Samhälle

Det här vet vi om vaccin mot covid-19

Vaccineringstakten i Sverige kan påverkas av beskedet från Curevac. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Vaccineringstakten i Sverige kan påverkas av beskedet från Curevac. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Vaccinationsklinik i Eastmonte Park i Altamonte Springs i Florida 18 augusti 2021. Foto: SOPA Images
Vaccinationsklinik i Eastmonte Park i Altamonte Springs i Florida 18 augusti 2021. Foto: SOPA Images
Foto: SOPA Images
Foto: SOPA Images
Enligt en ny studie ger en tredje modifierad dos av Modernavaccinet bra skydd mot virusmutationer. Arkivbild. Foto: Friso Gentsch/AP/TT
Enligt en ny studie ger en tredje modifierad dos av Modernavaccinet bra skydd mot virusmutationer. Arkivbild. Foto: Friso Gentsch/AP/TT
Moderna har utvecklat ett mRNA-vaccin mot covid-19. Foto: Saulo Angelo/Zuma Press
Moderna har utvecklat ett mRNA-vaccin mot covid-19. Foto: Saulo Angelo/Zuma Press
Foto: David Goldman/AP/TT
Foto: David Goldman/AP/TT
Vaccin mot covid-19. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Vaccin mot covid-19. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Effekten av covidvaccinet från Pfizer kan vara i flera år, enligt en ny studie. Arkivbild. Foto: Nam Y. Huh/AP/TT
Effekten av covidvaccinet från Pfizer kan vara i flera år, enligt en ny studie. Arkivbild. Foto: Nam Y. Huh/AP/TT
Nederländska Janssen är en del av amerikanska Johnson & Johnson. Foto: Robin Utrecht/Shutterstock
Nederländska Janssen är en del av amerikanska Johnson & Johnson. Foto: Robin Utrecht/Shutterstock
Astra Zenecas vaccin mot covid-19. Arkivbild. Foto: Frank Augstein/AP/TT
Astra Zenecas vaccin mot covid-19. Arkivbild. Foto: Frank Augstein/AP/TT
Läkemedelsjätten Johnson & Johnson utvecklar ett vaccin mot covid-19 som bara behöver tas i en dos. Foto: Thiago Prudencio/Zuma Press
Läkemedelsjätten Johnson & Johnson utvecklar ett vaccin mot covid-19 som bara behöver tas i en dos. Foto: Thiago Prudencio/Zuma Press

I Israel får invånare över 60 år ta en fjärde dos vaccin.

Publicerad

Texten uppdateras.

Senaste nytt:

  • Israel börjar erbjuda invånare en fjärde vaccindos. Till och börja med kommer dos fyra att erbjudas till personer över 60 år och vårdanställda.

  • Covidvaccinet Comirnaty (Pfizer-biontechs vaccin) är nu godkänt från fem års ålder i Sverige. Barn inom särskilda grupper som är extra känsliga för övre luftvägsinfektioner rekommenderas vaccinet.

  • Läkemedelsmyndigheten EMA och EU-kommissionen godkänner ett covid-19-vaccin från det amerikanska bolaget Novavax. Sverige har beställt 4,1 miljoner doser.

  • Novavax proteinbaserade vaccin är 90,4 procent effektivt mot covid-19, enligt en fas 3-studie där 30 000 personer ingick.

Läs mer om nyheterna längre ned i artikeln.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är ett vaccin det enda sättet att stoppa det nya coronaviruset sars-cov-2 samt covid-19, den sjukdom som viruset orsakar.

Den 27 december 2020 startade vaccinationerna mot covid-19 i Sverige, och i många andra av EU:s medlemsländer.

Kan vaccin mot covid-19 även stoppa smittan?

Bolag som har levererat resultat från sina storskaliga fas 3-försök av potentiella vaccin har fokuserat på hur bra dessa är på att ge ett skydd mot sjukdomen covid-19. Fokus har inte legat på hur bra vaccinen är på att förhindra oss från att smittas av sars-cov-2.

– Ambitionen med ett vaccin brukar vara att stoppa infektionen. Men det kan sluta med att det skyddar mot sjukdomen som infektionen orsakar, så du inte blir sjuk. Det innebär att du fortfarande kan få virus i kroppen och kanske vara smittsam, berättar Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, för Ny Teknik.

Läs mer här: 

En studie av 370 sjukhusanställda i Sverige visar att en bekräftad infektion med sars-cov-2 i de flesta fall ger en bred immunitet mot viruset, rapporterar nyhetsbyrån TT den 16 februari 2021. Denna immunitet varar i minst nio månader.

Enligt studien ska risken för återinfektion och att smitta andra också vara liten för den som haft bekräftad sars-cov-2, det virus som orsakar sjukdomen covid-19.

Vad händer efter första vaccindosen?

Den som bara tar en vaccindos i stället för båda förlorar snabbare skyddet mot covid-19. Men att ta ett vaccin är generellt sett bättre än att inte ta något alls, säger KI-professor Karin Loré till Ny Teknik. Läs mer om skillnaden mellan en och två vaccindoser här.

22 december: Fjärde dos vaccin i Israel

  • Människor kommer att börja erbjudas en fjärde vaccindos i Israel. Till och börja med kommer dos fyra att erbjudas till personer över 60 år och vårdanställda.
    Landet har nyligen skärpt vissa restriktioner för att komma till rätta med en tilltagande smittspridning. En särskild kommitté med smittskyddsexperter har sedan rekommenderat att man börjar erbjuda även en fjärde spruta till vissa grupper av befolkningen.

    ”Det kommer att hjälpa oss att ta oss igenom den omikronvåg som sveper över världen”, meddelar premiärminister Naftali Bennett via Twitter.

    Israel var tidigt ute i vaccinationsinsatsen och var allra först att erbjuda en tredje dos i somras.

    Hittills har fler än 5,8 miljoner människor fått två doser, vilket är 63 procent av landets invånare. Drygt 4,1 miljoner har fått tre doser.

21 december: Vaccin från 5 år rekommenderas för känsliga barn

  • Covidvaccinet Comirnaty är nu godkänt från fem års ålder. Barn inom särskilda grupper som är extra känsliga för övre luftvägsinfektioner rekommenderas vaccinet, meddelar Folkhälsomyndigheten.

    Dosen i detta fall blir lägre än för barn från tolv år.

    Vaccinet lär finnas tillgängligt i Sverige under januari nästa år, tror myndigheten.

    Alla barn från 12 års ålder rekommenderas vaccinering sedan i september i år.

20 december: EU godkänner Novavax vaccin

  • Läkemedelsmyndigheten EMA och EU-kommissionen godkänner ett covid-19-vaccin från det amerikanska bolaget Novavax. Sverige har beställt 4,1 miljoner doser.

  • Vaccinet är proteinbaserat, vilket innebär att det bygger på en annan teknik än de fyra som hittills är godkända inom EU (två mRNA-vaccin och två vektorbaserade vaccin).

    Vaccinet från Novavax innehåller små proteinpartiklar från en labbodlad variant av spikproteinet som finns på det nya coronavirusets yta. Det innehåller också en adjuvans som har tagits fram av forskare i Uppsala. Adjuvansen aktiverar immunförsvaret och förstärker dess svar på vaccinet.

    Nyligen publicerades en stor studie som visade att vaccinet har en effektivitet på 90,4 procent mot covid-19. Läs mer om det i Ny Tekniks artikel här.

15 december: Så effektivt är Novavax vaccin

  • Det amerikanska biotekbolaget Novavax har utvecklat ett vaccin mot covid-19 som kallas Nuvaxovid. Vaccinet är proteinbaserat, vilket innebär att det bygger på en annan teknik än de fyra som hittills är godkända inom EU (två mRNA-vaccin och två vektorbaserade vaccin).

    Vaccinet från Novavax innehåller små proteinpartiklar från en labbodlad variant av spikproteinet som finns på det nya coronavirusets yta. Det innehåller också en adjuvans som har tagits fram av forskare i Uppsala. Adjuvansen aktiverar immunförsvaret och förstärker dess svar på vaccinet. 

    I en nypublicerad fas 3-studie har vaccinet visat sig vara 90,4 procent effektivt mot covid-19. Studien bygger på nästan 20 000 vuxna i USA och Mexiko som har fått åtminstone en dos av vaccinet, och nästan 10 000 som har fått placebo. Efter tre månader hade totalt 77 fall av covid-19 bekräftats, varav 63 bland deltagarna som hade fått sockerpiller.

    Läs mer om studien och slutsatserna i Ny Tekniks artikel här.

1 november: Indonesien först att godkänna Novavax-vaccin

  • Vaccinet ges i två doser och är gjort av laboratorieodlade kopior av det spikprotein som omger coronaviruset. Det behöver inte förvaras extremt kallt som vissa andra vaccin, och kan därför spela en viktig roll för vaccintillgången i fattiga länder.
    Nödgodkännandet i Indonesien är ett "mycket viktigt steg" för landets vaccinprogram, enligt epidemiologen Dicky Budiman.
    – Det här vaccinet kommer att bli mycket enklare att transportera, lagra och distribuera på en plats som Indonesien, där vi har många öar, säger han.
    Vaccinet från amerikanska Novavax visade sig vid en studie i juni ge ett skydd på uppemot 90 procent. Företaget har redan ansökt om godkännande för vaccinet i bland annat EU, och både EU och Sverige har slutit förköpsavtal.

