”Digitala kurser begränsas på analoga universiteten”

Häromveckan presenterade Universitetskanslerämbetet en rapport där man på uppdrag av regeringen utreder hur öppna nätbaserade kurser kan inkluderas i svensk högre utbildning. Grundinställningen till så kallade MOOCs, Massive Open Online Courses, är positiv och det finns flera konkreta förslag för att underlätta digitaliseringen av den högre utbildningen.

Problemet ligger snarare i uttalat fokus på etablerade universitet och institutioner som gör att rekommendationerna aldrig kan få annat än begränsad effekt. Digital teknik har en omstörtande och utvecklande potential vad gäller pedagogik, tillgänglighet, flexibilitet och därmed behöver nya organisationsformer bejakas.

Det finns mängder av forskning som visar att ny teknik behöver utvecklas och kommersialiseras av nya aktörer, och ofta med andra affärsmodeller. Dagens universitet och omgivande utbildningssystem skapades för analog utbildning i fysiska miljöer. Vertikal integration är modellen. I århundraden har universiteten förfinat sin förmåga att erbjuda utbildning inom de tekniska ramar som fanns tidigare. De har lokaler, personal och teknik som i allt väsentligt skapats för analoga ändamål.

Så kallade MOOCs kan förbättra den högre utbildningen, men om de bara tillåts utvecklas i befintliga strukturer kommer dess fulla potential inte realiseras.

Ibland används uttrycket ’bok på burk’ för att uttrycka hur tillämpning av digitala verktyg i skolan ofta blir en reflektion av den analoga miljön. Den värld av alternativ pedagogik med mera. som skapats av tekniken reduceras på grund av kognitiva, organisatoriska och kompetensmässiga begräsningar ofta till en pdf-fil i en dator.

För att den digitala teknikens potential skall kunna förverkligas hade det istället krävts en utredning av de lagar och regler som styr – och faktiskt begränsar – den högre utbildningen.

Det vi har sett i andra länder, hittills kanske främst USA och Storbritannien, men även på andra håll, är hur den digitala tekniken är på väg att helt förändra hur utbildning organiseras och genomförs. Inte minst öppnas lärandet upp för nya grupper genom de skalfördelar och den större flexibilitet som möjliggörs.

Ett exempel är Open University i London med 100 000-tals studenter, som använder MOOC:s för föreläsningar, seminarier och examination. Många av dessa studenter arbetar parallellt med studierna. Studierna är avgiftsbelagda. Mängder av liknande exempel finns – privata och offentliga, for-profit och non-profit – där det pågående teknikskiftet bejakas för att utveckla utbildningens pedagogik och organisationsformer.

Även vi i Sverige behöver bejaka framtidens lärande genom att öppna upp universitetsvärlden för entreprenörskap, konkurrens och pluralistiska ägar- och organisationsformer.

Nils Karlson, docent och VD Ratio

Christian Sandström, Docent vid Ratio och Chalmers Tekniska Högskola