Övriga nyheter
Jätteborr gör grävning överflödig
Styrd borrning för att lägga rör är snabbare, billigare och miljövänligare än schakt. Jordhanteringen minskas till ett minimum. Ett teknikskifte skulle kunna vara på gång, men det dröjer.
Styrd borrning, eller HDD (horizontal directional drilling), kan göras under vägar, vattendrag och befintliga ledningar, eller på andra ställen där det är besvärligt för grävmaskiner att komma åt. Under senare år har tekniken börjat vinna mark även för vanliga ledningsdragningar.
Men trots fördelarna går det trögt för tekniken att slå igenom i Sverige.
Kanske kommer det att ändras när Nordens första rigg för styrd borrning i den så kallade maxi-klassen nu finns i Göteborg. Anläggningsföretaget BAB Rörtryckning i Göteborg har köpt in en bjässe, en tyskbyggd Herrenknecht som är 15 meter lång och fyra meter hög. Framför allt har den en dragkraft på 150 ton, som används för att ”dra hem” rör genom det förborrade pilothålet.
Tidigare har det inte funnits HDD-riggar med dragkraft över 45 ton i Sverige, så BAB:s maskin innebär ett rejält kapacitetssteg uppåt.
– Traditionellt har styrd borrning mest använts för kabelläggning och andra jobb i mindre dimensioner. Men den här maskinen kan utan problem borra diametrar på 1 000 millimeter i längder upp till 1,5 kilometer i blöt lera, säger Magnus Tingstrand, arbetschef på BAB Rörtryckning.
Företaget har arbetat med horisontell borrning i cirka 15 år.
– När vi började med det här så borrade vi bara där det inte gick att gräva, under en bäck till exempel, och satte grävmaskiner på resten. I dag gör vi ofta tvärtom: gräver bara där det inte går att borra, säger Magnus Tingstrand.
Styrd horisontell borrning går ofta snabbare än grävning. Men den stora fördelen är att borrning minimerar mängden jord som grävs upp och måste hanteras.
– Det behövs ingen jordförflyttning och nästan ingen markåterställning. På det viset blir det både billigare och ett minimalt ingrepp i naturen, säger Magnus Tingstrand.
Styrd horisontell borrning har dock även nackdelar jämfört med schakt. Den kräver en mer noggrann förberedande geoteknisk undersökning – är det grövre berg eller mycket morän i underlaget så är grävmaskin att föredra.
Men framför allt är tekniken väsentligt dyrare. Maxi-riggen i Göteborg har kostat cirka 25 miljoner kronor inklusive borrstänger, högtryckspump, blandarverk och annan kringutrustning. En grävmaskin i den storleksklass som krävs för att lägga samma rör kostar 2–3 miljoner. Magnus Tingstrand har svårt att uppskatta hur lång tid det tar att tjäna in merkostnaden.
– De fasta kostnaderna för etablering och uppstart är desamma oavsett längd på borrningen, så driftskostnaden per borrad meter faller i takt med ökad längd på ledningsdragningen. Det är, så att säga, billigare att borra den tusende metern än den första. Så det är svårt att göra generella kalkyler över driftskostnaderna, säger han.
Den stora marknaden som BAB Rörtryckning hoppas på är att kunna ersätta schakt vid grövre VA-dragningar.
Mats Otterborn, branschrådgivare på branschorganisationen Maskinentreprenörerna, ser att efterfrågan på styrd borrning växer, men långsamt.
– Man kanske ser det som en konkurrerande teknik. Att det innebär mindre grävning och jordförflyttning kanske låter bra för alla, utom för dem som livnär sig på grävning och jordförflyttning. Men det är ju inget självändamål att köra grävmaskin, säger Mats Otterborn.
Enligt Rolf Borrås, ordförande i borrentreprenörernas branschorganisation Geotec, finns tre utmaningar för styrd borrning i Sverige.
– Konservatism, rädsla och okunskap, där den största utmaningen är okunskapen. Den här tekniken finns inte med i vare sig ingenjörsutbildningen eller på gymnasiernas maskinförarprogram, utan det är internutbildning på företagen som gäller.
