Här ligger en guldgruva

<p>Att ersätta fossilt kol med biobränsle är ett sätt att minska världens utsläpp av koldioxid. Men det finns problem. Biobränslen som flis tar stor plats vid transporter, blir lätt fuktigt, är svårt att mala och har förhållandevis lågt energiinnehåll.</p> <p>Umeåföretaget Bioendevs lösning är att rosta flisen i syrefri miljö vid knappt 300 grader. Efter tio minuter har det förvandlats till ett torrt, sprött och energirikt material som dessutom stöter ifrån sig vatten.</p> <p>- Energiinnehållet ligger i klass med bättre brunkol. Vi kallar det grönt kol, säger Anders Nordin, professor i energiteknik vid Umeå universitet och en av företagets grundare.</p> <p>Processen, som liknar den vid kafferostning, kallas torrefiering. Bioendev förbereder nu bygget av en av världens första demonstrationsanläggningar, till en kostnad av cirka 100 miljoner kronor. Den ska ligga i Örnsköldsvik och ha en årlig kapacitet på 30 000 ton. </p> <p>- I sommar planerar vi att sätta spaden i backen och om drygt ett år ska den nya anläggningen, som vi kallar "Tora", vara i drift, säger Marie Berglund, vd för Bioendev.</p> <p>Energimyndigheten bidrar med 25 miljoner kronor. Vid sidan av Bioendev går Umeå energi och Övik energi in som ägare och den finska industrikoncernen Metso Power har tecknat en avsiktsförklaring om att gå in som industripartner i projektet. </p> <p>Enligt Marie Berglund finns ett stort intresse hos de stora energibolagen som vill ersätta "svart" kol med "grönt" kol. Vattenfall har till exempel ett samarbete med ett nederländskt institut som utvecklar en konkurrerande teknik för torrefiering.</p> <p>En av fördelarna med Umeåforskarnas process är enligt Anders Nordin att den bygger på teknik för torkning, matning och flisning som redan används av nordiska skogs- och energiföretag.</p> <p>- Vi använder de hjul som redan är uppfunna men vi har också egna lösningar som gör att vi kan få ett högt energiutbyte och en kostnadseffektiv process.</p> <p>Han förklarar att 90 procent av energin finns kvar i materialet efter torrefieringen. Gaserna som bildas i processen återanvänds för uppvärmningen. Sedan tre år tillbaka driver Umeåforskarna en pilotanläggning som tillverkar 30 kilo i timmen. Som råmaterial används bland annat hyggesrester och röjningsved.</p> <p>- Vi kan använda allt som går att flisa. Bland annat har vi gjort lyckade försök med gran och eukalyptus, säger Anders Nordin.</p> <p>Slutproduktens konsistens liknar han vid snabbkaffe. Därmed är det också lätt att mala och göra om till pellets.</p> <p>Den ökade kostnaden för torrefieringen tjänas in genom lägre transport- och hanteringskostnader.</p> <p>- För slutkunden räknar vi med att pellets baserade på grönt kol kommer att bli billigare än dagens pellets räknat till energiinnehållet, säger Anders Nordin.</p>