EU:s nya forskningsprogram störst i världen

Med stora konferenser över hela Europa sjösätts nu EU:s nya forskningsprogram Horisont 2020. Den här veckan samlades mer än 700 personer i Stockholm för att få fart på det svenska deltagandet.

Horisont 2020 är det hittills största forskningsprogrammet från EU. I fasta priser får forskningen 70 miljarder euro - ungefär 630 miljarder kronor - de närmaste sju åren. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med det nuvarande, sjunde ramprogrammet. Enligt EU-kommissionen är det därmed världens största forskningsprogram.

- Europas ledare har förstått att investeringar i forskning och innovation är det som skapar tillväxt och nya jobb. Länder - som Sverige - som systematiskt har investerat i forskning och utbildning är också de som kommit snabbast ur den ekonomiska krisen, säger Robert-Jan Smits, chef för forskning och innovation på EU-kommissionen i Bryssel.

Det har dock varit en hård strid för att få igenom de höjda anslagen. Kommissionen föreslog från början en budget på 80 miljarder euro.

- Att höja anslagen för forskning har varit kontroversiellt och det har varit svåra förhandlingar, säger utbildnings- och forskningsminister, Jan Björklund.

Han är dock nöjd med resultatet.

- Forskning är det enda område inom EU som får en rejält ökad budget. Det är ett viktigt steg mot en modernisering av EU. Framtiden ligger i forskning och innovation, inte i jordbruksstöd, säger han.

Horisont 2020 skiljer sig på flera punkter från de tidigare ramprogrammen.

För första gången ingår även innovation, till exempel att bygga demonstratorer. Nytt är även möjligheten att söka lån hos Europeiska investeringsbanken för att kommersialisera projekt.

Det ska också bli mindre krångligt att söka pengar. Pappersarbetet ska minska och EU lättar på återrapporteringskraven.

- Vi har varit närmast besatta av kontroll och revision. I framtiden kommer vi att bygga mer på förtroende, säger Robert-Jan Smits.

Bara de bästa projekten kommer att få finansiering. Ingen hänsyn tas till regional fördelning.

Drygt en tredjedel av pengarna kommer att gå till att lösa viktiga samhällsproblem till exempel inom hälsa och energi.

Förhoppningen är att programmet ska lyfta europeisk industri och att fler storföretag ska delta i Horisont 2020. De senaste åren har deras deltagande sjunkit.

- Att de tidigare klivit av ramprogrammen beror på att de varit för komplexa och fokuserat för mycket på forskning och inte på innovation. Med de förändringar vi nu genomför tror vi att de lockas tillbaka, säger Robert-Jan Smits.

Svenska forskare har hittills varit bra på att kamma hem forskningspengar från EU. Jan Björklund hoppas nu att det ska bli ännu mer.

- Om vi behåller samma andel som tidigare blir det en ökning med omkring en miljard kronor om året, men ambitionen är att det ska bli ännu mer.

Robert-Jan Smits säger att Horisont 2020 passar väldigt bra ihop med den svenska forskningsprofilen.

- Ni är i ”pole position”.