Samhälle

Fuglesang: Nej till nya projekt där ryska forskare ingår

KTH-professorn Christer Fuglesang uppmanar alla forskare som jobbar med Ryssland att stoppa allt samarbete. Foto: Jessica Gow/TT
KTH-professorn Christer Fuglesang uppmanar alla forskare som jobbar med Ryssland att stoppa allt samarbete. Foto: Jessica Gow/TT
Veronika Sundström, universitetsdirektör vid Luleå tekniska universitet. Foto: Tomas Bergman
Veronika Sundström, universitetsdirektör vid Luleå tekniska universitet. Foto: Tomas Bergman

Christer Fuglesang avslutar alla försök att få pengar till ett projekt där ryska forskare ingår, som ett led i att sätta press på förändring av Ryssland inifrån. Men hur akademin ska agera i stort står inte klart.

Publicerad

(Uppdaterad)

Den 25 februari meddelade Christer Fuglesang, Sveriges första astronaut och i dag professor vid KTH, att han kommer att avsluta alla försök att få pengar till ett internationellt forskarprojekt. I samband med detta uppmanar han också alla forskare som jobbar med Ryssland att stoppa allt samarbete ”som på ett eller annat sätt ger stöd eller resurser till Ryssland”:

”Om det görs NU så har det störst möjlighet att påverka de ryssar vi arbetar med där att göra vad de kan för att förändra Ryssland inifrån. Avsluta ryska forskarsamarbeten. Eller, vilket ju är målet, pausa till en förändring har skett”, avslutar han tråden.

För Ny Teknik förklarar Christer Fuglesang att han anser att forskning inte står över allt annat, och att det är skälet till att han nu väljer att inte söka pengar från den europeiska rymdorganisationen Esa till ett projekt som syftar till att studera partiklar från rymden, eftersom ryska forskare ingår i samarbetet.

– Jag uppmanar mina ryska kollegor att göra något de kan vara stolta över. Gå ut och demonstrera, ordna protestgrupper på universiteten. Vi kan och bör skicka alla signaler för att stoppa kriget i Ukraina, säger Christer Fuglesang.

Fuglesang: Finns redan ett motstånd

På frågan om han ser en risk för att hans metod kan få motsatt effekt, om ryska forskare upplever en starkare isolering och ökat vi och de-tänkande, menar Christer Fuglesang att risken kanske finns. Alla kommer inte att reagera på samma sätt på en sådan här åtgärd.

– Det är en bedömningsfråga och min bedömning är att en absolut majoritet kommer att reagera på det här på det sätt som jag tror, att de kommer sätta en ökad press på Ryssland. De här forskarna har redan ett samarbete med västvärlden och ser vad som pågår. Det finns redan ett motstånd, säger Christer Fuglesang.

För Christer Fuglesang är bilden alltså hyfsat klar. För att förändra Ryssland inifrån behöver man nu avsluta, eller åtminstone pausa, ryska samarbeten. Men på svenska universitet och högskolor är det inte lika tydligt om och i så fall hur man ska agera, eller ens reagera.

På KTH verkar frågan under måndagen ännu inte vara lyft och när vi försöker få till en intervju med högskolans rektor får vi till svar att hon inte är anträffbar. (Hon har i ett blogginlägg den 27 februari dock skrivit om akademins och allas vårt ansvar att stå upp för det öppna samhället).

Vi hänvisas i stället till Sveriges universitets-och högskoleförbund, SUHF, som uttalar sig samlat för svenska lärosäten. På hemsidan har SUHF uttalat sitt stöd till lärosätena i Ukraina, till kollegor, studenter och hela civilbefolkningen:

”Våra lärosäten i Sverige följer utvecklingen noga för att kunna bistå drabbade studenter och medarbetare, och vi står även redo att, i samarbete med Scholars at Risk, vid behov stödja och hjälpa forskare på flykt”.

