Populärteknik
Forskarna: Så extrem är vinden vid Jupiters poler
Varför glöder polarskenet runt Jupiters poler? En ny studie har avslöjat vad som kan vara vindvirvlar med vansinniga hastigheter och med en storlek som är fyra gånger större än jorden.
Astronomer har noterat blåskimrande polarsken i närheten av Jupiters poler, och vetenskapen har kopplat fenomenet till starka vindar i den övre atmosfären. Att mäta detta är dock problematiskt. Genom att analysera rörelserna hos planetens gasmoln har man tidigare kunnat uppskatta vindhastigheterna i den nedre atmosfären – men i stratosfären vid polerna går det inte att urskilja sådana referenspunkter.
Lösningen blev Shoemaker–Levy 9. Kometen slog ner i Jupiters södra hemisfär 1994, då uppbruten i flera fragment med en diameter på upp till två kilometer.
Den våldsamma kollisionen gav upphov till en ny molekyl i stratosfären – vätecyanid, även kallad cyanvätesyra eller blåsyra.
Jetströmmar upp till 400 meter per sekund
Och nu har franska astronomer lyckats mäta molekylens hastighet när den rör sig med vinden. Det rapporterar European Southern Observatory (ESO) i ett pressmeddelande.
– Den mest spektakulära upptäckten är de starka jetströmmar med en hastighet på upp till 400 meter per sekund som ligger under aurororna nära polerna. De här vindhastigheterna, som motsvarar omkring 1 450 km/h, är mer än dubbelt så snabba som den maximala stormhastigheten i Jupiters röda fläck, och motsvarar mer än tre gånger den vindhastighet som har uppmätts hos jordens starkaste tornados, säger Thibault Cavalité, som har lett arbetet vid Laboratoire d’Astrophysique de Bordeaux.
ESO har ett partnerskap med Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) i Chile. För mätningen har det franska teamet använt 42 av de totalt 66 antenner som ingår i radioteleskopgruppen i Atacamaöknen, men totalt krävdes bara 30 minuter.
Deras studie, som är publicerad i Astronomy & Astrophysics, pekar mot att de här jetströmmarna skulle kunna utgöra en enorm virvel med en diameter som är upp till fyra gånger så stor som jorden – och till detta med en höjd på omkring 900 km.
– En virvel i den här storleken skulle utgöra en unik meteorologisk best i vårt solsystem, säger Thibault Cavalité.
Teamet fick även in uppgifter som vindhastigheten i stratosfären vid Jupiters ekvator, som är motsvarande 600 km/h. ESO hoppas att deras markbaserade Extremely Large Telescope (ELT) ska kunna ge mer detaljerade uppgifter om aurororna när telesksopet står klart senare under 20-talet.