28 oktober: SKR kräver svar: Vad gäller för den tredje vaccindosen?

  • I går kom beskedet att fler kommer erbjudas en tredje påfyllnadsdos vaccin mot covid-19 från den 1 november. I ett första steg handlar det om personer över 65 år samt personal som vårdar äldre, men framöver kommer alla över 16 år att erbjudas en tredje dos.
    Enligt SKR finns det både kapacitet och en god tillgång på vaccin, men när stora grupper ska vaccineras samtidigt behöver lokaler, personal och utrustning finnas på plats och det är därför viktigt med god framförhållning från myndigheterna.
    "Regionerna behöver få besked i god tid när vaccinationerna av olika grupper ska påbörjas och vara klara, för att kunna förbereda sina organisationer. De besked vi fått i dag är inte tillräckligt tydliga", säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR, i ett pressmeddelande.

21 oktober: Två vaccindoser bra för antikroppar i luftvägar – och USA godkänner att blanda vaccin

  • Forskare vid Karolinska institutet har mätt nivåer av antikroppar i blodet och luftvägarna på omkring 170 personer – under och efter covid-19:s sjukdomsförlopp, och efter vaccination. Studien presenteras i medicintidskriften JCI Insight.
    Det är ovanligt att man mäter nivåer av antikroppar i luftvägarna, eftersom det är ganska krångligt att samla in prover där.
    I studien vid Karolinska användes både pinnar i näsan och en tunn plastslang i svalget.
    – Vi tror att det är viktigt att titta där för att förstå hur vårt försvar ser ut där viruset kommer in i kroppen, säger Anna Smed-Sörensen, docent och forskargruppsledare på Karolinska.
    Apropå vaccindoser. Även personer som är fullvaccinerade med Modernas eller Janssens (Johnson & Johnsons) vaccin mot covid-19 får nu rätt till en påfyllnadsdos i USA. Tidigare har bara äldre och riskgrupper som fått Pfizer-Biontechs vaccin varit berättigade till en påfyllnadsdos.
    Beslutet har fattats av USA:s läkemedelsverk FDA, som samtidigt godkänner att de olika vaccinen blandas. Det betyder till exempel att en person som har fått två doser av Pfizervaccinet kan få Modernavaccinet som tredje dos. FDA stödjer sitt beslut på ny forskning som myndigheten har granskat.

27 oktober: Alla över 16 kan få tredje dos vaccin

  • – Alla som är 65 år och uppåt samt personal inom hemtjänst, hemsjukvård och särskilt boende kommer att erbjudas en tredje dos, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff.

    Om det är praktiskt möjligt kommer påfyllnadsdoserna att samordnas med vaccinationerna mot säsongens influensa, enligt Folkhälsomyndigheten (FHM).

    En tredje dos ska tas tidigast sex månader efter att man fått sin andra dos.

    Orsaken till att en tredje dos rekommenderas är att antikropparna har visat sig avta efter sex till åtta månader. Skyddet mot allvarlig sjukdom är dock kvar "ett antal år", enligt Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

    – Det här är en befolkningsbedömning, på individnivå behåller man sannolikt skyddet mot allvarlig sjukdom länge. Men vi vill inte ha en smittspridning som blossar upp bland dubbelvaccinerade alltför tidigt, därför fyller vi på successivt, säger han.

    Totalskyddet är "rejält mycket bättre" för en person som tagit sin tredje dos, enligt Carlson.

    TT: Finns det några biverkningar?

    – Man har tittat på det och inte sett det på något uppenbart påtagligt sätt. Det verkar fungera väldigt väl.

    FHM har tagit fram en ordningslista över de som ska få en tredje dos. Sedan tidigare trippelvaccineras personer över 80 år, personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, och de som bor på äldreboende, har hemsjukvård eller hemtjänst.

    I steget som presenterades på onsdagen ingår alla över 65 år, personal på äldreboenden och de som arbetar inom hemsjukvård och hemtjänst. Det är ungefär 1,5 miljon människor.

    Så småningom kommer alla över 16 år att erbjudas en tredje dos. Det kan ske under vintern och våren, in i 2022. FHM utvärderar om även 12-åringar, som är de yngsta att i dagsläget erbjudas vaccin, även ska kunna få en tredje dos. Johan Carlson utesluter inte det.

    Huvudregeln är att man får en dos av samma märke som man tidigare fått. Men undantag finns – den som har fått Astra Zeneca ska nu i stället ges vaccin från Pfizer eller Moderna.

12 oktober: Ovaccinerad personal omplaceras

  • Stockholm, Arjeplog och Uppsala är några kommuner där politikerna har tagit beslut om att ovaccinerad hemtjänstpersonal ska omplaceras. Anställda har dock rätt att tiga om sin vaccinationsstatus för arbetsgivaren.
    – Frågan är fri att ställa och det är frivilligt för en anställd att svara på om de är vaccinerade eller inte, säger Erik Slottner (KD), äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, till Dagens Nyheter.
    Tanken är att ge den aktuella personalen nya sysslor där de inte är fysiskt nära vårdtagarna. Exempel är städning, matlagning och varuinköp.
    Arjeplog var tidigt ute i september, och Uppsala är det politiska stödet för omplacering av ovaccinerad personal brett. Såväl Moderaterna som Socialdemokraterna står bakom åtgärden.
    – Vi har försökt ha tålamod och vänta in ett nationellt stöd i frågan, men vi har nu konstaterat att det dröjer och att vi måste gå fram själva, säger Eva Christiernin (S), ordförande i äldrenämnden, till Upsala Nya Tidning.
    Samtidigt kommer WHO med en ny rekommendation. Organisationen rekommenderar att människor med nedsatt immunförsvar erbjuds en tredje dos av samtliga godkända vaccin mot covid-19.
    "De här individerna svarar mindre sannolikt på ett adekvat sätt på en standardserie av vaccin, och har högre risk för att bli svårt sjuka i covid-19", lyder ett uttalande från WHO:s expertgrupp på måndagen.
    De personer som är äldst bör få den tredje dosen först, anser WHO.

6 oktober: Covid-vaccinering med Moderna pausas i Sverige

  • Folkhälsomyndigheten pausar vaccinationer med Modernas vaccin för personer födda 1991 eller senare.
    Orsaken är signaler om ökad risk för biverkningar som inflammation på hjärtmuskel eller hjärtsäck, skriver FHM i ett pressmeddelande. Risken att drabbas är dock väldigt liten, uppger myndigheten.
    "Nya preliminära analyser från svenska och nordiska datakällor pekar mot att sambandet framförallt är tydligt när det gäller Modernas vaccin Spikevax, i synnerhet efter den andra dosen. Riskökningen ses inom fyra veckor efter vaccinationstillfället, främst inom de två första veckorna", skriver FHM.
    Personer födda 1991 och senare som fått en dos av Modernas vaccin kommer inte att erbjudas en andra dos covid-19-vaccin i nuläget, diskussioner pågår om den bästa lösningen för den gruppen. Totalt rör det sig om cirka 81 000 personer, skriver FHM.
    "Den som är vaccinerad nyligen, med sin första eller andra dos av Modernas vaccin, behöver inte känna sig orolig för risken är väldigt liten, men det är bra att känna till vilka symtom man behöver vara vaksam på", säger Anders Tegnell i pressmeddelandet.

28 september: Tredje dos till fler i Sverige

  • Alla personer över 80 år, de som bor i särskilt boende eller har hemtjänst ska få en tredje dos vaccin mot covid-19. Sedan tidigare gäller att personer med kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller behandling av en sjukdom rekommenderas en tredje påfyllnadsdos och nu utökas alltså rekommendationerna.
    –  Vaccination mot covid-19 räddar liv, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson till TT
    Men i vissa grupper har allt för få vaccinerat sig, tillägger han.
    –  Särskilt här är fortfarande risken för smittspridning och utbrott av covid-19 fortfarande hög.
    Att arbeta med att öka vaccinationstäckningen bland vuxna måste därför vara av högsta prioritet för alla berörda aktörer med regionerna i spetsen, understryker han.
    Enligt Johan Carlson är det i nuläget inte aktuellt med en tredje påfyllnadsdos för några fler grupper i samhället.
    I dag har 83,6 procent av svenskarna som är 16 år eller äldre fått en dos vaccin och 76,5 procent två doser.

24 september: Smittskyddsråd oenigt om tredje dos i USA

  • 65-åringar och uppåt bör ta en tredje dos av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19, rekommenderar smittskyddsmyndigheten CDC. Men myndighetens expertpanel ACIP kunde inte enas om vilka fler grupper som rådet bör gälla. Även vuxna mellan 50–64 år som riskerar att bli allvarligt sjuka och personer som bor på vårdhem bör ta en påfyllnadsdos, enligt expertpanelen ACIP, som röstar om vilka rekommendationer smittskyddsmyndigheten bör ge.

    Personer som är 18 år och äldre med underliggande sjukdom ska också få möjlighet att fylla på vaccinet med en tredje dos vid behov.

