”Gå i pension? Det hänger på tekniken”

En försäkringsrådgivare frågade mig nyligen vid vilken ålder jag tänkt gå i pension. Jag hade velat svara att det är omöjligt att säga, eftersom det beror på teknikutvecklingen.

Pensioner bygger på ett antagande att utvecklingen är linjär. Man tittar ett antal årtionden bakåt i tiden och gör bedömningen att framtiden med vissa modifikationer kommer att se ungefär likadan ut. Att utvecklingen inte skulle vara linjär, utan exponentiell, gör vad jag vet varken försäkringsbolag eller pensionsmyndigheter några kalkyler på. Rådgivaren såg häpen ut när jag sa att jag åtminstone vill jobba till jag är 70.

Vad har teknikutvecklingen med min pension att göra? Den frågan kan uppfinnaren Ray Kurzweil svara på.

I sin berömda bok Singularity is near från 2005 skriver Kurzweil om det han kallar lagen om accelererande avkastning. Kort sagt att utvecklingen är exponentiell.

”Lagen om accelererande avkastning” kan, till skillnad från den mer kända Moores lag, som bara rör halvledare, ”appliceras på all teknik eller till och med alla evolutionära processer....det finns otaliga exempel på exponentiell tillväxt på grund av lagen om accelererande avkastning: alla sorters elektronik, dna-sekvensering, hjärnscanning, storleken och omfånget på mänsklig kunskap och den hastiga förminskningen av teknik...den framtida GNR-eran (genetik, nanoteknik och robotik) kommer inte bara från explosionen av beräkningskraft utan från samspelet och myriaderna av synergieffekter som blir resultatet när många olika tekniker sammanflätas.”

Kurzweil noterar att ”vi inte kommer uppleva hundra år av framsteg det här århundrandet, utan det vi kommer att bevittna är motsvarande 20 000 år av framsteg”. Titeln på hans bok anspelar på det som kallats teknisk singularitet, en intelligensexplosion vars möjligheter och risker är svåra att föreställa sig.

Men en konsekvens av denna explosion, tror Ray Kurzweil och allt fler med honom, är att människan inom några årtionden kommer att klura ut hur den ska lura döden. Kurzweil själv, fast besluten att inte dö trots att han redan hunnit fylla 70, tror att han redan nått det han kallar ”livslängdens flykthastighet”. Hypotesen är att medicinska framsteg ska göra att människors livslängd förlängs snabbare än de närmar sig döden.

Ray Kurzweil saknar inte kritiker som tycker att han är för radikal, men Google tillhör inte den skaran: de gav honom ett chefsjobb för några år sedan. Jag förstår varför när jag läser Singularity is near, samtidigt som jag plöjer en färsk rapport från Future Today Institute, där 225 tekniska trender listats.

Kurzweil må vara en aning tidsoptimistisk men mycket i den nya rapporten är sådant han berättade om redan för 13 år sedan. ”Biologi är en av de viktigaste tekniska plattformarna det här århundradet. Avancemang inom genförändring kommer att ha en omfattande påverkan” och ”potentiellt sett hjälpa oss att leva längre, hälsosammare liv”, skriver Future Today Institute.

När hörde du senast någon säga att teknikutvecklingen går snabbare än någonsin? När kände du senast att det är svårt att hänga med? Tänk om det beror på att utvecklingen inte är linjär, utan exponentiell? Tänk om det vi upplever faktiskt beror på att den tekniska utvecklingen accelererar mycket snabbare än tidigare?

Det kan vara något för en försäkringsrådgivare att fundera på.

Ray Kurzweil håller just nu på att skriva en uppföljare, Singularity is nearer, planerad att utkomma nästa år. ”Vad var det jag sa” har skämtsamt sagts vara bokens undertitel.