Här är vinnarna i höstbudgeten

Under onsdagen överlämnade regeringen sitt budgetförslag för riksdagen. Men de flesta av satsningarna var kända sedan tidigare.

Regeringen vill till exempel att fler företag ska investera i forskning och utveckling och föreslår därför ett skatteavdrag för företag som satsar på sådant. Avdraget ska göras på arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling och föreslås börja gälla från nästa år. Arbetsgivaravgifterna ska sättas ner med tio procentenheter men får som mest sammanlagt uppgå till 230 000 kronor per koncern och månad.

Unionen har dock tidigare varnat för att skatteavdraget riskerar att bli ett slag i luften.

Regeringen vill också utreda skattereglerna för finansiella instrument, till exempel optioner och andra aktierelaterade incitament, som företag kan ge till nyckelpersoner.

Miljödepartementet får ett ökat anslag i budgetförslaget. Pengarna kommer bland annat att gå till satsningar på att skydda människor mot skadliga kemikalier och att minska övergödning av Sveriges vattendrag.

På kemikalieområdet tillförs nya resurser från 2014 till 2020, 25 miljoner nästa år och därefter 30 miljoner per år.

– Vi höjer nu tempot för att fasa ut och substituera fler farliga kemikalier. Regeringen satsar under sju år 205 miljoner kronor för en fortsatt satsning på handlingsplanen för en Giftfri vardag, säger miljöminister Lena Ek i ett pressmeddelande.

Regeringen ska tillsätta två utredningar om kemikalier. Den ena ska analysera vilken roll ekonomiska styrmedel kan ha för att minska spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen i till exempel kläder och hemelektronik och den andra ska kartlägga människors exponering av det hormonstörande ämnet bisfenol A.

Stockholmsprofessorn Åke Bergman, som forskar om människors exponering av miljögifter, välkomnar satsningarna men anser inte att de räcker:

- Det vill till enorma resurser och mycket kompetens för att djuploda i det här. Vi har ju inte alls de möjligheterna, säger han.

Regeringen föreslår även en satsning på 32 miljoner kronor fördelat på fyraårsperioden från 2014 till 2017 till avancerad teknik för rening av läkemedelssubstanser och andra svårnedbrytbara kemikalier i avloppsvatten.

Det behövs olika typer av åtgärder för att minska samhällets sårbarhet inför klimatförändringarna anser regeringen och höjer anslaget till klimatanpassningarna med åtta miljoner kronor per år från 2014 till 2015.

Allianspartierna vill också satsa på rötning av stallgödsel för att producera råmetangas till biogas. 240 miljoner kronor ska avsättas för pilotprojektet under en tioårsperiod, enligt förslaget.

- Jag har stora förhoppningar på att det ska leda till dubbel miljönytta genom att biogasen både ersätter fossilt bränsle och leder till minskade utsläpp av metangas. Både bonden och miljön ska tjäna på detta projekt, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.

Regeringspartierna vill också införa ett miljöbilspaket, som innebär att miljöbilar får fortsatt nedsatt förmånsvärde fram till 2016, att ett kvotpliktsystem införs för att öka andelen förnybara drivmedel i bensin och diesel, samt att skattebefrielsen för höginblandade biodrivmedel förlängs.

För att förbättra tillgången till kapital för miljöteknikföretag vill regeringen avsätta cirka 700 miljoner kronor i en ny investeringsfond. Tanken är att pengar därifrån ska kunna användas för att finansiera affärsidéer som bidrar till en smartare energianvändning och till att minska utsläppen av koldioxid. Fonden ska särskilt investera i små och medelstora företag.

Kunskapen om effektiv offentlig upphandling är enligt regeringen bristfällig vid de upphandlande enheterna. Därför vill regeringen samla stöd, information och vägledning om offentlig upphandling och innovationsupphandling till Konkurrensverket. Ytterligare 25 miljoner kronor satsas på detta, vilket regeringen anser ska leda till att stödet förstärks.