    Den oeniga expertpanelen röstade nej till att rekommendera en påfyllnadsspruta till alla som bor eller arbetar där risken att smittas är högre, till exempel vårdpersonal och lärare, samt härbärgen och fängelser.

    Trots det införde smittskyddsmyndighetens ordförande Rochelle Walensky rekommendationen till även den gruppen, skriver AP.

    "Som myndighetschef är det mitt ansvar att se över var våra åtgärder kan ge bästa möjliga resultat", säger hon enligt ett uttalande efter det ovanliga beslutet att gå emot expertpanelens beslut.

    De föreslagna rekommendationerna kommer efter det att USA:s läkemedelsmyndighet FDA i onsdags gav grönt ljus för en tredje spruta av Pfizer-Biontechs vaccin till riskgrupper, äldre och personer i utsatta yrken. Påfyllnadsdosen rekommenderas ett halvår efter att den andra sprutan injicerats.

23 september: USA godkänner tredje dos för äldre

  • Beslutet gäller Pfizer-Biontechs vaccin och påfyllnadsdosen ska tas minst sex månader efter den andra dosen.

    President Joe Bidens hälsoexperter har tidigare sagt att i princip alla amerikaner bör ta en tredje spruta covidvaccin, men en ny våg av massvaccinering har varit avhängig ett godkännande från läkemedelsmyndigheten FDA, som nu alltså har kommit.

    Myndighetens expertpanel väljer dock att inte hörsamma Vita husets önskemål om att ge klartecken för en påfyllnadsdos till alla över 16 år. FDA skriver i sitt beslut att en tredje dos av Pfizer-Biontechs vaccin kan ges till alla över 65 år, till personer i riskgrupp, samt till exempelvis sjukvårds- och akutpersonal.

    De exakta gränsdragningarna kring vilka som ska erbjudas en påfyllnadsdos kommer att tas av smittskyddsmyndigheten CDC.

    Data från bland annat Israel, Qatar och USA visar att effekten av det vaccin som tagits fram av Pfizer och Biontech går ner till ett skydd på 40–50 procent efter sex månader. Vaccinet skyddar fortfarande mot allvarlig sjukdom och död, men biter inte lika bra mot mildare former av covid-19.

22 september: Indien nödgodkänner dna-vaccin

  • För första gången har ett vaccin baserat på dna fått ett godkännande.

    Myndigheter i Indien har gett ett så kallat nödgodkännande åt ett nytt vaccin som nu tar upp kampen mot covid-19.

    Vaccinet som ska användas, Zycov-D, tillverkas av läkemedelsföretaget Zydus Cadila och är det första dna-baserade vaccinet mot covid-19. Det är också det första vaccinet som fått nödtillstånd att användas på barn i Indien. Studier visar att det till 67 procent skyddar mot allvarlig covid-19-sjukdom, ett lägre skydd än många andra vaccin på marknaden.

    Zycov-D fick ett nödtillstånd från indiska myndigheter i augusti och företaget väntas leverera tio miljoner doser varje månad från och med oktober.

20 september: Pfizer vill få godkänt för barnvaccin 5-11 år

  • Pfizer-Biontech skriver i ett pressmeddelande att tester visat att deras vaccin mot coronaviruset är säkert och ger ett robust immunsvar hos barn från fem till elva år.

    Vaccinet ska ges i lägre dos till de yngre barnen än till 12-åringar och äldre.

    Företagen har för avsikt att så snart som möjligt ansöka om godkännande för att ge vaccinet till de yngre inom EU, USA och "runt om i världen".

    Det är det första vaccintestet på barn under 12 år som slutförts hittills. Moderna testar just nu sitt vaccin på barn mellan sex och elva år, men det testet pågår fortfarande.

    Både Pfizer-Biontecs och Modernas vaccin ges i dag till personer över 12 år runt om i världen.

    Även om barn anses löpa lägre risk att bli allvarligt sjuka i covid finns det farhågor om att den mer smittsamma deltavarianten skulle kunna leda till svår sjukdom även hos barn.

    Barnen i Pfizer-Biontechs test fick två doser vaccin med 21 dagars mellanrum. Dosen i varje spruta var dock en tredjedel så stor som den dos som ges till personer äldre än 12 år.

    Pfizer-Biontech testar också sitt vaccin på barn mellan sex månader och två år och på två- till femåringar. Resultaten från de testerna väntas presenteras under fjärde kvartalet i år, enligt pressmeddelandet.

20 september: Storbritannien kallar till tredje dos

  • Denna vecka väntas 1,5 miljoner engelsmän erbjudas en tredje dos vaccin mot covid-19, rapporterar The Guardian.

    Alla över 50 år, personer som jobbar inom vården eller andra yrken med hög smittorisk samt yngre personer i riskgrupp kommer att få ett sms eller brev från och med måndagen.

    Därefter ska det gå att boka tid för att få antingen en tredje dos av Pfizers vaccin, eller en halv dos av Moderna-vaccinet.

16 september: Barn från 12 år får vaccineras

  • Nu rekommenderar Folkhälsomyndigheten att vaccinet ska erbjudas till åldersgruppen 12–15. Vaccineringen av åldersgruppen inleds i november – men Region Stockholm tjuvstartar och öppnar bokningen redan på måndag.

    Folkhälsomyndigheten har fattat beslutet efter spridningen av den mer smittsamma deltavarianten, som även är mer smittsam bland barn än tidigare varianter. Myndighetens generaldirektör Johan Carlson understryker att rekommendationen inte handlar om att trycka ned smittspridningen, men säger att det sistnämnda är en långsiktig effekt.

    – Det dröjer innan man får påtagliga effekter, det här beror på hur snabbt det kommer att gå. Det är nästan en halv miljon barn det är frågan om.

    – Påtagliga effekter får man nog räkna med efter jullovet, säger Johan Carlson till TT.

    Region Stockholm kommer att erbjuda vaccin till barn i åldersgruppen 12–15 från och med måndag, enligt ett pressmeddelande. Hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L) säger i pressmeddelandet att regionen "tryckte på knappen direkt" efter beskedet.

    ”Veckorna mellan nu och höstlovet är viktiga för att snabbt få upp vaccinationsgraden hos skolbarnen och skydda dem, lärare, föräldrar, syskon och hela samhället från smittspridningen av covid-19”, säger Starbrink.

31 augusti: EMA kontrollera Modernavaccin efter dödsfall

  • Ett par miljoner doser Moderna-vaccin har stoppats i Japan efter att ett fel upptäckts i ett parti som levererats. Doser med adress Sverige kontrolleras innan de lämnar fabriken. Det parti vaccin som levererats till Japan innehöll okända ämnen som liknade metallrester, vilket ledde till att 2,6 miljoner doser nu har stoppats i Japan. Felet upptäcktes i samband med att två män i 30-årsåldern dog i Japan efter att ha vaccinerats. Det är ännu inte klarlagt om vaccinationen hade ett samband med dödsfallen, men kopplingen utreds.
    – Man har hittat något som är utanför specifikationen men det är ännu inte utrett vad det beror på, säger Virve Reiman-Suijkerbuijk, chefsinspektör på Läkemedelsverket.


    Modernas vaccinfabrik i Spanien levererar både till Japan och EU, inklusive Sverige. Enligt Läkemedelsverkets chefsinspektör har Japan en separat produktionslina i fabriken, och därför bör ett problem med ett parti vaccin som skickats till Japan inte förekomma i Sverige.
    – Japan har en exklusiv processlinje hos den här tillverkaren, den aktuella ”batchen” har gått där, säger Virve Reiman-Suijkerbuijk.

    Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) genomför nu kontroller på alla partier, eller så kallade batcher, av Modernas vaccin från fabriken i Spanien. I Sverige kontrolleras biverkningar och signaler från både EMA och andra myndigheter.

    De vaccin som tillverkas i den spanska fabriken har satts i ”karantän” och kommer inte att levereras förrän samtliga partier vaccin har kontrollerats.

26 augusti: Tredje dos rekommenderas för vissa riskgrupper

  • Från och med 1 september rekommenderas en tredje dos vaccin för personer i Sverige med gravt nedsatt immunförsvar, uppger statsepidemiolog Anders Tegnell för Sveriges Radio. I den gruppen ingår bland annat personer som har genomgått en organtransplantation och lider av en immunbristsjukdom. Minst 40 000 personer i Sverige omfattas, uppger SR.
    ”Det är ett sätt att få igång produktion av antikroppar”, Anders Tegnell till SR.
     

24 augusti: USA ger Pfizers vaccin mot covid-19 fullt godkänt

  • Pfizer och Biontechs vaccin mot covid-19 har sedan december haft ett nödgodkännande i USA. Men nu har FDA, den amerikanska läkemedelsmyndigheten, gett vaccinet fullt godkänt. Man anser att uppdaterad klinisk data motiverar detta. Godkännandet gäller för personer 16 år och äldre.
    Myndigheten hoppas att godkännandet ska göra att fler känner sig trygga att vaccinera sig.
    Andra vaccin, som Moderna samt Johnson & Johnson, är ännu bara nödgodkända.

