Innovation
Han får Big Bang-teorin att stämma
En professor i fysik är en av hjärnorna bakom komediserien The Big Bang Theory, där forskare har huvudrollerna. Ny Teknik har mött professorn som ser till att vetenskapen stämmer.
David Saltzberg, fysikprofessor vid University of California och vetenskaplig rådgivare till komediserien The Big Bang Theory besökte i dagarna Sverige.
TV-serien The Big Bang Theory handlar om ett gäng forskare, med fysikerna Sheldon Cooper och Leonard Hofstadter i centrum. David Saltzbergs uppgift är att gå igenom manuset i förväg och se till att all dialog som har med forskning att göra stämmer.
Han är också på plats under de flesta inspelningarna - serien spelas in live med publik - för att kunna svara på frågor. Mest känd har han blivit för att han ansvarar för ekvationerna som ofta syns i bild.
Ekvationerna är kopplade till ämnen som personerna i serien diskuterar, eller aktuell forskning. Skulle något i dem inte stämma kan David Saltzberg räkna med att få rättelser, bland tittarna finns många som är kunniga inom matematik och fysik.
Under seriens gång har David Saltzberg även kunnat bidra med sina fysikkunskaper på ett mer konkret sätt. Han berättar om avsnittet när seriens ena fysiker, Leonard, tappar en ölflaska i ett hisschakt.
– En av manusförfattarna tyckte att smällen kom för snabbt efter att han tappat den. Så han vände sig till mig och frågade 'David, hur lång tid tar det för en ölflaska att falla 50 fot?', så jag kunde snabbt räkna ut det, medan publiken väntade.
Anledningen till att David Saltzberg besöker Sverige är att teamet bakom The Big Bang Theory belönats med det nyinstiftade priset The Torsten Wiesel Midnight Sun Award (se faktarutan). Under sin föreläsning i samband med prisceremonin passade han på att visa ett klipp från en föreläsning kopplad till "det där andra priset från Stockholm", närmare bestämt 2010 års Nobelpristagare i fysik, Konstantin Novoselov, som under sin föreläsning visade klipp från... ja, precis, The Big Bang Theory.
Att serien går hem i forskarkretsar är det ingen tvekan om. Något som kanske kan tyckas märkligt med tanke på att många av huvudpersonerna lever upp till stereotypen om forskare som kufiga och socialt hämmade. David Saltzberg håller dock inte med om den beskrivningen.
– Tittar du bara lite grann kan du kanske få det intrycket, men rollerna har mer djup än så, säger han, och påpekar att serien nu gått i snart tio år.
– Ingen skulle se 207 avsnitt om karaktärer som var ytliga.
Sedan serien började sändas har antalet fysikstudenter på Saltzbergs universitet dubblerats, men det är förstås oklart om något samband finns. Själv hoppas han att serien ska fånga ungas intresse för vetenskap, så som han själv en gång blev inspirerad.
– När jag var liten brukade jag läsa mycket av Isaac Asimov, både skönlitteratur och fakta, berättar han för Ny Teknik.
– Han har bland annat skrivit böcker om termodynamik och elektricitet. Och varje månad skrev han en vetenskapsspalt i en tidning som hette Fantasy and Science Fiction.
Bland sina käraste tittarbrev har David Saltzberg faktiskt ett meddelande från Asimovs dotter Robyn Asimov om hur mycket hon tycker om serien.
– Hon skrev ett fint meddelande om ett avsnitt där Asimovs robotlagar diskuterades, och om att hennes far hade gillat serien om han fått se den.