Förs många diskussioner

SUHF fortsätter: ”Vår roll som högskolor och universitet är att försvara de akademiska kärnvärdena, universitetens, forskningens och den högre utbildningens frihet, att värna det demokratiska samtalet och det kritiska tänkandet. Alla dessa värden hotas i dagens krissituation.”

När vi frågar SUHF om de kommer att göra fler uttalanden eller fatta några konkreta beslut i frågan får vi beskedet att inget för närvarande är bestämt. Universitet och högskolor brukar i normalfallet inte ingå i politiska sanktioner och det ingår i lärosätenas självbestämmanderätt att besluta om sina samarbeten, förklarar SUHF. Men det förs också många diskussioner.

De fackliga centralorganisationerna Saco, LO och TCO har gemensamt gått ut och starkt fördömt invasionen.

Ny Teknik söker akademikerorganisationen Saco i frågan, men har ännu inte fått några besked om och i så fall när det kan komma eventuella uttalanden eller beslut om hur högskolor och universitet ska förhålla sig i exempelvis frågan om stopp för pengar till ryska samarbetsprojekt, fristad för forskare och hur man konkret ska verka i detta krisläge för att värna demokrati och den högre utbildningens frihet.

Chalmers svarar Ny Teknik att det sker en snabb händelseutveckling utifrån Rysslands agerande, och att man följer denna händelseutveckling och samordnar sig med SUHF. ”I övrigt väljer vi just nu att avstå från att kommentera frågan.”

Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd, skriver senare i ett blogginlägg om vikten av att värna demokratin och den fria tanken. ”Vi har också arbetat med att säkra att medarbetare och studenter med anknytning till Ukraina, som befinner sig i Chalmers miljö, får tillgång till stöd från oss.”

Inga nya ryska samarbeten för LTU

Luleå tekniska universitet följer händelserna noggrant utifrån lite olika perspektiv, berättar Veronika Sundström, universitetsdirektör. Det handlar om forskning och utbildning, men också vad intresseorganisationer och departement säger, och frågor kring säkerhet.

– Vi instämmer självklart i Sveriges hållning i synen på Rysslands aggression och Rysslands ansvar i det som händer, säger hon till Ny Teknik.

Med anledning av det pågående Ukrainakriget gör universitetet nu en inventering av i vilka sammanhang det finns samarbeten med Ryssland. Det finns i dag inga lärosätesövergripande samarbeten, men det kan finnas mellan enskilda forskare eller där ryska forskare ingår. Det är inte fullt klarlagt ännu.

– Vi har också tittat på om vi har utbytesstudenter i de här länderna, och det har vi inte. Vi har dock doktorander från de drabbade områdena och har kontakt med deras institutioner, säger Veronika Sundström.

Luleå tekniska universitet har bestämt att ingen anställd i rådande situation kommer att resa till Ryssland och universitetet kommer inte heller att ta emot besök från Ryssland.

– Vi kommer inte att ingå några nya samarbeten med Ryssland och ryska forskare, men i de pågående samarbetena är vi måna om att våra beslut inte ska drabba enskilda individer. Vi har därför inga beslut om att avsluta några pågående projekt, säger Veronika Sundström.

Hon utesluter dock inte att det kan komma nya beslut som påverkar enskilda samarbeten.

– Vi följer den här frågan noggrant och är så klart oroliga över det som pågår. Vi kan inte säga att vi har full koll på läget, det är det ingen som har, men vi försöker vara alerta.

Över 5 000 ryska forskare och vetenskapsjournalister har i ett öppet brev riktat kritik mot den ryska invasionen av Ukraina, berättar Life Science Sweden. Brevskrivarna kräver bland annat ett omedelbart stopp för militära operationer i Ukraina.

Uppdatering: Onsdagen 2 mars meddelar utbildningsminister Anna Ekström att svenska universitet och högskolor bör bryta all kontakt och samarbeten med Ryssland och Belarus.