Europas nya satellit varnar tidigt för extremväder

Det blev en lyckad uppskjutning i december för satelliten MTG-I1 från the European Space Centre i Franska Guyana. Förkortningen står för Meteosat Third Generation-Imager 1, och tekniken ombord innebär ett rejält lyft för meteorologer såväl som klimatforskare.

MTG-I1 bär med sig två nyutvecklade instrument. Flexible Combined Imager (FCI) ger mer detaljerade bilder, bland annat med bättre information om molnens mikrofysikaliska egenskaper, till exempel om moln i huvudsak utgörs av vattendroppar eller iskristaller. Till detta kommer Lightning Imager (LI), som ger en bättre övervakning av blixtaktivitet i Europa samt Afrika med angränsande hav.

Effektivare regnprognoser

Jämfört med markbaserade blixtobservationer ger LI till effektivare korttidsprognoser för regn, då inte minst skyfall.

SMHI är Sveriges representant i EUMETSAT, ett europeiskt samarbete kring satelliter där MTG-I1 ingår. De nya instrumenten kommer att ge myndigheten en ökad träffsäkerhet för korta väderprognoser, som sträcker sig upp till sex timmar framåt.

– FCI innehåller spektralband som fokuserar lite mer på moln och aerosoler, och även fukt nära marken jämfört med befintliga Meteosat-data. Det är parametrar som är relevanta för att exempelvis diagnostisera skyfall, väder som har en stark påverkan och svår prognostitet, säger Adam Dybbroe, som är forskare och satellitexpert på SMHI, till Ny Teknik.

– Det ger ytterligare information till prognosverksamhet på kort tidsskala och även en liten rumslig skala, något som vi jobbar ganska mycket med att förbättra. Det är ju ett väldigt svårt område, att exempelvis förutspå exakt var ett regn rör sig inom några timmar. Det är stor skillnad på konsekvenserna om ett kraftigt oväder utvecklas direkt över en stad eller lite längre bort, säger han.

36 000 km över marken

MTG-I1 ligger i en bana på 36 000 km höjd och har en omloppstid på 24 timmar. Det är den första satelliten i en konstellation om tre, och i stället för att ha ett enda bildinstrument får man tillgång till fyra. De kommande uppskjutningarna är planerade till mellan 2024 och 2026. Adam Dybbroe berättar att det är nytt för Europa med en mekaniskt stabiliserad satellit.

– Hittills har vi haft sådana som roterar, och det innebär att kameran ibland tittar ut i rymden, vilket inte är helt optimalt. Nu går man till att satelliten tittar konstant på samma plats på jorden, säger han. 

Från tidigare var tionde minut ska den nya satellitkonstellationen kunna ge frekvent data över Europa med 2,5 minuters mellanrum.

Sand i Sahara

Uppgraderingen ger allt ifrån att man enklare kan detektera cirrusmoln – till en bättre möjlighet att följa hur sand från Sahara rör sig upp över Europa. Och tekniklyftet innebär även att Europas klimatövervakning blir ”on-par” med omvärlden.

– Det bildinstrument som vi har i dag är inte av samma kapacitet som de har i USA och Japan – men med FCI, tillsammans med motsvariga bildinstrument över Amerika (ABI ombord på GOES-satelliterna) och Stilla havet (AHI ombord på Himawari) kommer vi att få en sammanhängande bild av hela jorden – och då kan man göra globala klimatserier med en enhetlig och högre kvalitet, säger Adam Dybbroe.