23 augusti: Taiwan har utvecklat ett eget vaccin mot covid-19

  • Vaccinet har utvecklats av det inhemska företaget Medigen Vaccine Biologics. I juli dick det nödtillstånd att användas på vårdarbetare.
    Experter har kritiserat myndigheterna för att tillstånden ges förhastat – och utan vissa av de rigorösa säkerhetstesterna, rapporterar medier i Taipei.
    Trots kritiken har även landets president, Tsai Ing-Wen, tagit första dosen av vaccinet.
    Regeringen menar att vaccinet är lika säkert som Astra Zenecas vaccin. Det nya vaccinets antigen är tillverkad med så kallad rekombinant dna-teknik.

17 augusti: Troligt med ”boosterdos” för alla i USA

  • Hälsoexperterna i Joe Bidens Vita hus är eniga: I princip alla amerikaner bör ta en tredje spruta covidvaccin. Enligt amerikanska medier kan ett sådant påbud komma senare i veckan. Och vaccinationerna kan komma igång i september.

    Grunden till beslutet är oro för deltavarianten samt oro för att skyddet av de två första doserna minskar med tiden.

    Data från bland annat Israel, Qatar och USA visar att effekten av det vaccin som tagits fram av Pfizer och Biontech går ner till ett skydd på 40–50 procent efter sex månader. 

    – Det finns fortfarande risk för långtidscovid och människor kan bli ganska sjuka av de vanliga symptomen. Det kan man inte skyla över, säger Eric Topol, forskningschef vid institutet Scripps i Kalifornien och expert på forskningsdata, till tidningen USA Today.

    Det ska dock sägas att vaccinen trots minskat skydd fortfarande skyddar mot allvarlig sjukdom och död. Men skyddar inte lika bra mot mildare former av covid-19.

    Personer som vaccinerats med Modernas och Johnson & Johnsons sprutor väntas också rekommenderas att ta en tredje spruta.

29 juli: Israel erbjuder tredje vaccindos

  • Israel blir först i världen med att erbjuda en tredje dos av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. Redan från söndag kan vaccinet börja ges till personer över 60 år. Premiärminister Naftali Bennett hoppas att åtgärden ska bromsa smittspridningen i landet.
    Beslutet togs enligt medierapporterna i hälsodepartementet på torsdagen, trots att Världshälsoorganisationen (WHO) nyligen fastslagit att det inte finns behov av en tredje dos för tillfället. Anledningen är att spridningen av deltavarianten av coronaviruset ökat snabbt i landet, trots hög vaccinationsgrad.
    Preliminära rapporter från hälsodepartementet visar att Pfizervaccinets skydd mot deltavarianten bara är 16 procent för dem som vaccinerats för ett halvår sedan. Dessutom beräknas skyddet mot allvarlig sjukdom ha minskat från 97 till 81 procent för samma grupp, rapporterar Jerusalem Post.
    "Åttioen procent är fortfarande effektivt, men skillnaden är dramatisk", skriver professor Eran Segal vid Weizmanninstitutet på Twitter. "Eftersom risken för en 60-plussare att bli svårt sjuk tidigare var tre procent innebär det att risken nu är 19 procent, vilket är sex gånger högre", fortsätter han.
    Professor Galia Rahav, chef för infektionskliniken på Shebasjukhuset nära Tel Aviv, säger till tidningen Haaretz att över 4 000 israeler med nedsatt immunförsvar redan har fått en tredje dos vaccin utan några allvarlig biverkningar.
    Påfyllnadsdosen kommer nu att erbjudas alla personer över 60 som fick den andra dosen för minst fem månader sedan.
    Öppnandet för en tredje dos innebär att Israel blir testplats för läkemedelsjätten Pfizer inför bolagets ansökan om att få påfyllnadsdosen godkänd av USA:s läkemedelsmyndighet FDA.
    Pfizer sade i onsdags att personer förmodligen behöver en tredje dos för att bibehålla effekten mot coronaviruset. Bolagets egen forskning visar att en tredje dos ökar antalet antikroppar med mellan fem och elva gånger. Bolaget hoppas kunna lämna in en ansökan om ett nödgodkännande från FDA någon gång under augusti.
    FDA och USA:s smittskyddsmyndighet CDC har hittills ställt sig avvaktande till en tredje dos.

28 juli: Ingen ökad risk för blodproppar efter dos 2

  • Astra Zenecas vaccin mot covid-19 ökar inte risken för blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar efter andra vaccindosen, visar en färsk studie.

    Risken för att det inträffar efter andra dosen av vaccinet är enligt studien 2,3 på en miljon, vilket är jämförbart med vad som konstaterats hos personer som inte har vaccinerats.

    Efter första dosen var siffran 8,1 på en miljon personer.

    Forskningsrapporten, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet, har letts och finansierats av Astra Zeneca. I studien har rapporterade fall inom 14 dagar efter första respektive andra vaccindosen granskats.

1 juli: Två vaccindoser ska skydda mot deltavarianten

  • Den som har fått två doser covidvaccin ska ha skydd även mot deltavarianten. Det meddelar Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Myndigheten drar slutsatsen utifrån nya data från observationsstudier. Samtliga fyra vaccin som i dag är godkända inom EU (från Pfizer-Biontech, Moderna, Astra Zeneca och Johnson&Johnson) ska skydda mot alla varianter av det nya coronaviruset som sprids i Europa, inklusive deltavarianten.

  • I dag öppnar tjänsten för det digitala EU-gemensamma vaccinpasset, även kallat covidbeviset. Detta ska göra det lättare att resa inom unionen för den som är vaccinerad. Beviset är gratis, men kräver ett svenskt personnummer.

  • Tyskland rekommenderar de som har fått en dos av Astra Zenecas covidvaccin att ta sin andra dos från en annan tillverkare. Skälet är att detta ska ge ett bättre skydd mot deltavarianten än att ta två doser från Astra Zeneca. Det rapporterar bland annat Dagens Industri. Den nya rekommendationen gäller oavsett ålder.

30 juni: Pfizer-Biontechs vaccin kan skydda fullt vaccinerade i flera år

  • Enligt en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature kan Pfizer-Biontechs covidvaccin ge fullt vaccinerade ett skydd som varar i flera år, berättar nyhetsbyrån TT. Detta kan bland annat innebära att de som har fått båda doser av vaccinet inte behöver få en så kallad boosterdos. Men forskarna bakom studien betonar att detta inte innebär att individerna är fullt skyddade. Immunsystemet är tränat på att rikta in sig på en viss variant av viruset och behöver tränas om för att rikta in sig på nya varianter.

  • Tyska Curevacs covidvaccin är 48 procent effektivt sett till att skydda mot sjukdom. Detta visar de senaste och sista resultaten från kliniska försök, berättar nyhetsbyrån AFP. I åldersgruppen 18–60 var skyddet mot sjukdom 53 procent. I likhet med Pfizer-Biontech och Moderna utvecklar Curevac ett mRNA-baserat vaccin mot covid-19, men de förstnämndas vaccin är över 90 procent effektiva sett till att förhindra sjukdom.

24 juni: Sverige skjuter fram sitt vaccinmål

  • Sverige skjuter fram sitt vaccinmål. Det nya datum som gäller är den 19 september. Senast detta datum ska alla vuxna ha erbjudits minst en dos vaccin. Skälet till att målet senareläggs beror framför allt på minskade leveranser från Pfizer, uppger statsepidemiolog Anders Tegnell för nyhetsbyrån TT.

22 juni: Vaccinering rekommenderas från 16 år i Sverige

  • Den rekommenderade åldersgränsen för vaccinering mot covid-19 sänks från 18 till 16 år.

    Folkhälsomyndigheten beslutade på tisdagen att rekommendera vaccinering av ungdomar som fyllt 16 år. Rekommendationen gäller också barn från tolv år med vissa medicinska tillstånd, berättar Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson och utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff.

    Detta betyder alltså att samtliga elever på gymnasieskolan omfattas, likaså vissa barn i grundskolan.

21 juni: Astra Zeneca måste leverera

  • En belgisk domstol har beslutat att Astra Zeneca måste leverera 50 miljoner doser av sitt vaccin mot covid-19 till EU. Det är dock färre än de 90 miljoner doserna som EU-kommissionen ansåg att läkemedelsbolaget hade utlovat.
    Bakgrunden är försenade vaccinleveranser i vintras, som väckte rejält med irritation, både centralt i EU och i medlemsländerna.
    Astra Zeneca hävdade dock att man gjorde sitt bästa och dessutom hade varnat för produktionsproblem redan i december.
     
  • Under juli kommer Pfizer-Biontech att minska sina leveranser av vaccin mot covid-19. För Gotlands del innebär det en halvering av antalet doser, till 7 020 stycken. Av dessa har hälften redan reserverats till personer som ska ha sin andra spruta.
    Nu varnar Gotlands vaccinsamordnare för att den strypta leveransen kan bli ett hårt slag mot öns övriga invånare. Dessutom väntas det komma många besökare som vill boka en andra dos vaccin under semestern.
    - Om vi ska fortsätta att vaccinera i samma takt som övriga regioner, behöver vi få en större andel av det vaccin som tilldelas Sverige, säger Christine Senter, vaccinsamordnare på Gotland, i ett pressmeddelande.
     
