”Elfordon kan laddas på natten och ge bättre balans i elnätet”

Det går att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, men det är bråttom och hur arbetet utformas är avgörande för hur lyckosam omställningen blir för den svenska ekonomin. Dessa övergripande slutsatser från 20-Fifty-projektet har landat väl, men utifrån de många kommentarer vår debattartikel fick i Ny Teknik står det klart att det finns ett antal frågeställningar där samtalet behöver fortsätta och fördjupas.

Ingen slutgiltig lösning. Flera läsare har kritiserat att det endast tycks finnas en lösning i taget; ”...först var etanolbränsle bra. Sedan kom dieseln som lösningen. Varför ska vi tro att Ann-Charlotte Mellquist, Mats Williander, Mattias Goldmann och Svante Axelsson har rätt nu?” Vi delar denna inställning; det är fel att politiskt eller utifrån ett forskningsprojekt argumentera för exakt vilken väg avseende bränsle och drivlinor, som vi ska välja. Tvärtom ser vi att det behövs både el och biodrivmedel för att nå de uppsatta målen.

Låginblandning. Vi får också frågor om drop in-drivmedlen, som kan blandas in till valfri nivå i dagens fossila drivmedel, och hur de produceras. Dessa drivmedel är biobaserade men på molekylnivå så lika de fossila drivmedlen att de kan blandas in till valfria nivåer och/eller helt ersätta bensin och diesel. HVO, hydrerad vegetabilisk olja, är det i dag dominerande drop in-bränslet, som blandas in i fossil diesel, och som står för huvuddelen av de drygt 20 procent förnybar råvara som diesel i snitt innehåller i Sverige i dag. HVO:n produceras i dag delvis från svenskt skogsavfall, men huvuddelen är importerad och för delar av HVO:n har ställts frågetecken för hållbarheten. Biobensin finns ännu i mycket små volymer, medan etanol låginblandas i nästan all bensin.

Varifrån kommer drivmedlen? En läsare undrar över hur var och av vem elektriciteten och biodrivmedlen ska produceras. Även framgent bedömer vi att el huvudsakligen produceras nationellt, och ser en fortsatt effektivisering som ungefär motsvarar det tillkommande behovet för elektrifieringen av fordonsflottan - men också att elfordon kommer att kunna laddas när vi har överskott av el, t.ex. nattetid, och bidra till en bättre balans av elnätet. Biodrivmedel kan importeras eller produceras nationellt, ju mer av produktionen som är inhemsk desto större blir de positiva effekterna för svensk ekonomi. Eftersom en stor del av biodrivmedlen produceras från rest- och biprodukter, antas produktionen kunna ske till konkurrenskraftiga priser.

Förblir elbilen billigare? En skribent undrar hur troligt det är att staten inte lägger på rejält med skatt för att säkra sina inkomster på el och biodrivmedel, och att kostnaden därmed skjuter i höjden jämfört med i dag. I modellen räknar vi med att staten kompenserar en lägre intäkt från koldioxidskatter med en höjd moms. Däremot är det svårt att tänka sig att skatten på el höjs dramatiskt, bland annat eftersom det ju för elbilen är samma skatt som för andra elanvändare, och därmed är möjligheten att höja skatten begränsad.

Exportera el. Om elen exporteras ersätter den fossilkraft i Europa, skriver läsaren Leif Tollén. Vi konstaterar att Energikommissionen delar Tolléns bild; el ska vara en framtida svensk export - men fokus för vår studie är hur Sverige kan bli föregångsland och vilka effekter det kan ge för svensk ekonomi. Samma resonemang gäller även biomassa, som t ex kan ersätta kol, liksom teknologikostnaden i fordonsbranschen, som kan vara betydligt högre än kostnader för koldioxidreduktion i andra branscher. Här finns en spännande diskussion att fortsätta i andra fora; hur säkerställer vi att föregångslandsmetodiken är mer lönsam än att minimera utsläppen så kostnadseffektivt som möjligt?

Vidga perspektiven. Det är fel att bara fokusera på att minska koldioxidutsläppen, skriver Sune Sandström, och vill att det också ska vidtas åtgärder som minskar behovet av transporter och åtgärder som minskar behovet av energi per mil. I modellen ingår energieffektiviseringar av fordon, medan andra typer av effektiviseringar som minskar behovet av transporter, såsom ökad samordning av person- och gods, ligger utanför modellen. Dessa är ändå viktiga för måluppfyllelsen.

Bilen, Bränslet & Beteendet är mantrat!

Ann-Charlotte Mellquist, forskare Sustainable Business, RISE Viktoria

Mats Williander, forskningsledare Sustainable Business, RISE Viktoria

Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

”Hög fart avgörande för lyckad omställning”