Samhälle
Högre strålning vid USA:s testområden än i Tjernobyl
USA sprängde 67 kärnvapen vid Marshallöarna. Nu visar forskning att vissa atoller fortfarande är mer radioaktiva än områden som fick det största nedfallet från Tjernobyl-olyckan.
Turister besöker i dag platsen för Trinity-testet – där USA provsprängde sin första atombomb 1945. Myndigheterna insåg ganska snart att det fanns goda skäl att förlägga testen långt borta från fastlandet. Mikronesien i Stilla havet låg bra till, och mellan 1946 till 1958 genomförde USA 67 provsprängningar vid Marshallöarna.
De förlades främst till två atoller: Bikini och Enewetak. Vid den förstnämnda sprängde USA bland annat sitt största kärnvapen ovan mark 1954, Castle Bravo på 15 megaton – alltså motsvarande 15 miljoner ton trotyl. Områdena förgiftades svårt, och nu visar ny forskning att radioaktiviteten vid vissa öar är högre än i de områden som långt senare påverkades av olyckan i Tjernobyl.
3 090 becquerel per kilo
Högst nivå av americium-241 hade jordprover från Naen Island, med som mest 3 090 becquerel per kilo. Det kan ställas mot mätningar som gjordes cirka tio år efter Tjernobylolyckan. I det ännu i dag avstängda området i Vitryssland som fick det största nedfallet ligger nivåerna av americium-241 mellan 61,4 till 97.7 becquerel per kilo. Vid Rongelap-atollen sprängdes inga kärnvapen, men nedfallet från det stora Castle Bravo-testet har räckt för att ge nivåer på 1 520 becquerel per kilo.
Forskningen beskrivs i tre avhandlingar publicerade i Proceedings of the National Academy of Science. Enligt huvudförfattarna Emlyn Hughes och Malvin Ruderman vid Columbia University visar deras tre studier att koncentrationen av radioaktiva isotoper på vissa öar ligger väl över det lagliga gränsvärde som är överenskommet mellan USA och Marshallöarna. Sedan 60-talet har republiken sett en stor befolkningstillväxt, men de flesta av invånarna trängs på två överbefolkade öar – detta eftersom många inte har kunnat återvända till sina tidigare hem på grund av radioaktiviteten.
Slutsats: Återflytt inte lämplig
I den första studien undersökte forskarna radioaktiviteten vid fyra atoller: Enewetak, Bikini, Rongelap och Utirik. De mätte gammastrålning på fyra öar och samlade in jordprover från total elva. I den andra studien tog man borrprover från Bravo-kratern, och i 25 cm av jordlagret hittades nivåer av plutonium-239/240, americium-241 och vismut-207 som var högre än bakgrundsstrålningen.
Den tredje studien letade efter cesium-137 i över 200 frukter från elva öar, primärt kokosnötter och bär från skruvpalm. I vissa av frukterna låg nivåerna över de internationella gränsvärdena. Forskarnas slutsats är att en återflytt till de svårast drabbade områdena inte är lämplig.
