”Internet kan vara förbaskat långsint”

Ny Teknik har nyligen rapporterat om en förlikning mellan byggbolaget Mjöbäcks Entreprenad och paret Barnaby i Falkenberg. Tvisten har pågått i flera år och familjen Barnaby har bland annat uttryckt sitt missnöje i en egen blogg.

I förlikningen har nu paret gått med på att ta bort sina missnöjesyttringar på hemsidor, bloggar och digitala medier.

–Tekniskt sett är allt möjligt att radera, men ofta är det upp till den part som är ansvarig för tjänsten eller innehållet, säger Peter Forsman på Internetstiftelsen i Sverige.

Diskussionsforumet Byggahus.se till exempel nekar att radera i gamla kritiska inlägg. Ett par gånger per år får ledningen för portalen förfrågningar från konsumenter som vill ta bort sina gamla yttranden för att få till stånd en överenskommelse med företaget de har varit missnöjda med.

Innehåll som ligger under Googleägda Blogspot är ett annat ställe där det kan vara svårt att få bort information.

– Där är det ofta mycket besvärligt att få Google att agera, eftersom det krävs bemyndigande från amerikansk domstol, säger Peter Forsman.

Sociala medier har ofta formulär och avdelningar för att radera konton eller sudda i texter. En sammanställning finns på www.raderamig.nu.

Men allra viktigast är den information som dyker upp i Googles sökresultat. En negativ blogg gör ju inte så mycket om ingen hittar dit.

I maj 2014 slog EU-domstolen fast vad som kallas ”rätten att bli glömd”. Det innebär att Google måste pröva varje begäran från EU-medborgare som vill ta bort sökresultat om sig själva. Men sökjätten säger nej i sex fall av tio.

Behovet av att framstå i positivt ljus på nätet har lett till att flera företag och konsulter har som affärsidé att ”förbättra sökresultaten”, något som kallas rykteshantering, eller reputation management på engelska. Det kan ske genom att skapa falska profiler som skriver positiva inlägg på forum, eller att öppna en ny blogg med samma namn som någon annan för att på så sätt trycka ner sökresultatet för en negativ blogg.

Men även om information har tagits bort från nätet finns en risk att gamla, kritiska webbsidor har sparats historiskt, till exempel av tjänster som Wayback Machine.

– Alla kan träta för att sedan nå överenskommelser och bli sams. Men på nätet kan det bli lite svårare att ångra vad man tidigare har publicerat. Jag tycker att det är fel att säga att ”internet aldrig glömmer”, men ibland kan det vara förbaskat långsint, säger Peter Forsman.