”En droppe på huden så är du död”

Vid 23-tiden på kvällen den 2 september landade den svenska regeringens plan på flygplatsen i Umeå. Lasten var ytterst hemlig och av stort världspolitiskt intresse.

Ombord fanns 53 prover från offer efter den syriska kemvapenattacken mot stadsdelen Ghouta i Damaskus den 21 augusti. De hade transporterats med FN:s hjälp till Rotterdam, varifrån statsflyget flög dem till Umeå.

– Jag mötte planet vid elvatiden på kvällen på flygplatsen och hämtade med mig proverna till labbet. Det säger Yvonne Nygren, som basar för kemvapenanalyser på Totalförsvarets forskningsinstituts, FOI:s, säkerhetslaboratorium i Umeå.

Laboratoriet var ett av två som – efter beslut i FN:s ledning – fick omhänderta blod- och urinprover som samlats in från de offer som överlevt och vårdades på sjukhus. Det andra var laboratoriet Verifin i Finland. Två liknande analyslabb i Tyskland respektive Schweiz utsågs att hantera miljöprover, tagna på jord, raketrester och kläder.

Med proverna följde två kurirer från organisationen OPCW (Organisation for the Prohibition of Che­mical Weapons), som övervakar ­kemvapenkonventionen. Kurirerna eskorterade proverna hela vägen från flygplasten till FOI-labbet. Övervakningen ska se till att inget hänt med proverna och kallas Chain of Custody.

Regeringsplanet flög sedan vidare till Helsingfors med de prover som skulle analyseras i Finland.

– Efter att ha kontrollerat alla förseglingar, lämnade kurirerna labbet vid halvettiden på natten, berättar Yvonne Nygren.

Arbetet med att leta efter spår av kemiska vapen började dagen efter. Som mest deltog åtta personer i laboratoriearbetet.

– Uppdraget från OPCW var skriftligt och följde med proverna. Det var strikt. Den första optionen var att vi skulle leta efter sarin, som bedömdes ha använts vid raketanfallet. Först om vi inte fick någon träff på sarin, fick vi gå vidare och leta efter spår efter några andra specificerade kemiska gaser i proverna.

Sverige fick ta emot 53 prover, av dem utgjorde 37 blodplasmaprover och 16 urinprover. Vart och ett av dem tog 30 minuter att analysera. Letandet efter kemiska stridsmedel gjordes med hjälp av gaskromatografer (som separerar kemiska ämnen) och masspektrometrar, som visar ämnens specifika mönster, signaturer.

Snabbt hittade Yvonne Nygren och hennes kolleger tydliga bevis för att sarin använts. Signaturen som har numret 99-125-81 återfanns i 91 procent av alla analyser. Den fanns i 34 av de 37 blodproven och i alla urinprover. Många av dessa innehöll också nedbrytningsprodukter från sarin som IMPA (isopropyl methylphosphonic acid).

Var det mer än ni kanske trodde att ni skulle hitta?

– Ja, det var överraskande mycket, säger Yvonne Nygren.

Signaturen för sarin är tydlig. Den är omöjlig att förväxla med andra kemiska ämnen som människor kan ha fått i sig, exempelvis från industriell produktion i omvärlden, påpekar hon.

Att göra analyserna från det hårt krigsdrabbade Syrien, kändes på sätt och vis overkligt, menar hon.

– En droppe på huden så är du död inom någon minut. Du kvävs eftersom musklerna i lungorna krampar. Effekterna sitter kvar länge i kroppen.

FN-inspektörerna bedömer att omkring 400 personer dog vid attacken. Många av de överlevande, vars prover skickades till FOI i Umeå, vittnar om att de var inomhus när raketerna exploderade med sin dödliga last av hundratals liter sarin i vätskeform och som omvandlades till giftgas.