Forskare: Fleråriga sädesslag kan rädda skörden vid varmare klimat

– Torkan gav ingen effekt. Det växte lika bra som under förra årets säsong, säger Anna Westerberg vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Medan sommarens torka skapade stora, bruna hål i åkrarna runt omkring Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) försöksodlingar i Uppsala, växte det perenna vetet på forskarnas åker till synes helt opåverkat av torkan.

– Det var som att torkan inte gav någon effekt på de här plantorna. De växte precis lika bra som under förra årets säsong. Vi ser inga luckor eller stressade plantor i våra försöksfält som i fälten med vår- och höstvete intill, säger Anna Westerbergh, docent och forskare i genetik och växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Fleråriga sädesslag får kraftigare rot

På hennes fält odlas flerårigt, eller så kallat perent, vete och korn. I dag använder jordbrukarna ettåriga sädesslag. Skillnaden är stor. Ett flerårigt sädesslag får kraftigare rötter, plantan blir rejälare och klarar variationer i väder och vind bättre, och att själv ta upp vad den behöver av näring och vatten.

Fördelarna med perenna sädesslag är därför flera, dels ur miljösynpunkt men också utifrån att skörden blir stabilare.

– En lantbrukare behöver inte så varje år, eller plöja. Det betyder att mer kol binds till marken vilket betyder mindre utsläpp av koldioxid. Och mindre arbete med maskiner på åkrarna. Det innebär mindre läckage av näring, och man behöver inte gödsla lika ofta. Och man behöver inte vattna, säger Anna Westerbergh.

Ännu en skörd

Och eftersom plantorna är starka och livskraftiga går det, efter skörd och lite senare på hösten, att skörda bladen som foder åt djur.

Än så länge har däremot skörden varit mindre än för de traditionella ettåriga sädesslagen. Där behövs mer forskning och växtförädling, menar hon. Än så länge finns heller ingen faktisk uträkning av hur en lantbrukares kostnader påverkas.

– Många jordbrukare ser och förstår att vi behöver ett mer uthålligt jordbruk. De förstår också fördelarna med det vi gör, och det är lockande att slippa plöja och så efter varje skörd, säger Anna Westerbergh.

– Men de behöver se att det finns en ekonomi i detta, där ser vi idag en osäkerhet. Om lantbrukarna skulle kompenseras för odling av perenna växtslag och ett klimatsmart jordbruk, då kan det bli extra intressant. Dessutom, precis som vid ekologisk odling, så gäller det att hitta en marknad. Den borde finnas.