  • Under lördagen protesterade demonstranter i Brasilien mot regeringens hantering av pandemin och den långsamma vaccinationstakten. Drygt en halv miljon människor har avlidit med covid-19 i landet sedan pandemin inleddes och hittills är endast elva procent av befolkningen fullt vaccinerad.
     
  • USA ser ut att missa målet om att 70 procent av den vuxna befolkningen ska ha fått minst en vaccinationsspruta vid nationaldagen den 4 juli. Hittills har 65 procent av de vuxna fått minst en spruta men suget efter vaccin verkar gå ned och bedömare tror att målet kommer att missas, rapporterar TT.
     
  • I Kina har över en miljard vaccindoser mot covid-19 delats ut, enligt landets hälsomyndighet. Det är över en tredjedel av det totala antalet doser som hittills har använts världen över. Men hur många kineser som faktiskt har fått vaccin är oklart, skriver TT.
     
  • I Sverige väntas Folkhälsomyndigheten under veckan lämna besked om huruvida personer under 18 år ska erbjudas vaccin. Flera länder ger redan vaccin till barn och ungdomar, till exempel Danmark, som riktar sig till alla över 16 år.
     

17 juni: Curevacs covid-vaccin godkänns inte – kan slå mot Sverige

  • De sista studierna av tyska läkemedelsföretaget Curevacs vaccin nådde inte önskade resultat. 40 000 personer deltog i studien. I ett uttalande skriver Curevacs:
    "Vi hoppades på ett starkare interimsresultat men det är en utmaning att kunna dokumentera hög effektivitet i denna oöverträffade mångfalden av varianter", säger Curevacs vd Franz-Werner Haas i uttalandet
    Resultatet kan slå mot både Sverige, och Europa i stort. I maj gjorde Folkhälsomyndigheten antaganden om att 8 miljoner doser vaccin från olika tillverkare skulle levereras till Sverige under perioden juli–september. I de beräkningarna finns även Curevacvaccinet, som nu alltså inte godkänns.
    EU har tecknat avtal om 405 miljoner doser av Curevacs vaccin och av det ska Sverige få ungefär 3,5 miljoner doser under 2021.
    Interimsresultaten tyder enligt bolaget på att vaccinet är mer effektivt för yngre försöksdeltagare men inte effektivt för de över 60 år.
    "Vi fortsätter med slutanalys av åtminstone ytterligare 80 fall och skyddseffektiviteten kan komma att ändras", skriver Franz-Werner Haas.

9 juni: Norge börjar använda Janssens vaccin

  • Norska folkhälsomyndigheten (FHI) avrådde regeringen från att låta Janssenvaccinet ingå i det nationella vaccinationsprogrammet sedan sällsynta men allvarliga biverkningar i form av blodproppar och koagulationsrubbningar upptäckts bland personer som blivit vaccinerade i USA.

    Men vaccinet är fortfarande godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), som menar att fördelarna väger över risken för biverkningar. I maj kom beslutet från regeringen om att frivilliga i Norge ska kunna genomgå en läkarundersökning för att ha möjligheten att ta vaccinet, som finns i ett lager om drygt 200 000 doser, ändå.

    Men kraven för att få en dos kommer att vara hårda, och inte alla som anmäler sig som frivilliga kommer att få vaccinet. Kriterierna är bland annat planer på att resa till ett land med hög smittspridning, psykisk ohälsa eller nära familjemedlemmar som är svårt cancersjuka eller behandlas med immundämpande läkemedel.

    – Läkare kommer kunna vägra, säger hälsominister Bent Høie under en presskonferens och uppmanar vaccinsugna att noga läsa på om kriterierna, skriver TT.

    Nederländska Janssen är en del av amerikanska Johnson & Johnson.

  • Pfizers försök med covid-vaccin på barn ner till sex månaders ålder utökas. Upp till 4 500 barn i Finland, Polen, Spanien och USA ska få vaccinet, skriver företaget.

    Än så länge är företagets vaccin i Nordamerika och EU bara nödgodkänt ner till tolv års ålder, och då med samma dos som vuxna, 30 mikrogram.

    I de tester som nu utvidgas får 5–11-åringar 10 mikrogram, medan barn som är ett halvår till 5 år får 3 mikrogram.

    Barn blir sällan svårt sjuka i covid-19, men vaccinering anses ändå viktigt eftersom även unga kan sprida smittan.

    Efter de tester som nu inleds hoppas Pfizer kunna söka nödgodkännande för 5–11-åringar i september och för de yngre i oktober eller november.

    Även företaget Moderna testar sitt vaccin på barn ner till ett halvår gamla.

7 juni: Moderna vill få godkänt i EU för barn

  • Amerikanska Moderna har lämnat in en ansökan om godkännande av bolagets vaccin mot covid-19 för ungdomar mellan 12 och 17 år i EU och Kanada.

    Företaget planerar att inom kort ansöka om nödgodkännande i USA och andra länder.

    Modernas vaccin används redan i EU, USA och Kanada, men hittills bara på vuxna. Sedan tidigare har Biontechs och Pfizers vaccin mot covid-19 godkänts för barn ned till 12 år i EU, Storbritannien och USA.

4 juni: Pfizer-Biontechs vaccin godkänt för barn i Storbritannien

  • Storbritannien godkänner Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 för barn i åldrarna 12–15 år. Samma vaccin har tidigare godkänts i USA och EU för barn från 12 år.

    Det är nu upp till en brittisk expertkommitté att avgöra om hälsomyndigheter ska gå vidare och utvidga vaccinationskampanjen till att omfatta även denna åldersgrupp.

2 juni: WHO godkänner vaccinet Sinovac-Coronavac

  • WHO skriver i ett uttalande att vaccinet från kinesiska Sinovac uppfyller kraven på effektivitet, säkerhet och trygg tillverkning. Det godkänns därför för nödanvändning. Sinovac-Coronavac, som vaccinet heter används redan som vaccin mot covid-19 i flera länder.
    Godkännandet av Sinovac-Coronavac gör att det kan användas i internationella vaccinprogram i länder som har brist på tillgång på vaccin.
    WHO menar att vuxna över 18 år kan få vaccinet. Det är två doser som gäller och de ges med 2–4 veckors mellanrum. Tidigare studier av vaccinet visar att Sinovacs vaccin skyddar mot allvarligt insjuknande av covid-19.
    Världen behöver desperat fler vaccin mot covid-19, för att kunna komma åt den enorma ojämlikhet (i tillgången på vaccin) som råder globalt, säger Mariangela Simao på WHO.

28 maj: EMA godkänner Pfizervaccin för barn 12+

  • Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har meddelat att Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 ska tillåtas för barn som har fyllt 12 år. Därmed väntas vaccinet snart också bli godkänt för barn i Sverige, berättar nyhetsbyrån TT. Det är dock inte säkert att det kommer att bli aktuellt att brett vaccinera barn mot covid-19 i Sverige. Detta beror på smittoläget. Folkhälsomyndighetens rekommendationer beräknas dröja flera veckor till, enligt TT.

  • I Tyskland vill man redan från den 7 juni erbjuda vaccin mot covid-19 till barn mellan 12 och 15 år gamla. Kanada och USA har börjat vaccinerat barn i samma åldrar.

  • Fram tills nu har över 3,6 miljoner svenskar fått åtminstone en dos vaccin mot covid-19, eller 44.5 procent av den vuxna befolkningen. Drygt 1,4 miljoner personer har fått två doser.

  • Sveriges inrikesminister Mikael Damberg har meddelat att Sverige slopar covid-tester för inresor från Danmark, Finland, Norge och Island från och med den 31 maj.

  • Danmark har nu släppt sitt digitala covid-19-certifikat, som ska fungera inom landet och för resor inom EU, berättar TT. Lösningen för certifikat i hela EU startar i juli.

  • Norge siktar på att alla vuxna över 18 år ska vara färdigvaccinerade innan den 19 september.

27 maj: Nya rapporter om ovanliga biverkningar

  • Astra Zenecas vaccin mot covid-19 rapporteras i mycket ovanliga fall orsaka blodproppar som sätter sig i hjärnans artärer och som därmed kan strypa hjärnans blodtillförsel, rapporterar TT. Tre unga vuxna i Storbritannien har drabbats av denna biverkning, varav en har avlidit. Liknande fall har förekommit i Sverige. Hur många av dessa fall som kan kopplas till vaccinet står inte klart.
  • Ryssland har börjat vaccinera djur mot covid-19, berättar TT.

26 maj: Belgien stoppar Janssens vaccin för yngre än 41

  • Belgien stoppar tillfälligt användningen av Janssens vaccin mot covid-19 för personer som är yngre än 41. Beslutet har fattats sedan en kvinna avlidit av kraftiga bieffekter av vaccinet.

    Pausen gäller tills dess att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har genomfört en mer utförlig analys av riskerna i förhållande till fördelarna med att ge vaccinet, enligt ett uttalande från Belgiens federala hälsominister och sju regionala motsvarigheter.

