Finansieringen för ESS klar

– En stor dag för Sverige. Den största forskningssatsningen blir verklighet, säger han.– Jag korkade upp champagnen i går kväll, sade en strålande Björklund.

Tanken är att anläggningen ska bli världsledande inom partikelfysik.

– Det är ett jättelyft för svensk forskning, säger Björklund som trots valprognoserna hoppas ta första spadtaget till anläggningen i höst.

Slutfinansieringen blev klar efter förhandlingar de senaste dagarna med Tyskland. Sverige vann tävlingen om lokaliseringen av ESS redan 2009, men ända fram till den senaste tiden har finansieringen varit oklar.

Tyskland deltar med elva procent, vilket motsvarar 1,8 miljarder kronor.

På TT:s fråga om hur man ska göra med de enstaka procent som fortfarande fattas i finansieringen säger Björklund att detta inte är något problem.

– Vi ligger på 97,5 procent och vi tror att det, som alltid, tillkommer fler finansiärer. Det kommer att räcka och kanske bli över.

Enligt Björklund var finanskrisen som gjorde att det tog så lång tid att samla ihop pengarna.

– I ett läge där många länder måste skära ner och avskeda forskare kanske det har känts svårt att skicka en miljard till Sverige. Stundtals var jag väldigt pessimistisk, säger han.

Men det finns också kritiker till ESS och Astrid Söderbergh Widding, rektor på Stockholms universitet, är orolig för den långsiktiga finansieringen.

– Även om de är i hamn med finansieringen så saknas besked om den långsiktiga driften och hur den ska säkerställas. Prognosen för driftskostnaden har stigit från 110 miljoner euro till 140 miljoner euro. Konstruktionskostnaderna har också stigit kraftigt redan innan de är igång med konstruktionen. Vad händer om konstruktionskostnaderna ökar ännu mer?, säger Astrid Söderbergh Widding.

Enligt Astrid Söderbergh Widding är risken för stor att annan forskning nu dräneras på pengar.

– Regeringen bör lägga finansieringen av ESS för sig, helt fristående från andra medel till forskning.