Innovation

Här är favoriterna till Nobelpriset i fysik

Nobelpriset
Nobelpriset

Vem eller vilka får årets Nobelpris i fysik? Det beslutar Kungliga Vetenskapsakademien nu på förmiddagen. Heta områden är attosekundfysik och nanosystem som skördar energi ur omgivningen.

Publicerad

Under förmiddagen idag sitter samtliga medlemmar i Kungliga Vetenskapsakademin i möte. Strax ska drygt 400 ledamöter rösta om de som föreslagit till årets Nobelpris i fysik ska få priset eller inte. In i det sista kan en "dark horse" dyka upp. Tidigast klockan 11.45 i dag kablas nyheten ut över världen. Då har akademiens ständige sekreterare ofta precis lyckats nå den eller de som tilldelats priset.

Spekulationerna inför tillkännagivandet är alltid många. Enligt det amerikanska företaget Thomson Reuters borde Zhong Lin Wang vara en het kandidat efter att ha uppfunnit nanosystem som kan skörda energi ur omgivningen. Det behövs inte minst i Internet of things där mängder av sensorer förser sig själva med den energi som krävs för att kommunicera med andra enheter.

Med på banan fins även Paul Corkum och Ferenc Krausz. De bägge forskarna är pionjärer inom det heta området attosekundfysik. Här används laserpulser som bara varar några triljondels sekund, den tid en attosekund motsvarar. Tekniken gör det möjligt att studera extremt snabba förlopp, som elektroners rörelse i molekyler.

Deras tredje alternativ är Deborah Jin som först av alla lyckades skapa det ultrakalla kondensatet av molekyler som kallas fermioniskt kondensat. Det kan komma väl till pass för att realisera framtidens kvantdatorer och supraledare.

Andra som spekulerar på nätet har inte gett upp hoppet att priset ska gå till partikelfysiklaboratoriet Cern, som år 2011 hittade den så kallade Higgs-bosonen. Fyndet gav britten Peter Higgs och belgaren François Englert Nobelpriset i fysik år 2013 för de teoretiska beräkningar som hade förutsagt partikelns existens.

Fler nyheter om Nobelpriset