Galliumnitridbolaget Swegan får en skjuts av 5g-nätet

För Swegan har det varit kristallklart från början: galliumnitrid är framtiden. Men det svenska bolaget, som använder materialet för att göra unika epitaxiskivor till halvledarkomponenter, har fått kämpa för att nå ut med sitt budskap.

Men nu har det lossnat rejält. Olof Kordina, en av företagets grundare, säger att orderboken fylls i allt snabbare takt. Flera av deras kunder lägger fortfarande små beställningar, men ett sydkoreanskt bolag har aviserat att det vill ha 1 500 epitaxiskivor – eller wafers som de kallas i branschen – per månad.

– Ja, jösses. Vår kapacitet är 200 per månad, men vi kommer glatt att tacka ja till en beställning, om den kommer, och behandla tillverkningen och leveransen som ett angenämt problem att lösa.

”Hej-kom-och-hjälp-mig”

Låg resistans, höga omkopplingshastigheter, hög strömtäthet, låga värmeförluster och förmåga att hantera höga spänningar. Det är egenskaper som gör att galliumnitrid passar bra för transistorer till högfrekventa tillämpningar som 5g, radar och satellitkommunikation. Även som ett material i kraftkomponenter är GaN (som galliumnitrid förkortas) intressant.

I förra veckan stod det klart att Swegan tar en plats på 33-listan, Ny Tekniks lista över Sveriges bästa teknikstartups.

Det som gör Swegan speciellt – vilket fick Ny Teknik att ge dem en plats på 33-listan redan 2019 – är den strukturella kvaliteten på deras material. I vanliga fall är den här typen av komponenter 2 mikrometer tjocka. Swegan klarar sig på mindre en tiondel av det, 0,15 mikrometer.

– Det konkurrenterna gör är att deponera ett skikt med aluminiumnitrid som ser ut som ’hej-kom-och-hjälp-mig’. Som ett stormigt hav ser det ut. Det är alltså väldigt svårt att odla aluminiumnitrid på kiselkarbid på ett bra sätt. Men vi har kommit på ett sätt att lägga ner det här skiktet otroligt bra. Det blir väldigt få kristallfel. Vi får ett perfekt gränssnitt mellan kiselkarbid och aluminiumnitrid, och vår galliumnitrid som växer ovanpå blir också väldigt fin, berättade Olof Kordina för Ny Teknik i fjol.

I takt med att telekombolag bygger 5g-nät i allt raskare takt har Swegans teknik blivit eftertraktad. Kordina berättar att en kund, ett stort europeiskt företag, fått mersmak efter att ha testat Linköpingsbolagets tunna material.

– De fick enormt bra transistorer som skåpar ut andra material som de sett från annat håll. De ser en helt linjär uteffekt mot på- lagd bias på transistorn, vilket uppskattas av telekombolagen. Ett antal telekombolag har nu fått upp ögonen rejält och vill testa transistorer tillverkade av detta företag.

Nya större lokaler

Swegan är dessutom kanske det enda av årets 33 utvalda bolag som kan stoltsera med en ny vetenskaplig upptäckt. När Ny Teknik talade med Olof Kordina i fjol var han fortfarande förvånad över att deras tunna material visade sig klara en spänning på över 1,5 kilovolt.

Vid det här laget har Swegan och forskare vid Linköpings universitet klurat på hur det kan vara möjligt. I en flitigt nedladdad artikel i den vetenskapliga tidskriften Applied Physics Letters redogör de för sitt fynd: en ny epitaxiell tillväxtmekanism som de kallar transmorfisk epitaxi.

Under våren 2020 flyttade Swegan till nya och större lokaler. Men inom ett par år är planen att bygga en stor produktionsanläggning någonstans i Europa. Var den hamnar är inte bestämt, men Olof Kordina har i alla fall sin favoritplats klar för sig.

– Allra helst vill jag att den ligger i Linköping. Men det beror på vad styrelsen vill och hur det ser ut med tillgång till kvalificerad arbetskraft.