”Hela luftvolymen filtreras”

Det var inte roligt att läsa om de problem många tydligen har med luftburen värme. Men jag har inte riktigt förstått vad orsaken är, utom i något fall där det tydligen berodde på för lågt luftflöde.

Man hade beräknat luftflödet utifrån värmebehovet i rummet. Är det då ett väl isolerat hus behövs det inte så mycket värme= litet luftflöde. Men slutresultatet med det låga luftflödet blev för dålig omblandning av luften i rummet och kalla golv som följd.

Jag bor själv i ett hus sedan mer än 30 år som vi värmer med luft, ett system som vi tycker fungerar bra. Jag har tidigare inte mätt temperaturskillnaderna i rummen, men jag gjorde det efter skriverierna i NyTeknik.

I dag när det var en minusgrader ute, hade vi:

* köket i markplanet, +18,8ºC

* golvet längst ut vid ytterväggen +19,5 º

* golvet en meter in i rummet +21,1ºC i bordshöjd

* och +22,1ºC uppe vid taket.

Det skiljer alltså cirka 3,5ºC mellan golv och tak. Vet inte om det är mycket eller lite eller hur det ser ut i hus med annan uppvärmning.

Men det intressanta är väl främst upplevelsen av om det är varmt eller kallt, och vi upplever inte golven som kalla.

Det här uppmättes när det var relativt varmt ute, men jag mätte även tidigare i vintras när det var -15ºC utomhus, och kylan hade hållit i sig några dagar. På golvet längst ut mot ytterväggen, där varmluften har svårast att komma in mätte vi +17ºC.

Alla varmluftkanaler ligger i mellanbjälklaget, här nere i köket kommer alltså varmluften ut uppe vid taket, ovanför fönstren, medan den på övervåningen kommer ut genom galler i golven, alternativt lågt nere på stödbensväggen.

Egentligen inte en helt optimal lösning, men det var praktiskt att dra alla varmluftkanaler i mellanbjälklaget.

Temperaturen i hallen på övervåningen är +20,9ºC på golvet och +21,2ºC uppe vid taket, här skiljer det alltså nästan inget alls.

Vi byggde huset själva 1979. Anledningen till att vi valde luftvärme, var dels att det räcker med ganska låg framledningstemperatur på radiatorvattnet, och dels att vi kunde få en ren och bra inomhusluft, genom att hela luftvolymen filtreras effektivt. Luften cirkulerar hela tiden genom värmebatteriet med dess finfilter.

Den låga framledningstemperaturen behövdes eftersom vi också installerade en jordvärmepump, som bara ger max 55ºC framledningstemperatur.

Vårt hus är nu rätt gammalt, visserligen med relativt bra isolering för den tiden när det byggdes, men inte jämfört med hur det ser ut idag. Ju bättre isolering man har, desto jämnare temperatur borde man kunna få i rummen.

Vårt hus är byggt med 25 cm LECA runt en betongplatta på marken, ingen isolering under plattan, men fem cm mellan innergolv och plattan. I ytterväggarna är det totalt 20 cm glasullsisolering och treglas isolerfönster.

Vårt totala energibehov för 163 m2 boyta samt 70 m2 uppvärmt garage och förråd, är idag runt 11 500-12 000 KWh, för värme, el och varmvatten. Det går också åt cirka en kubikmeter ved per år.

Vi har inte ändrat något sedan 1979, utan kör med samma värmepump, samma värmebatteri och kanaler.

Nu tror jag väl inte att den luftburna värmen är orsaken till den låga energiförbrukningen, men det verkar inte heller vara till nackdel.

Christer Jansson, Sämjesta Uppsala