Förslaget: Polisen ska få spionera i datorer

Metoden, kallad hemlig dataavläsning, är kontroversiell. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har tidigare varnat för att man i princip kan följa en person i realtid dygnet runt.

Regeringens utredare lagman Petra Lundh bedömer dock, enligt vad TT erfar, att polisens behov av hemlig dataavläsning uppväger integritetsriskerna.

Vid dagens presskonferens ska hon bland annat presentera sina bedömningar av polisens behov, hur effektiv metoden är och vilka åtgärder som behövs för att säkra integriteten.

Advokatsamfundet har suttit med i utredningen som expert. Ramberg vill inte uttala sig före presskonferensen, men har påpekat att det är en svår balansgång.

Läs mer:

En viktig fråga för integriteten är till exempel hur all information som samlas in ska hanteras.

Hemlig dataavläsning innebär att polisen får rätt att använda trojaner och annan teknik för att avläsa krypterad trafik från misstänkta brottslingars telefoner och datorer

Bakgrunden är att det blivit svårare att avlyssna kommunikation när allt mer skickas via krypterade appar. Men genom att plantera spionprogram i misstänkta brottslingars datorer, mobiler och liknande kan polisen avläsa vad som sker på datorn i realtid, innan kryptering sker.

En viktig fråga som utredaren ska ta ställning till är hur allvarliga de misstänkta brotten ska vara för att polisen ska få använda hemlig dataavläsning.

Regeringen och Alliansen kom överens om att utredningen skulle tillsättas efter terrordåden i Paris hösten 2015. Hemlig dataavläsning pekades då ut som ett av de viktigaste vapnen i kampen mot terrorism.

Läs mer:

Men terroristbrott kan vara många olika typer av brott. Dessutom föreslog en utredning redan 2005 att polisen ska få använda hemlig dataavläsning för alla brott, vars lindrigaste straff är två års fängelse, inklusive försök, förberedelse och stämpling till sådana brott.

Metoden skulle även få användas för misstänkta brott för vilka omständigheterna är sådana att de kan förväntas ge ett straff på minst två år. Utredningen ansåg också att hemlig dataavläsning skulle få användas vid barnpornografibrott och dataintrång som inte var ringa.

Det kan jämföras med de krav som i dag finns för hemlig rumsavlyssning. Där krävs misstanke om brott med minimistraff fyra års fängelse. Inom rättsväsendet finns en oro för att den nya utredningen ska föreslå sådana höga krav även för hemlig dataavläsning.

Den gamla utredningen från 2005 föreslog också att det skulle krävas att någon var "skäligen" misstänkt för brottet. Men även om det inte fanns en skälig misstänkt skulle polisen få tillämpa hemlig dataavläsning mot "informationssystem" som används vid brottet, om det är av synnerlig vikt för utredningen.

Beslut om hemlig dataavläsning skulle tas av domstol på ansökan från åklagare, enligt utredningen.

Förslaget fick kritik från flera remissinstanser. Datainspektionen konstaterade att avlyssning bara fångar upp meddelanden när de sänds, medan hemlig dataavläsning hämtar all lagrad information som ljud, bilder, privat korrespondens och dessutom information i realtid, till exempel från webbkameror.

Den utredningens förslag hamnade i papperskorgen.