Kravet: Staten måste satsa mer på kvinnliga entreprenörer

Onsdag 14 november anordnas Sweden Demo Day på Münchenbryggeriet i Stockholm. Runt 200 startup-företag trängs på mässgolvet i det gamla bryggeriets stora sal för att visa upp ­– ”dema” ­– sina produkter och tjänster för investerare, media och andra intresserade.

Strax innan konferensen drog igång hölls en pressträff där ett 30-tal uppstartsbolag med kvinnliga grundare deltog för att berätta om vad de anser om affärsklimatet som råder i Sverige, hur bra tillgången på kapital är för kvinnliga entreprenörer – och vad de tror om framtiden.

Initiativtagare till träffen var Annika Lidne, som till vardags driver startupen Dramatify med sin kollega och medgrundare Angelika Stiegenberg. Bakgrunden, berättar Annika Lidne, är en undersökning från Dagens Industri som visar att nio av tio riskkapitalinvesteringar går till manliga grundare.
– I dag har många kvinnliga grundare inte tillgång till samma nätverk som sina manliga branschkollegor. Det kan till exempel handla om kontakter med tidigare entreprenörer som blivit investerare efter att ha sålt sitt bolag. När de sedan ska satsa pengar i nya bolag väljer man ofta att investera i verksamheter som drivs av tidigare kollegor eller samarbetspartners – vilket ofta är andra män, säger Annika Lidne.
Flera av grundarna som närvarar under träffen berättar att det börjar gå att skönja en viss förändring – dels dyker det upp allt fler kvinnliga affärsänglar, dels finns det i dag ett något större intresse bland investerarna för verksamheter som drivs av kvinnor – och som har andra kvinnor som en viktig målgrupp. Två färska exempel är Snapchat och Instagram, två tjänster där unga kvinnor har varit en otroligt viktig målgrupp när det gäller genomslaget.
– Det har gjort att vi nu kan se att fler och fler investerare börjar få upp ögonen för de produkter som vi tar fram, säger Felicia Åkerlind, grundare av modeappen It's My Styl.

Elin Elkehag, skapare av det smarta rörelsellarmet Stilla Motion, lyfter fram det ibland läggs för mycket fokus på vad som är dåligt med att vara en kvinnlig startup-grundare. Det kan finnas stora fördelar med att vara en av få kvinnor i branschen, menar hon – bland annat eftersom det ofta ger dig en möjlighet att få ett större genomslag, samt kan öppna dörrar som annars förmodligen hade varit stängda för manliga entreprenörer.
– Ett exempel är att jag av en händelse fick träffa personen som har designat Apple-förpackningar för vissa Iphone-modeller. Det mötet slutade med att han förmodligen kommer att ta fram fram förpackningarna för min produkt, Stilla, säger hon.

Många tar upp vikten av att bygga egna nätverk och att föra fram fler kvinnliga förebilder inom it-sektorn. Men för att få till en större strukturell förändring måste kvinnliga teknikentreprenörer få en större tillgång till mjuk finansiering i form av stöd och lån från exempelvis Vinnova. Enbart 19 procent av de som söker Vinnova-stöd riktade till små och medelstora företag har kvinnor som projektledare, och av de som beviljas stöd är 18 procent kvinnor.
– Detta gör det extra viktigt att det statliga riskkapitalet tar ansvar för att stötta kvinnor i större utsträckning än i dag, säger Annika Lidne.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!