Ericssons vd Hans Vestberg: Hade velat lämna mobilerna tidigare

Hans Vestberg har regler för allt. I ett excelark följer han upp hur mycket tid han lägger på allt från kunder och investerare till journalister och handboll.

Ericssonchefen spelar inte själv längre. Men på helgerna tränar han sonens handbollslag och coachar dotterns matcher.

Vestberg har nu tagit Ericsson genom första halvlek. Han har varit vd i fem år, och konstaterar att bolaget kommit halvvägs på sin tioåriga förändringsresa.

Vad har varit det svåraste beslutet?

– Jag hade velat lämna mobiltelefonerna snabbare, men det krävdes förhandlingar med Sony och det drog ut på tiden.

– Strategiskt var det inte ett svårt beslut, men emotionellt var det svårt.

Varför då?

– Ericsson har sålt konsumentprodukter ända sedan 1876. Då måste man ta sig en ordentlig funderare innan man fattar beslutet som sätter stopp för det.

– Jag har jobbat hela mitt liv på Ericsson, och känner ett enormt ansvar för att bolaget ska finnas kvar en massa generationer framöver.

Det låter som om han menar det. Bossen som slängt slipsen, låtit håret växa och har färgglada band runt handleden tycker att Ericssons 138-åriga historia är viktig.

Att Hasse, som de flesta kallar honom på Ericsson, ger ett bekymmersfritt intryck i möten med media och investerare, betyder förstås inte att allt är frid och fröjd på firman. Ägarna är missnöjda med resultatet under första halvlek. De kräver både högre tillväxttakt och bättre lönsamhet.

Därför arbetar Hans Vestberg med att skapa ett nytt Ericsson, ett bolag som ska byggas om för att passa in i visionen om ”det uppkopplade samhället 2020”.

Fem ”nya” områden har pekats ut. Det handlar om:

• videotjänster till operatörer, tv- och medieföretag

• avancerade betal- och driftsystem

• routrar och internetbaserade tjänster

• molntjänster samt

• att bredda utbudet till nya branscher och offentlig verksamhet.

För att genomföra den stora förändringen omfördelar coachen nu sina resurser inför andra halvlek.

– Det handlar om att prioritera mer kapital, människor och belöningssystem till de nya områdena, säger han.

Många ingenjörer inom företaget är oroliga för att en allt mindre andel av forsknings- och utvecklingsbudgeten går till mobila system. Nästa mobilgeneration, 5g, måste vara klar före 2020. Och ju närmare lansering, desto mer utvecklingsresurser krävs, varnar kritikerna.

Omfördelningen inom FoU-budgeten sker dessutom samtidigt som den totala satsningen på forskning och utveckling ska minska.

– Ja, men FoU-satsningen har ju gått upp rätt mycket på sistone, argumenterar han.

Det beror förstås på vilket år man jämför med. 2009 var FoU-satsningen 33,1 miljarder kronor, och förra året 32,2 miljarder kronor.

Förstår du den interna oron?

– Ja, men en förklaring till neddragningen är att vi slutar med modemutvecklingen. En annan är en effektivare testning av färre plattformar. Vi har blivit effektivare inom FoU, så det blir ingen förändring av hur mycket produkter vi får ut.

Vad talar emot att Ericsson blir det bolag 2020 som du i dag ser framför dig?

– Det gäller att alla våra 118 000 anställda i 180 länder måste tro på det uppkopplade samhället. Det hade varit en helt annan sak om jag bara haft 40 anställda, där alla satt på samma våning i Stockholm.

Ericsson har ända sedan 2009 trott att det kommer att finnas 50 miljarder uppkopplade prylar 2020. Nu nämns också siffran 500 miljarder.

Men vad händer om folk plötsligt vägrar fler uppkopplade prylar? Av rädsla för att konstant känna sig övervakade?

– Den tekniska revolutionen kommer att hända. Den går inte att stoppa, och den ska inte stoppas. Men all ny teknik har sina utmaningar och därför pratar vi med internetspelare och regleringsmyndigheter för att se vad vi kan göra tillsammans.

Du är mitt i att leda ett tioårigt förändringsarbete. Pallar man så länge i den positionen?

– Visst är det tufft. Jag är i Sverige ungefär fem arbetsdagar i månaden, och i tre fyra olika länder i veckan. Så det krävs att du har energin, och det har jag. Det är hungern som avgör, mer än antal år man suttit.

Men 2020 när slutsignalen går, då är väl inte du kvar?

– Är jag inte?