Övriga nyheter

Ingen tar ansvar för de förgiftade brunnarna

I snart ett år har Magnus Jonsson hämtat sitt dricksvatten i dunkar från bensinstationen i Hudiksvall. Foto: Sandra Charina Lundin
I snart ett år har Magnus Jonsson hämtat sitt dricksvatten i dunkar från bensinstationen i Hudiksvall. Foto: Sandra Charina Lundin
Margareta Eiserman. Foto: Huddiksvalls kommun
Margareta Eiserman. Foto: Huddiksvalls kommun

Släckskummet som användes vid en villabrand i Hamre, söder om Hudiksvall, förgiftade flera vattenbrunnar. Länsstyrelsen anser att ingen bär ansvaret för föroreningarna.

Publicerad Uppdaterad

I nästan ett år har trebarnspappan Magnus Jonsson i Hamre hämtat sitt dricksvatten i dunkar från bensinstationen i Hudiksvall. Han bor intill det hus som började brinna den 3 januari i år.

Brandmännen använde två sorters släckskum och dagen efter bubblade skum ut ur Magnus Jonssons kökskran. Flera prover har visat att hans kranvatten innehåller fluortillsatser, så kallade PFAS-ämnen, som finns i brandskummet.

Även hans granne, Anders Lejergård, har drabbats. PFAS-halterna i hans vatten är på väg uppåt, enligt analyser som har gjorts i höst. Nu hämtar också han dricksvatten i dunkar.

– Jag använder helst inte kranvattnet nu. Till dusch och tvätt och så, men inte som dricksvatten, säger han.

För att det ska gå att avgöra när vattnet i Hamre är säkert att dricka måste PFAS-halterna analyseras. Hudiksvalls kommun ansåg inledningsvis att det var ägaren till huset som brann som skulle bekosta provtagning i Magnus Jonssons brunn.

Länsstyrelsens rättsenhet kom dock nyligen fram till att kommunens beslut var felaktigt. Husägaren kunde inte betraktas som verksamhetsutövare enligt miljöbalken.

Men inte heller räddningstjänsten är ansvarig för föroreningarna, menar kommunen i Hudiksvall, eftersom brandmännen inte agerade oaktsamt eller grovt felaktigt.

Därför anser länsstyrelsens miljöenhet att det saknas någon som är ansvarig för föroreningarna i Hamre.

För att ändå kunna följa hur föroreningshalterna förändras över tid har länsstyrelsen sökt 250 000 kronor av Naturvårdsverket. Tanken är att prover ska tas på tio brunnar i närheten av huset som brann. Beloppet ska också räcka till en extern bedömning av hydrogeologin i området samt en utvärdering av de åtgärder som har vidtagits hittills.

Naturvårdsverket väntas ge besked om ansökan i januari. Till dess har miljökontoret i Hudiksvall sagt att de ska bekosta prover som tas på Anders Lejergårds och Magnus Jonssons brunnar.

– Vi har lovat att vi ska följa upp med provtagning till dess vi har kommit ner till halter om 90 nanogram och de ligger stabilt, säger miljöchef Margareta Eiserman.

För att få bort föroreningarna från brunnen har Magnus Jonsson fått rådet att han ska spola ut sitt vatten till Delångersån. Men det har han slutat med. Han tröttnade när vattnet frös i slangen flera gånger.

– Jag orkar inte hålla på nu när det börjar frysa. Fryser det en gång till och min pump går sönder tänker inte jag betala, säger han.

Han är rejält besviken på hur kommunen har hanterat föroreningarna.

– Jag tycker att det är sanslöst att de inte kan ta ansvar för det, när man vet var ämnena kommer ifrån. Alla man pratar med säger att det får ju kommunen fixa. Jag förstår inte hur de kan göra på det här viset, säger han.

Så förorenades brunnarna

  • PFAS-halterna i Magnus Jonssons brunn har provtagits åtta gånger. Värdena varierar från 110 till 2 046 nanogram PFAS per liter vatten.
  • Vattnet i Anders Lejergårds brunn har testats två gånger. PFAS-halterna varierar mellan 140 och 850 nanogram per liter vatten.
  • Livsmedelsverketrekommenderar att vatten som innehåller mer än 900 nanogram PFAS per liter vatten inte ska drickas av gravida eller ammande kvinnor samt mycket små barn.
  • Om vattnet innehåller mer än 90 nanogram PFAS per liter vatten rekommenderas brunnsägare att snarast se till att halterna sänks, men man kan fortsätta dricka vattnet.

  • Vid släckinsatsen i Hamre användes två sorters brandskum, One Seven Class A och B. A-skummet är avsett för att släcka träbränder, men när det tog slut i brandbilen tog brandmännen till B-skummet, som är avsett för att släcka brinnande vätskor, till exempel bensin.
  • B-skummet innehåller flera fluortillsatser och har betydligt större miljöpåverkan än A-skummet. Men det kände inte räddningstjänsten till.
  • Enligt en undersökning vid Örebro universitet innehåller B-skummet främst på PFAS-ämnet 6:2 FTSAS, som tros brytas ner till 6:2 FTS. Det i sin tur bryts ner till de långlivade slutprodukterna perfluorhexansyra, PFHxA, och perfluorpentansyra, PFPeA.
  • Kunskapen om PFHxA och PFPeA är än så länge dålig, men PFHxA har i höga halter visat sig kunna skada levern och fortplantningsförmågan i djurförsök.