Innovation
Expertens bästa råd: Skydda dina snilleblixtar
Det finns inte en lösning som passar alla – det gäller att hitta en patentstrategi som passar ditt företag. Experten Niclas Uggla bjuder på sina bästa tips.
Att skaffa ett heltäckande skydd för både produkter, design och varumärken är dyrt. Alternativet är att hålla sina innovationer hemliga men det ökar risken att någon konkurrent snor idén och tjänar pengarna.
– Vilken strategi man ska välja som företag beror både på de egna ekonomiska musklerna men även på vilken affärsmodell man har. Valet är inte givet, därför krävs både kunskap och fingertoppskänsla för att hitta den metod som gör bäst affärsnytta för varje enskilt företag, menar Niclas Uggla som har 20 års erfarenhet av att arbeta med patentfrågor, nu på konsultbyrån Zacco.
Nyetablerade företag med både begränsade ekonomiska och personella resurser måste vara lite försiktiga. Det gäller framför allt att inte gå in i ett patentarbete för tidigt, men samtidigt är det viktigt att ansöka om patent snabbt om man själv vill visa sin teknik offentligt.
– Det är klokt att fundera på om patent är rätt väg att gå, och inte minst när det är dags att satsa. Det finns ofta flera alternativ. Det viktiga är att man hittar ett sätt som värnar grundtekniken, men det finns skäl att fundera på om det ska kombineras med ett skydd av design och varumärken.
Niclas Uggla menar att företag bör betrakta patent som en investering, både för att värna värdet på de egna produkterna och det egna varumärket. Dessutom är det ofta möjligt att sprida ut kostnaden över hela produktcykeln.
– Det är samma princip som när man köper maskiner för att klara produktionen, kostnaden aktiveras först när produkten kommer ut på marknaden. På så sätt slipper man ett djupt hål i balansräkningen samtidigt som det blir enklare att senare baka in utgiften i priset.
Läs mer:
Vilka marknader man bör ta patent på är en annan given frågeställning. Inte heller här finns några självklara svar.
I Europa kan man ansöka om ett europeiskt patent, men patent är en nationell rättighet och genom att validera i varje enskilt medlemsland får man patent där. Oftast räcker det att ha skydd i de större länderna. Förklaringen är att få företag kommer att utveckla en konkurrerande produkt som bara kan säljas i de mindre. Kompletterar man det med patent i USA och Kina har man som företag ofta ett tillräckligt bra patentskydd.
– Tar man i för mycket är risken stor att det kostar mer än det smakar. Gör man det i stället för snävt ökar risken att andra företag kommer att runda patentet och därmed bli en tuff utmanare på viktiga marknader.
Större företag har ofta patentportföljer som är sprängfyllda. En anledning till det är att de många gånger lägger ut en ”bombmatta” av patent runt den produkt de verkligen värnar.
För konkurrenter blir det en tydlig signal att hålla sig borta. Den möjligheten har sällan mindre företag, de måste i stället välja mer selektivt.
– Det kan handla om att stoppa in ett antal skyddsvärda delar i ett och samma patent. Det minskar kostnaden men ökar risken. I det långa loppet är det ingen bra taktik, men många gånger ett nödvändigt första steg. När det senare blir fart på verksamheten kan det finnas möjlighet att plocka ut de mest värdefulla bitarna och ge dem ett eget patent.
Från det att en patentansökan är inlämnad har man 18 månader på sig innan den tekniska informationen kring innovationen som finns i ansökan publiceras av myndigheten. Den här tiden bör utnyttjas för att kommersialisera produkten. Men det finns faror.
– Det går inte att veta om någon annan under samma tid har lämnat in en patentansökan på exakt samma lösning. Om det skulle hända är det den som var först som kommer att få patentet.
Sist men inte minst – håll koll på att allt som finns i patentportföljen verkligen behövs.
– Plockar man bort det som inte längre har någon funktion kan man spara pengar som i stället kan investeras för att få fram nya innovationer, säger Niclas Uggla.