    Kvinnan, som var yngre än 40, dog den 21 maj efter att hon lagts in på sjukhus för att behandlas för blodpropp och låga halter av blodplättar. Hon vaccinerades av sin arbetsgivare, utanför den nationella vaccinationskampanjen.

    Belgien har hittills givit 40 000 doser av Janssens vaccin till befolkningen. Av dem är 80 procent äldre än 45, enligt uttalandet.

    I Sverige meddelade Folkhälsomyndigheten den 23 april att man ortsatt avvaktar med att använda Janssens vaccin eftersom det kopplas till ökad risk för sällsynta men svåra biverkningar.

  • Kan Pfizer-Biontechs covid-19-vaccin även rekommenderas till ungdomar?

    Besked väntas på fredag från EU:s läkemedelsmyndighet (EMA), uppger nyhetsbyrån AFP, med hänvisning till ett mejl från EMA.

    Tills vidare har myndigheten endast rekommenderat vaccinet till personer över 16 år, medan det i USA redan tillåts även till 12–15-åringar.

25 maj: Moderna: Vårt vaccin är effektivt för tonåringar

  • Läkemedelstillverkaren Moderna menar att deras vaccin är "kraftfullt effektivt" för personer så unga som 12–17 år. Bolaget planerar nu att få det godkänt för ungdomar hos den amrikanska läkemedelsmyndigheten FDA. I dagsläget är Modernas vaccin endast godkänt för vuxna personer.
     
  • Folkhälsomyndigheten uppger att gravida kan vaccineras i fas 4.
    "Det har inte framkommit någon ökad risk för biverkningar för gravida vid vaccination jämfört med andra individer i studier som legat till grund för godkännandet av vaccinerna eller i efterföljande säkerhetsuppföljningar", uppger FHM i ett pressmeddelande.

18 maj: Sverige tecknar avtal om nya vaccindoser från Pfizer-Biontech

  • Nu tecknar Sverige ett avtal med Pfizer-Biontech om 20 miljoner vaccindoser de kommande två åren. Regeringen uppger att det också finns en option i avtalet om ytterligare 20 miljoner vaccindoser under samma period.
    "Sverige har kommit långt i vaccinarbetet med över fyra miljoner utförda vaccinationer. Nu gäller det att även säkerställa vaccintillgången på sikt. Vi vet ännu inte hur viruset kan komma att påverka samhället längre fram i tiden", säger socialminister Lena Hallengren (S) i ett pressmeddelande.
    EU-kommissionen är det som har förhandlat fram avtalet – och regeringen har valt att ansluta till detta.

14 maj: Sverige klarar vaccinmålet för alla över 65

  • Den 16 maj går målet om att 80 procent av alla svenskar över 65 år ska ha vaccinerats ut. Och Sverige har nått målet. På nationell nivå har 89 procent av alla över 65 vaccinerats, och siffran är inte under 85 procent i någon region, rapporterar TT. Den 12 maj var andelen av hela den vuxna befolkningen som vaccinerats med minst en dos 37,4 procent.
    Målet om att alla över 18 ska ha erbjudits minst en dos till den 5 september ligger kvar som tidigare, eftersom leveranserna från leverantörerna har varit stabila, enligt Folkhälsomyndigheten. Förra veckan kom 772 000 doser vaccin till Sverige, och prognosen för innevarande vecka är 419 000 doser, nästa vecka 508 000 och veckan efter det 438 090 doser.
    Regionerna skulle kunna vaccinera med 1,2 miljoner doser per vecka, men det kommer man inte att komma upp i eftersom så mycket vaccin inte kommer att levereras.
    I prognosen räknar man inte med Astra Zenecas vaccin, som inte ska användas för de under 65 år, samt inte heller med Janssens vaccin som Sverige inte använder.

12 maj: Sverige fasar ut Astra Zeneca-vaccin

  • Om knappt tre veckor slutar Sverige att ge Astra Zenecas vaccin mot covid-19 som första dos. Sverige är ännu i behov av cirka 200 000 Astra-doser – vilka främst är till för personer som väntar på sin andra dos. Men när dessa har rullat ut tackar Sverige nej till ytterligare doser från Astra Zeneca, precis som grannländerna Finland och Norge redan har gjort. Det uppger Ekot.
    – Ja, när det gäller dos ett, så kommer vi att gå över till andra vacciner redan de kommande veckorna. Nu har vi Pfizer och Moderna som är de två vacciner vi använder för nyvaccination, om vi kallar det för det, säger vaccinsamordnaren Richard Bergström, till Ekot.

11 maj: USA på väg att ge Pfizer/Biontech till 12- och 15-åringar

  • Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänner vaccinet från Pfizer och Biontech för barn mellan 12 och 15 år gamla.
    Åtgärden ses som ett steg för att underlätta öppnandet av skolor, rapporterar New York Times.
    Sedan tidigare har vaccinet fått nödgodkännande för alla över 16 år.
    Även USA:s smittskyddsmyndighet måste godkänna vaccinanvändningen för 12- till 15-åringar innan injektionerna kan börja i åldersgruppen. En rådgivande kommittée på myndigheten väntas mötas inom kort för att utfärda rekommendationer, enligt New York Times.
    Kliniska studier på åldersgruppen har visat att vaccinet skyddar barn mot covid-19 och ger ungefär likadana biverkningar som i äldre grupper. Den vanligaste biverkningen bland 12- till 15-åringar var lokal ömhet, trötthet, huvudvärk, frossa, feber samt muskel- och ledvärk.
    Även EU:s läkemedelsmyndighet kan komma med ett liknande beslut inom kort. Målet är ett godkännande i juni, rapporterar TT.

10 maj: Norge kan skrota Astra- och Janssens vaccin mot covid-19

  • Norska regeringens expertgrupp om virusvektorvaccin rekommenderar att man inte bör använda Astra Zenecas och Janssens vaccin mot covid-19.
    Norge har hittills inte börjat använda Janssenvaccinet, som godkändes i EU och Norge den 11 mars. Beslutet har motiverats med att de möjliga biverkningarna behöver utredas ytterligare.
    Astra Zenecas vaccin pausades i Norge samma dag, den 11 mars, efter larmen om blodproppar och koagulationsrubbningar hos vaccinerade. Norska folkhälsomyndigheten (FHI) vill precis som expertgruppen att vaccinet helt tas bort ur vaccinationsprogrammet.
    Inte heller i Danmark använder man Astra Zenecas vaccin mot covid-19.

6 maj: Studie: Modernas vaccin ger skydd mot mutationer

  • Den amerikanska vaccintillverkaren Moderna Inc påstår att en tredje modifierad dos av Modernavaccinet även ger ett bra skydd mot virusmutationer. Särskilt de brasilianska och sydafrikanska varianterna.
    Vaccintillverkaren har testat extradosen på frivilliga försökspersoner som tidigare fått två doser av Modernavaccinet. Totalt omfattar studien 40 människor. Utöver detta håller Moderna håller på att utveckla en vaccindos som ska kombinera både den modifierade dosen och det vanliga vaccinet.
    "Det här stärker vår tes. Resultaten visar att vår strategi med en extra dos kan vara ännu mer skyddande", säger Modernachefen Stephane Bancel i ett uttalande.
    De brasilianska och sydafrikanska mutationerna av covid-19 är mer resistenta mot vanligt vaccin.

3 maj: Danmark slopar Janssens vaccin

  • Danmark slopar Janssens covid-19-vaccin i landets vaccinationsprogram, rapporterar Danmarks radio. Hälsominister Magnus Heunicke (S) har redan informerat folketingets partier om beslutet enligt flera danska medier.

    Det aktuella vaccinet tillverkas av Janssen, som ägs av den amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson

    Anledningen till att Danmark stoppar vaccinet är att det enligt bland andra EU:s läkemedelsmyndighet EMA har "en möjlig koppling till väldigt sällsynta fall av ovanliga blodproppar".

    Tidigare har Danmark beslutat att inte fortsätta vaccinera med Astra Zenecas vaccin på grund av risk för biverkningar.

  • Sverige skänker en miljon doser av Astra Zenecas vaccin mot covid-19 till det globala vaccinationsprogrammet Covax. Covax stärks också av ett nytt avtal om stora mängder Moderna-vaccin. Covax ska säkerställa att befolkning i låg- och medelinkonstländer har tillgång till vaccin mot covid-19.
    Covax leds av Världshälsoorganisationen WHO, av den internationella samarbetsorganisationen Cepi (Coalition for Epidemic Preparedness Innovations) samt vaccinalliansen Gavi som bland annat WHO, Unicef och Världsbanken står bakom.
    Enligt biståndsminister Per Olsson Fridh (MP) kommer doserna att nu börja skickas till det globala samarbetet.
    – Det här är doser vi inte behöver själva. Vi kommer att få stora leveranser framöver, säger han.
    Covax kan även köpa in vaccin från tillverkarna, och på måndagen meddelade den FN-stödda vaccinalliansen Gavi att man skrivit kontrakt om en halv miljard doser med företaget Moderna.
    Den affären ger dock inte samma omedelbara effekt som de svenska leveranserna. 34 miljoner av Modernas doser ska komma under årets sista kvartal, resten först nästa år.

