Digitalisering
Ephone: "Första Ipredmålet blir det sista"
Det första Ipredmålet blir det sista. Ipredlagen strider mot Europakonventionen och EU-rätten. Det hävdar i dag operatören Ephone, som krävs på uppgifter om en internetkund av fem ljudboksförlag.
–Ipredlagen är olaglig. Den strider både mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter och flera EU-direktiv. Det säger Ephones advokat Peter Helle.
Ephone hävdar i dag, i en inlaga till tingsrätten i Solna, att man inte kan lämna ut några uppgifter om abonnenten bakom ett visst IP-nummer – såsom ljudboksförlagen kräver – eftersom ett utlämnade av sådana personuppgifter skulle strida mot artikel 8 i Europakonventionen.
Europakonventionen har införlivats i EU-rätten via flera olika direktiv. Ett utlämnande skulle strida mot Personuppgiftsdirektivet, Datakommunikationsdirektivet och Datalagringsdirektivet, bedömer Ephone.
Det sistnämnda skulle ha genomförts i Sverige den 15 mars i år, men är försenat. Rgeeringens proposition om datalagring väntas först i juni.
–Men direktivet gäller ändå, säger Bo Wigstrand, vd på Ephone.
Datalagringsdirektivet säger att uppgifter om tele- och datatrafik får lämnas ut till åklagare och polis vid undersökningar av grova brott.
Ombudet Peter Helle:
–Jag har svårt att tänka mig att EU-staterna tillförsäkrar sig en miniminivå för när uppgifter får lämnas ut, och sedan hoppar över den bara för att det är privata företag som vill ha ut uppgifterna.
Slutsatsen är att Ipredlagen är olaglig.
Men lagrådet har väl ändå granskat Ipredlagen?
–Ja, säger Peter Helle.
Har lagrådet gjort fel?
–Nej, men det kan visa sig att svenska lagstiftningar strider mot EU-rätten när de ska tillämpas. Så var exempelvis fallet med pastor Åke Green som anklagades för förtal av homosexuella, men som friades i Högsta Domstolen 2005.
Peter Helle bedömer att domstolen får svårt att tillämpa Ipredlagen, och besluta om ett så kallat informationsföreläggande, som förlagen begärt.
I inlagan hävdar Ephone också att FTP-servern som deras kund förvarat ljudboksfilerna på inte varit allmänt tillgänglig. Detta i motsats till vad förlagen hävdar. Som bevisning har dessa laddat ned en mängd filer från servern.
I en tidigare inlaga till domstolen medger förlagen att det krävts inloggningsuppgifter och lösenord för att ta sig in på FTP-servern.
”Att tillgång till verken ges endast med användning av inloggningsuppgifter och lösenord spelar inget roll”, skriver förlagens ombud advokat Peter Danowsky i handlingen.
En fråga är då hur förlagen lyckats komma in på FTP-servern. Ny Teknik har sökt Peter Danowsky för en kommentar men har inte lyckats nå honom.
Bo Wigart har inte haft någon kontakt med sin internetkund men säger att den aktuella servern togs ned bara dagarna efter att Ipredlagen trätt i kraft den 1 april.
Bakom anmälan till Solna tingsrätt står Bonnier Audio, Earbooks, Norstedts, Piratförlaget och Storyside. De ansöker om att få ut identiteten på en person bakom ett IP-nummer varifrån en väldigt stor mängd ljudböcker har laddats upp och spridits.
Enligt Svenska förläggarföreningen, som samordnar förlagens domstolsanmälan, har man identifierat ett IP-nummer varifrån ”ett par tusen olika ljudböcker spridits”.