Grattis! Ny Tekniks grundare fyller 100 år

Gunnar Hambraeus var chefredaktör för Teknisk Tidskrift, och när Ny Teknik startades 1967 axlade han samma roll även där. I första numret uttalar han den nya tidningens ansats: ”Tidskriften blir inte tjock men vi vill göra den givande och lättläst, omväxlande och vederhäftig, aktuell och kanske också roande.”

– Pappas ambition i livet har varit att göra teknik tillgänglig och han har varit suverän på att förmedla teknikens möjligheter. Jag tror att han har velat vara en folkbildare, och Ny Teknik blev väldigt stimulerande att verka i. Han sa alltid att en tekniker som inte kan förklara vad de håller på med ägnar sig åt värdelöst vetande, berättar Ylva Hambraeus Björling, dotter till Gunnar Hambraeus.

Gunnar Hambraeus blev vd på Ingenjörsvetenskapsakademien

Efter sin tid på Ny Teknik arbetade han som vd på Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Han förekom också i radio- och tv-program och blev en känd expertkommentator vid rymdfärder.

– Då blev han folkkär. Pappas intresse för rymden väcktes när han läste Jules Verne i sin barndom, säger Ylva Hambraeus Björling.

I boken Vidgade vyer skildras hur Gunnar Hambraeus säger att han har ett rent personligt förhållande till månen.

”Jules Vernes Från jorden till månen läste jag i tioårsåldern. Jag förvånades över att denne naturvetenskapligt skolade författare inte begrep det för mig självklara i att en astronaut i kastbana i rymden är viktlös” berättar han i boken.

”Han förenade teknik och humanism”

Ylva Hambraeus Björling var för liten för att minnas något av pappans arbete på Ny Teknik, men utbildade sig själv senare till ingenjör.

– Jag tycker att pappa på ett fantastiskt sätt har kombinerat teknik och humanism. Han har alltid haft ett stort läsintresse och inspirerat oss barn till att läsa skönlitteratur, säger hon.