    Läs mer: Jakten på coronavaccin: De har nyckelroll i unika kraftsamlingen

30 april: Pfizer/Biontech vill få godkännande för barn

  • Pfizer/Biontech ansöker om EU-godkännande för sitt vaccin mot covid-19 för personer mellan 12 och 15 år, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

    Om Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) utökar det nödgodkännande som vaccinet redan har till att gälla även 12- till 15-åringar, kan det bli aktuellt att distribuera vaccin till den åldersgruppen från och med juni månad, uppger Biontechs vd Ugur Sahlin i ett uttalande.

    Pfizer/Biontech har tidigare ansökt om godkännande av vaccinet för samma åldersgrupp i USA.

23 april: Svenskt vaccinbevis kan vara klart i juni

  • Den 1 juni beräknas arbetet med ett svenskt vaccinationsintyg vara klart, berättar TT. Men när det kommer att börja användas är inte bestämt. I intyget ska det framgå om man är vaccinerad, om man har testats positivt för covid-19 och om man har ett nytaget negativt covidtest. Den 26 juni ska vaccinationsbevis börja användas inom EU för resor mellan länder.

22 april: EMA granskar tre vaccin till

  • EU:s läkemedelsmyndighet EMA granskar tre nya vaccin mot covid-19: tyska Curevac, amerikanska Novavax och ryska Sputnik V. Det berättar nyhetsbyrån TT. EU har redan ett avtal med Curevac om att köpa 225 miljoner doser av bolagets mRNA-vaccin. Av detta ska Sverige få cirka 3,5 miljoner doser.

  • Island har godkänt Janssen-vaccinet, berättar TT. Vaccinet kommer att börja distribueras nästa vecka. Totalt 107 000 doser vaccin mot covid-19 har getts i Island hittills. De flesta har fått Pfizer-Biontechs eller Astra Zenecas vaccin.

21 april: Fyra fall av ovanlig biverkning i Sverige

  • Fyra fall av bekräftad kombination av blodproppar och låga nivåer av blodplättar efter vaccination med Astra Zenecas vaccin mot covid-19 har nu konstaterats i Sverige. Det fjärde fallet rör en kvinna i 70-årsåldern Den här biverkningen är mycket ovanlig. Totalt 429 000 personer har fått vaccinet i Sverige. Vaccinet är godkänt för alla vuxna men ska enligt rekommendationerna endast ges till de som är 65 år och äldre. Det beror på att majoriteten av de inrapporterade fallen av koagulationsrubbningar i Europa har drabbat kvinnor som är under 60 år gamla.

20 april: Bara 65+ ska få Astravaccin i Sverige

  • Personer som är yngre än 65 år gamla bör inte få Astra Zenecas vaccin mot covid-19, meddelar Folkhälsomyndigheten. De som är under 65 år gamla och har fått en dos av vaccinet kommer att erbjudas något av mRNA-vaccinen (Pfizer-Biontechs eller Modernas vaccin) som dos två. Bakgrunden är den väldigt sällsynta, men allvarliga biverkan som har rapporterats efter vaccination med Astravaccinet, en koagulationsrubbning. Drygt var femte vuxen i Sverige har nu fått åtminstone en dos av ett vaccin mot covid-19. Motsvarande 8,4 procent har fått två doser.

  • Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA meddelar att det finns en möjlig koppling mellan Janssens vaccin mot covid-19 och de väldigt sällsynta fall av ovanliga blodproppar som har rapporterats. Men det innebär inte att vaccinet stoppas, eller att rekommendationerna för vaccinet ändras . EMA vill att en varning för ovanliga blodproppar med låga blodplättar bör läggas till produktinformationen för vaccinet.

19 april: Varannan vuxen i USA har fått vaccin

  • I USA har nu mer än hälften av alla vuxna fått åtminstone en dos vaccin mot covid-19, enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC. Cirka 130 miljoner vuxna amerikaner har fått en vaccindos, och omkring 82 miljoner av dessa är fullvaccinerade.

15 april: Minst en veckas stopp för Janssenvaccin i USA

  • I USA förlängs det tillfälliga stoppet av Janssens vaccin mot covid-19 i åtminstone en vecka till. Skälet är att en expertgrupp behöver mer tid för att bedöma vaccinets eventuella kopplingar till rapporter om koagulationsstörningar, berättar TT.

  • Norge har också beslutat om ett förlängt stopp av ett covidvaccin, det som Astra Zeneca har utvecklat. Stoppet kommer att vara till åtminstone den 10 maj, då ett nytt expertutlåtande väntas om vaccinet. Bakgrunden är de sällsynta biverkningar som har inrapporterats där individer som har fått vaccinet också har fått blodproppar. Men ett samband är inte konstaterat.

14 april: Stopp för Janssens vaccin i Sverige i väntan på besked från EMA

  • Sverige stoppar vaccinationerna med Janssens vaccin mot covid-19 innan de ens påbörjats, efter beslut av Folkhälsomyndigheten. Orsaken är att man inväntar resultat från EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) som utreder en möjlig koppling mellan vaccinet och en mycket sällsynt misstänkt biverkning – blodproppar i kombination med lågt antal blodplättar. Det är samma typ av koagulationsrubbningar som tidigare kopplats till Astra Zenecas vaccin.

    Hittills har 31 000 doser anlänt till Sverige från Janssen, som ägs av amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson, men inga doser har hunnit användas.

    En slutsats från EMA väntas inom kort och fortfarande är vaccinet godkänt – nyttan anses överväga risken.

    – Exakta datum är inte klart, men jag skulle gissa på inom någon eller några veckor, säger Ulla Wändel Liminga, Läkemedelsverkets representant i EMA:s medicinsäkerhetskommitté PRAC, till TT.

  • Italienska tidningen La Stampa uppger, med hänvisning till källor på det italienska hälsodepartementet, att EU-kommissionen har beslutat om att inte förnya sina avtal med Astra Zeneca och Johnson & Johnson (Janssens vaccin). En talesperson för EU-kommissionen säger till nyhetsbyrån Reuters att man inte kan kommentera kontraktsfrågor.

    Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström uppger för TT att det än så länge bara finns ett färdigt beslut när det gäller att inte förnya kontraktet med Astra Zeneca. Orsaken är inte oro för biverkningar, skriver han i ett sms, utan leveransproblem.

  • Danmark överger helt Astra Zenecas vaccin mot covid-19. Samtidigt stoppar landet Janssens vaccin i väntan på utredning.Det formella beskedet presenterades på en pressträff med Sundhedsstyrelsen och Lægemiddelstyrelsen under onsdagseftermiddagen.

    ”Det har varit ett svårt beslut att mitt i en epidemi fortsätta vaccinationsprogrammet utan ett effektivt och tillgängligt vaccin mot covid-19. Men vi har andra vacciner tillgängliga och vi har god kontroll över epidemin”, säger Søren Brostrøm, chef för Sundhedsstyrelsen, i ett pressmeddelande, skriver TT.

    De runt 149 000 danskar som redan hunnit få en dos med Astra Zenecas vaccin kommer i stället att få ett annat vaccin, enligt Lægemiddelstyrelsen.

     

13 april: Paus för Janssens vaccin i USA och leveranser till Europa, Australien stoppar Astra Zenecas vaccin för yngre

  • I Sverige överväger Folkhälsomyndigheten att stoppa Janssens vaccin efter de misstänkta biverkningarna i USA. Vaccineringen skulle ha dragit igång inom kort då de första leveranserna väntades under helgen. Nu utreds vaccinet både i USA och av Europeiska EMA.

    När EU gjorde en liknande utredning av Astra Zenecas vaccin valde Folkhälsomyndigheten att tillfälligt stoppa alla vaccinationer med Astravaccinet. Något som nu också övervägs angående Janssens vaccin, i väntan på slutsats från EMA som, enligt Anders Tegnell, kan komma om "ett par veckor".

    – Vi kan inte vänta på den utan vi inser ju att regionerna måste veta så snart som möjligt hur vaccinet ska användas, sa Anders Tegnell på tisdagen.

  • Johnson & Johnson skjuter upp leveranser av Janssens vaccin till Europa.

  • USA stoppar tillfälligt vaccinationerna med Janssens vaccin mot covid-19 skriver The New York Times. Orsaken är sex inrapporterade misstänkta biverkningar i form av blodproppar, som utreds från myndighetshåll. Samtliga fall handlar om kvinnor mellan 18 och 48 år gamla. Hittills har nästan sju miljoner amerikaner fått vaccinet från Janssen, som tas i en dos.

  • Australien stoppar Astra Zenecas vaccin för alla under 50 år. I stället ska de få Pfizers vaccin. Landet ger därmed upp sitt eget mål om att vaccinera alla vuxna innan årsskiftet, rapporterar Reuters.

12 april: Janssens vaccin kommer tidigare än väntat till Sverige

  • Redan till helgen beräknas Janssens covid-vaccin (Janssen är en del av koncernen Johnson & Johnson) nå Sverige. Det uppger vaccinsamordnaren Richard Bergström för Göteborgs-Posten

    Leveransen av vaccinet, som bara ges i en dos, sker därmed två veckor tidigare än planerat. Dock med färre doser än man räknat med. I stället för 229 000 landar 67 000 doser i Sverige i april. Det innebär ett tapp på 162 000 doser.
    – I maj blir det påfyllning med 295 000 doser och före juni månads utgång med ytterligare 888 000 doser, vilket totalt blir drygt 1,2 miljoner doser från Janssen före halvårsskiftet – om allt går som det ska, säger Richard Bergström till GP.

