Samhälle

Han vill hjälpa naturen hålla kvar vattnet

Bo Olofsson
Bo Olofsson
Grundvattendammen på Värmdö syns inte alls vid markytan.
Grundvattendammen på Värmdö syns inte alls vid markytan.

Genom att skapa grundvattendammar kan naturen få hjälp att hålla kvar regnvattnet i kustområden. Metoden har störst potential i Stockholms skärgård.

Publicerad

Tekniken att skapa grundvattendammar är gammal och har använts i regnfattiga länder i tusentals år. Men den är ovanlig i Sverige.

– I de svackor i berggrunden där det finns jordlager, sandlager eller morän, kan man enkelt konstruera grundvattendammar, säger Bo Olofsson, professor i miljögeologi på KTH.

Normalt sett töms sådana svackor under året genom att vattnet rinner ut i havet. Men genom att bygga någon form av skärm skapas ett lager som håller kvar vattnet.

– Det kan man göra antingen genom att gräva ner ett tunt plastmembran eller injektera bentonitlera eller cement, berättar Bo Olofsson.

Läs mer:

KTH har utvecklat en metod som utgår från topografiska och geologiska data för att hitta lämpliga platser för grundvattendammar. Bo Olofsson bedömer att det finns tusentals sådana områden i Stockholms skärgård.

Än så länge finns endast en anlagd grundvattendamm i Sverige. KTH var med och skapade den på Värmdö för drygt tio år sedan. Men den används inte eftersom vattenbehovet i stället löstes med nya brunnar.

Dammen gjordes med hjälp av en plastskärm som går ner ungefär fem meter under markytan. I botten, där skärmen ligger emot berget, har den tätats med lera.

– Den funkar, men den är för liten och läcker lite grann. Vi skulle ha tätat den bättre mot berget, säger Bo Olofsson.

Han tror att metoden har stor potential i kustområden där man ofta har problem med lagringskapaciteten i berggrunden.

– Sverige har ett fuktigt klimat, det är inte nederbörden som sätter gränserna. Nu börjar man förstå att vi har ett lagringsproblem. Det spelar ingen roll om det regnar dubbelt så mycket om marken ändå inte kan rymma mer vatten, säger han.

Men Öland och Gotland, som har rekordlåga grundvattennivåer, har sannolikt inte så stor glädje av grundvattendammar.

– Där är jordlagren så ruskigt tunna. På stora delar av Gotland finns det bara någon decimeter jord, sedan ligger kalkstenen, så där är det ingen optimal metod, säger Bo Olofsson.

I Stockholms skärgård, däremot, bedömer han att det finns tusentals platser där grundvattendammar skulle kunna anläggas. Men hittills har han inte märkt något stort intresse för metoden.

Bo Olofsson anser att bostadsbristen i storstäderna har förvärrat vattenbristen i kustområdena.

– Folk flyttar ut ur de stora tätorterna och bor permanent i sommarstugeområdena, men då får man problem, för systemen är inte designade för att bo där permanent, säger han.

Gilla Ny Teknik på Facebook!