Miljö

Koleldade kraftverk största boven för farliga partiklar

Foto: Pibwl

Det finns en ökad medvetenhet kring att ultrasmå partiklar kan ge lung- och hjärt-/kärlsjukdomar. Dieselfordon har pekats ut som en av de stora bovarna, men nu visar en ny studie att moderna kolkraftverk utgör den största källan.

Publicerad

Flinders University i Australien har genomfört mätningar av utsläppstypen i hemlandet, samt i Europa, Mexiko och inre Mongoliet. För ändamålet använde de två ultralätta flygplan med instrument som mäter dammpartiklar, spårgaser, temperatur, luftfuktighet och vind. Forskarna kom fram till att de ultrasmå partiklarna genereras av den teknik som dagens kraftverk använder för att filtrera kolgaserna – och att de kan ha en stor inverkan på klimatet.

De kondensationskärnor som utgör en förutsättning för att molndroppar bildas består av naturligt förekommande partiklar från exempelvis skogsbränder, vulkanutbrott och damm. Men med en diameter som är mindre än 100 nm kan kraftverkens partiklar fylla samma funktion. Det innebär att de bidrar till onaturliga förändringar i molnbildningen och nederbörden.

– De har en enorm inverkan på de meteorologiska processerna och kan orsaka extrema väderhändelser som inkluderar extremt regn. När nederbörd flyttas runt kan det på vissa platser leda till förhållanden som är torrare än vanligt – till ovanligt tunga och ihållande regn på andra platser, säger professor Jorg Hacker till Engineering and Technology.

Kraftstationer största källan till partiklar

Universitetet har kopplat sin insamlade data till meteorologiska observationer och använt dispersions- och transportmodeller för att spåra ursprunget.

– På det här sättet har vi upptäckt att fossila kraftstationer sedan många år har blivit den största enskilda källan till ultrasmå partiklar globalt, säger han.

Ett problem som utgör en hälsofråga är att högkoncentrerade skikt av de ultrasmå partiklarna kan färdas hundratals kilometer. På en plats långt ifrån kraftverket kan skikten orsaka så kallade partikelevent där föroreningsnivån i markhöjd plötsligt ökar radikalt.

– Våra två forskningsflygplan är särskilt lämpade för att följa plymerna från skorstenarna hundratals kilometer och studera deras beteende i detalj, säger Hacker. Men deras flygplan har även gjort mätningar i mindre befolkade områden, exempelvis inlandet av Western Australia och Queensland. Där noterade forskarna att nivåerna hade ökat konstant, vilket kan vara kopplat till koleldade kraftverk och raffinaderier.