Hushålla med energi borde värderas högre

Grundtanken är enkel – tekniska processer kan trimmas så att energin används mer effektivt. Fler produkter och tjänster går att få ut av samma energimängd.

I en debattartikel i Ny Teknik kritiseras IVA:s rapport om framtidens energianvändning, för att inte göra en grundlig genomlysning av effektviseringens potential. Rapporten utgår från att energianvändningen redan är optimal, anser debattörerna. De anser att tydliga ekonomiska styrmedel krävs för att arbetet ska få fart.

Ett exempel på pengarnas makt är det numera nedlagda programmet för energieffektivisering, PFE, som drevs av Energimyndigheten. Företag förband sig att jobba systematiskt med ett energiledningssystem. De var tvungna att göra åtgärderna, i stället slapp de betala ett halvt öre per kWh av elskatten. Inte mycket pengar, men tillräckligt för att frågan togs upp på ledningsnivå i företagen. Och när ledningen pekade ut energibesparingar som en affärskritisk fråga tog de interna arbetena fart.

En lärdom från programmet var just att de företag som integrerade energiledningssystemet i hela organisationen var de som lyckades bäst.

Resultatet blev överraskande bra. 100 energiintensiva företag som deltog i programmet effektiviserade 1,45 TWh per år, eller 5 procent av elanvändningen. Det var mer än dubbelt mot den förväntade besparingen.

Även om energieffektiviseringarna krävde investeringar, så visade de sig vara mellan fem och tio gånger billigare än om samma mängd el hade behövt produceras. I många fall minskade även utsläppen av koldioxid.

Men EU ändrade reglerna för statsstöd, vilket ledde till att PFE avvecklades 2014. Någon motsvarande statlig satsning med ett ekonomiskt lockbete för företagen verkar inte vara på gång, konstigt nog.

Det är svårt att begripa varför inte effektivare el- och energianvändning värderas högre.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!