Fristads berättar det H&M inte vill avslöja

I dag är det väldigt svårt att ta reda på hur mycket resurser ett enskilt plagg krävt, i form av sådant som vatten, energi, koldioxidutsläpp och kemikalier.

I bästa fall hittar du övergripande uppgifter eller schablonuträkningar, som att en konventionell t-shirt av bomull beräknas kräva 2 600 liter vatten, 0,8 kilo kemikalier och 4,5 kilo koldioxidekvivalenter.

Men hur väl stämmer den siffran överens med just den t-shirt som du överväger att köpa? Vilken skillnad gör det egentligen om du köper ett plagg av jungfrulig, ekologisk eller återvunnen bomull? Det redovisar inte ens varumärken som skyltar med att de är transparenta och hållbara, som H&M, vilket Ny Teknik skrev om nyligen.

Med hjälp av forskningsinstitutet Rise har Borås-bolaget Fristads, som gör arbetskläder, tagit ett steg i en öppnare riktning. Efter nästan två års arbete lanserar företaget i höst en ny hållbar kollektion som ska ge kunderna information om hur mycket koldioxid, vatten och syreförbrukande ämnen, som gödsel, varje enskilt plagg har krävt i tillverkningen.

– Många kläd- och modeföretag har skrivit under på att de ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2030. Men hur ska de kunna göra det när ingen egentligen vet eller redovisar vad de släpper ut? För att det inte bara ska bli ”greenwashing” och tomt prat så måste man mäta, ta reda på var den största miljö- och klimatpåverkan finns och göra något åt det, säger Sandra Roos, textilforskare på Rise, som har arbetat tillsammans med Fristads.

Första gången ny miljödeklaration tillämpas

Den nya kollektionen består av en hantverksbyxa, en hantverksjacka, en t-shirt och en fleecetröja, samtliga gjorda helt eller delvis av återvunnen polyester från pet-flaskor. Kollektionen ska vara den första tillämpningen av miljödeklarationen Environmental Product Declaration, EPD, på kläder.

Rise har tillsammans med Fristads också utvecklat ett särskilt regelverk utifrån miljödeklarationen, Product Category Rules, som ska göra det enklare att jämföra plagg under livscykeln utifrån miljö- och klimatpåverkan. De som utgår från regelverket ska alltid räkna på samma sätt. Här ingår sådant som odling av material, spinning, vävning, färgning och sömnad.

– För att göra en hållbar kollektion på riktigt måste man börja mäta och se till att det finns något att jämföra med. Vi har gått ner i minsta detalj, och tittat på sådant som fiber, stygn och sömnadstid, och även försökt minska resursanvändningen så mycket det går, berättar Lisa Rosengren, chef för forskning och utveckling råmaterial på Fristads.

Kunder kan nu gå in på Fristads hemsida och få veta att en t-shirt i bomulls- och polyesterblandning som de säljer i dag beräknas ha bidragit till 6,03 koldioxidekvivalenter och har krävt 17 000 liter vatten att tillverka.

T-shirten i återvunnen polyester som ingår i den nya kollektionen har bidragit till 4,43 koldioxidekvivalenter och har krävt 910 liter vatten att tillverka.

Inom klädtillverkning är färgningen av tyger en stor miljöbov. Den kräver enorma mängder vatten, och i processen blir vatten också förorenat. Plaggen i Fristads nya kollektion har torrfärgats i råmaterialstadiet, vilket har minskat behovet av vatten och energi.

”Små förändringar kan göra mycket”

Elförbrukning är en annan viktig del att titta på, inte minst eftersom elen där kläderna sys till inte nödvändigtvis kommer från förnybara källor. Elförbrukningen, och därmed utsläppen, kan minska genom att minska sömtiden. Och det gör man bland annat genom att förenkla plaggens design, och ge dem färre detaljer. Det här har varit ansvarsområdet för Anastasios Lappas, chef för design och innovation på Fristads.

– Små förändringar kan göra väldigt mycket, som att minska energiåtgången lite för varje enskilt plagg. Mycket av det här arbetet börjar redan på ritbordet. Det gäller att tänka en extra gång innan man lägger till något i sin design, och fundera på om den biten verkligen är nödvändig, säger han.

Ett exempel på det är Fristads-loggan. I den nya kollektionen är den inte helbroderad, bara konturerna har broderats dit, vilket sparar tråd, sytid och energi.

Blixtlåsen, vars tygdel är i återvunnen polyester, sys på så de inte behöver sprättas upp och skada det intilliggande fodret, utifall att de behöver bytas ut.

– Vi har också tittat på sätt att enklare återvinna eller återanvända metall, då knapparna är en självklar del av våra plagg. Det blev en variant som kan skruvas av och på, och som är gjord helt i råmetall, för att minska miljöpåverkan, berättar Anastasios Lappas.

Nytt sätt att förpacka leveranser

Det tyg som blir över i klädtillverkningen används för att göra "kuddar" för knän och armbågar, som kan läggas i fickorna på de nya plaggen för att ge lite extra komfort.

När kläderna levereras till kund kommer de inte att vara förpackade en och en i varsin plastpåse. Anastasios Lappas kom på att plaggen kunde vikas mer effektivt, enligt militär modell, för att ta mindre plats. Sedan läggs de i en gemensam plastpåse som skydd mot fukt, och i en kartong. Det här gör också att fler plagg kan rymmas i varje kartong.

Fristads ska vidareutveckla konceptet och göra en hållbar kollektion för varje kundsegment. Industriarbetarna står näst på tur.

– Vi vill att det här arbetet ska skapa ett intresse hos andra i vår bransch, på modesidan och andra som gör arbetskläder. Genom att ta fram ett verktyg som gör det lättare att mäta och jämföra kan vi minska vår miljöpåverkan och våra kunder göra ett mer aktivt val, säger Anastasios Lappas.