Genterapi kan göra oss yngre

I filmen ”Benjamin Buttons otroliga liv” föds Brad Pitts rollfigur som gammal och blir sedan bara yngre med åren. Den premissen hör fortfarande fiktionen till, men skulle på sätt och vis kunna bli verklighet.

Några forskare vid Salk-institutet för biologiska studier i Kalifornien har med genterapi lyckats ”föryngra" celler hos möss. Efter sex veckors behandling såg mössen yngre ut, hade rakare ryggrad, bättre hjärt- och kärlvärden, snabbare läkningsprocess och levde 30 procent längre. Resultaten är nu publicerade i tidskriften Cell.

– Vår studie visar att åldrande kanske inte bara måste ske åt ett håll, säger Juan Carlos Izpisua Belmonte, som lett arbetet med studien, till tidningen The Guardian.

Forskarlaget är noga med att påpeka att gentekniken inte per automatik är applicerbar på människor och att kliniska tester kan vara ett årtionde bort.

För fyra år sedan tilldelades Shinya Yamanaka och John Gurdon Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten att ”mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens”. Inducerade pluripotenta stamceller innebär att vanliga celler omprogrammeras till stamceller, eller åtminstone till en version som är mycket lik den ursprungliga stamcellen.

Forskargruppen vid Salk har tagit avstamp i den upptäckten, men deras studie visar också att det går att styra över till vilken fas man vill ”föryngra” en cell. Det innebär att den, till skillnad från inducerade pluripotenta stamceller, fortfarande har sina speciella egenskaper intakta.

– Det finns en uppenbar logik i det, säger Wolf Reik, professor i epigenetik vid universitetet i Cambridge, till The Guardian.

– Med inducerade pluripotenta stamceller återställer man den interna klockan till noll. Men att återgå till noll, till ett embryostadium, är kanske inte det man vill.

The Guardian skriver att behandlingen gick ut på att återkommande aktivera de fyra gener som används för att omprogrammera hudceller till stamceller. "Mössen var så genetiskt byggda att de fyra generna kunde aktiveras när mössen exponerades för en kemisk komponent i deras dricksvatten.”

Det finns flera skäl till att det kan ta tid innan det här blir en teknik människan kan använda mot sina gråa hår. Ett är risken för cancer, en fruktad sidoeffekt vid genetisk omprogrammering av celler. Vid Salk-institutets tester ökade inte risken för cancer hos möss, ett resultat som sporrat forskargruppen.

Ett annat skäl är att det – än så länge – krävs genetisk manipulering av embryon för att tekniken ska fungera. Men Juan Carlos Izpisua Belmonte hoppas att det i framtiden inte ska vara nödvändigt. Ett alternativ vore att utveckla ett läkemedel som imiterar egenskaperna hos de modifierade generna.

– De kemiska komponenterna skulle kunna användas i krämer eller injiceras för att föryngra hud, muskler och ben, säger han till The Guardian.

Cambridge-professorn Wolf Reik beskriver Salk-institutets upptäckt som ”ganska fantastisk” och noterar att det här ”inte är science fiction”.

– Vi tror inte att den här metoden leder till odödlighet. Det finns förmodligen gränser när det gäller att omvända åldrande helt och hållet. Vårt fokus handlar inte bara att förlänga livet utan också om att förlänga hälsan, Izpisua Belmonte.

I videon nedan får du veta mer: