Digitalisering

Hon är mäktigast i fiberlandet Sverige

Anna Philipson är vd för fiberdistributören Skanova. Foto: Fredrik Stehn
Anna Philipson är vd för fiberdistributören Skanova. Foto: Fredrik Stehn

Youtube, mobilt bredband och hdtv kräver ökad kapacitet. Därför hungrar operatörerna efter mer fiber. Makten över utbyggnaden har doldisen Anna Philipson, vd för Skanova. Än så länge.

Publicerad

Hon är vd för Telia Soneras dotterbolag, som äger mer än hälften av landets fiber. Ingen annan har mer än tio procent, eller kapacitet till någon större fiberutbyggnad.

Så gott som alla operatörer är beroende av hennes fiber. Samtidigt har Anna Philipson en unik maktposition - till skillnad från det kopparbaserade telenätet är fibern nämligen inte reglerad av PTS.

Hon måste inte sälja tillgången till sin råa fiber, det som kallas svartfiber, till någon av Telias konkurrenter.

Men kritiken från konkurrenterna närmar sig stormstyrka.

Mobiloperatörerna skriker efter mer fiber fram till basstationerna för att klara datatrafikexplosionen via 3g- och kommande 4g-nät. Och bredbandsoperatörerna behöver fiber närmare slutkunden för att möta framgången med videotjänster som Youtube, och den väntade hdtv-boomen.

Därför föreslog PTS strax före jul att Anna Philipson måste släppa in konkurrenterna i fibernätet närmast slutkunden. Beslut fattas i sommar.

I höstas meddelade Skanova sina kunder att man återupptar försäljningen av nyanläggningar av svartfiber i 100 tätorter, och i januari bestämdes att premiärdatum är den 26 mars. Att det är ett sätt att mota hotet om reglering avfärdar Anna Philipson.

- Nej, det är jättenaturligt. Vi har en grundinfrastruktur av fiber, och den vill vi fylla.

Att kunderna hade samma önskemål för tre år sedan, då Skanova plötsligt slutade sälja svartfiber, vill hon inte kommentera.

- Jag tillträdde i maj, och gjorde en behovsanalys hos våra 120 operatörskunder. Tillång till nyanläggning av svartfiber hade högsta prioritet. Därför känns det kul att nu kunna erbjuda det.

Hennes största kund efter Telia Sonera är ändå inte nöjd.

- Det är skandaldåligt, uselt. I tätorterna finns redan fiber i stadsnät, frustar Johan Lindgren, vd för Telenor i Sverige.

- Vi behöver Skanovas fiber eller kanaler i mindre orter och glesbygd. Annars är vår 4g-licens i princip värdelös.

Men Anna Philipson vill inte göra någon kostsam fiberdragning utanför tätort åt en kund i dag.

- Med hotet om en prisreglering av fiber hängande över oss så vore det affärsmässigt vansinne. PTS har ju möjlighet att i efterhand ändra priser i ingångna avtal.

Innan PTS fattar sitt beslut råder alltså ett slags Moment 22 vad gäller nyanläggning av fiber utanför de 100 tätorterna i fiberlandet Sverige.

De enda som klarar jätteutbyggnad

* Skanova äger och driver Telia Soneras fasta nät i Sverige. Ungefär 120 andra operatörskunder använder delar av nätet.

- All fast telefoni, både röst och bredband, samt 70-80 procent av mobiltrafiken är beroende av vårt fasta nät. Men också bankernas kortterminaler och bankomater. Ja, vi har helt enkelt stor betydelse för hela Sverige och svensken, säger Anna Philipson, vd för Skanova.

* I nätet finns över hälften av all fiber i landet med överlägset störst utbredning. Skanova är dessutom ensamt om att klara en stor utbyggnad av ny fiber. Förklaringen är de sex miljoner kopparledningarna till hushållen.

* "Detta ger Telia Sonera avsevärda fördelar vad gäller ytterligare etablering av infrastruktur med hög kapacitet", skriver PTS i sin rapport "Svart fiber - marknad och konkurrenssituation", som publicerades förra året.

* Alla tele-, bredbands- och mobiloperatörer är beroende av Skanovas koppar- och fibernät. Därav det mångåriga kravet att skilja Skanova från Telia Sonera.

* För att blidka konkurrenterna och PTS valde Telia Sonera att lägga Skanova i ett helägt dotterbolag den 1 januari förra året.