8 april: Nytt svenskt fall av blodproppar efter Astra-vaccin

  • Ännu en svensk kvinna har drabbats av blodpropp i kombination med brist på blodplättar efter vaccinering med Astra Zenecas vaccin mot covid-19. Hittills har nu totalt tre fall bekräftats i Sverige.
    Det tredje och senaste fallet inkom till Läkemedelsverket på onsdagen och rör en kvinna i 60-årsåldern. Drygt två veckor efter vaccination konstaterades hon med blodproppar i lungan i kombination med låga nivåer av blodplättar samt misstänkt blödning.
    Kvinnan har vårdats på sjukhus men är nu på bättringsvägen, enligt Läkemedelsverket.

7 april: EMA konstaterar samband mellan vaccin och blodproppar

  • Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) konstaterar att det finns en möjlig koppling mellan Astra Zenecas vaccin mot covid-19 och blodproppar hos enstaka personer som fått vaccinet. Men fördelarna med att ta vaccinet överväger riskerna som är förknippade med det, enligt EMA. Läs mer i artikeln här.
    Beskedet leder än så länge inte till ändrade rekommendationer i Sverige. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) anser att blodproppar bör listas som en möjlig, om än väldigt sällsynt, biverkning av Astra Zenecas vaccin.
    Hittills har de flesta av de rapporterade fallen inträffat bland kvinnor yngre än 60 år, oftast inom två veckor efter vaccineringen. Men myndighetens experter har inte kunnat identifiera några specifika riskfaktorer.
    Specifika riskfaktorer som ålder, kön eller tidigare sjukdomar har inte kunnat bekräftas, då dessa sällsynta skeenden noterats i alla åldrar, säger EMA-chefen Emer Cooke.

  • I USA upphör prioriteringsordningen den 19 april och vaccin mot covid-19 blir därmed tillgängligt för alla amerikaner över 18 år, berättar TT. I dagsläget har nästan en femtedel av USA:s befolkning fått två doser vaccin, uppger president Joe Biden.

  • Vissa sällsynta, men allvarliga allergiska reaktioner mot Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19 kan orsakas av en ingrediens i vaccinet, enligt en artikel publicerad i Clinical & Experimental Allergy. Det handlar om en inaktiv ingrediens, polyetylen glykol (Peg) som används för att skydda den aktiva ingrediensen mRNA och hjälpa denna att ta sig in i cellerna. Allergi mot Peg är ovanlig. Bakgrunden till studien är två rapporterade fall av allergisk chock efter vaccinering med Pfizer-Biontechs vaccin i Storbritannien. Ett av fallen ska vara kopplat till Peg-allergi, enligt den nya artikeln.

6 april: Paus i Astravaccin-studie

  • Efter rapporter om en möjlig koppling mellan Astra Zenecas vaccin mot covid-19 och blodproppar har Oxford-universitetet pausat en studie av vaccinet. Det handlar om en liten studie som omfattar barn och ungdomar. För att återuppta studien vill man få ok från ansvariga myndigheter.
  • Marco Cavaleri, vaccinchef vid EU:s läkemedelsmyndighet EMA, uppger att det finns en koppling mellan Astra Zenecas vaccin mot covid-19 och de blodproppar som det har rapporterats om som möjliga biverkningar. Men enligt EMA är frågan inte utredd.

2 april: Nederländerna stoppar Astravaccin

  • Även Nederländerna har bestämt sig för att tillfälligt stoppa Astra Zenecas vaccin mot covid-19. Stoppet gäller för personer under 60 år. Beslutet kommer efter rapporter om blodproppsbildning i kombination med lågt antal blodproppar efter vaccinering med Astra Zenecas vaccin. Nederländerna inväntar besked från EU:s läkemedelsmyndighet den 7 april om vaccinet, berättar TT.

1 april: Vaccin levererat till Jemen

  • Det krigsdrabbade Jemen står inför en akut hälsokris, varnade landet om för en vecka sedan. Jemen tros vara på toppen av den andra smittvågen, och det nya coronaviruset sprider sig snabbt. Nu har 360 000 doser av Astra Zenecas vaccin mot covid-19 flugits in till hamnstaden Aden, via vaccinprogrammet Covax. Covax planerar att skicka fler doser till Jemen under året, berättar TT.
  • Enligt Pfizer-Biontechs uppdaterade studie är bolagens gemensamma vaccin mot covid-19 91 procent effektivt i sitt skydd, berättar TT. Den ursprungliga studien var baserad på 44 000 personer och gjordes i november 2020. I den uppföljande studien ingår 12 000 personer, åtminstone sex månader efter att de har fått sin andra vaccindos. I studien har man bland annat tittat på den sydafrikanska varianten av det nya coronaviruset och hur effektivt vaccinet är mot detta.

31 mars: Kön eller ålder inte riskfaktor för Astravaccin

  • Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA utreder de misstänkta biverkningarna från Astra Zenecas vaccin mot covid-19. Det finns inget fastställt orsakssamband mellan vaccinet och risken för blodpropp i kombination med brist på blodplättar. EMA uppger nu också att vare sig kön eller ålder hänger samman med dessa risker.
  • Tidiga resultat av fas 3-studier av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 visar att vaccinet är 100 procent effektivt mot covid-19 bland barn, 12 till 15 år. Vaccinet ska också ha gett robusta antikroppsreaktioner. Totalt 2 260 personer från 12 till 15 år ingår i studierna.

30 mars: Vaccin ger bra skydd mot covid-19, enligt FHM

  • Omkring 430 000 personer i Sverige är nu färdigvaccinerade mot covid-19. Av dessa har bara omkring 200 personer testats positivt för covid-19 mer än två veckor efter andra dosen. Det motsvarar 0,06 procent av alla som vaccinerats med två doser. ”Att så få personer smittas efter att de fått sin andra vaccindos tyder på att vaccinerna som används mot covid-19 i Sverige fungerar bra”, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande. De som fått den första av två vaccindoser får också ett skydd, men inte lika effektivt som efter två.
  • I Tyskland ska framför allt personer som är äldre än 60 år vaccineras mot covid-19 med Astra Zenecas vaccin, berättar TT. Bakgrunden till beslutet är ett antal fall där vaccinerade har drabbats av allvarliga blodproppar, men ett orsakssamband är inte fastställt. Exempelvis vårdanställda, som tillhör högprioriterade grupper, kan i vissa fall få vaccinet även om de är yngre än 60 år gamla.
  • I Storbritannien har nu över 30 miljoner människor fått en första dos vaccin mot covid-19, berättar TT.

29 mars: Kanada begränsar Astra Zenecas vaccin till 55+

  • Personer i Kanada som är under 55 år kommer inte att få Astra Zenecas vaccin i närtid, berättar bland annat nyhetsbyrån TT. Landets motsvarighet till Folkhälsomyndigheten har avrått från att ge yngre vaccinet, efter rapporter om blodproppar i samband med vaccineringen. Det finns dock inga sådana rapporterade fall i Kanada.
  • Johnson & Johnson börjar leverera sitt vaccin mot covid-19 till Europa från den 19 april, berättar TT. Vaccinet godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten i mars och behöver bara ges i en dos, i stället för två. Totalt har EU hittills beställt 200 miljoner doser av vaccinet, som i försök har visat sig vara 67 procent effektivt mot covid-19.
  • Det är väldigt ovanligt att personer som har fått Pfizer-Biontech eller Modernas mRNA-vaccin mot covid-19 smittas av corona. Det är sannolikt mycket sällsynt att den som har fått något av dessa två vaccin kan smitta andra, enligt den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC.

28 mars: Fem miljoner svenskar vaccinerade i juni

  • Enligt Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström ska fem miljoner svenskar vara fullt vaccinerade med två doser vaccin mot covid-19 den 30 juni. Det säger han till SVT Nyheter. Hittills är omkring 448 000 svenskar färdigvaccinerade.

26 mars: Norskt vaccinstopp i tre veckor till

  • Efter rapporter om allvarliga biverkningar och dödsfall i nära anslutning till vaccineringen har Norge infört ett stopp för Astra Zenecas vaccin mot covid-19. Stoppet kommer att vara i åtminstone tre veckor till, berättar den norska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten. Bakgrunden är att man vill genomföra fler studier och på så sätt få ett bättre underlag för råd om vaccinering till den norska befolkningen. Flera länder har stoppat vaccineringen med samma vaccin, medan andra har återupptagit vaccineringen men bara för äldra åldersgrupper. Det finns inget fastslaget orsakssamband mellan vaccinet och de allvarliga biverkningar som har rapporterats, blodproppar kombinerat med brist på blodplättar.

25 mars: Sverige återupptar vaccinering med Astra Zenecas vaccin

Sverige återupptar vaccinationerna med Astra Zenecas vaccin mot covid-19, meddelar Folkhälsomyndigheten. Men endast för personer som är 65 år och äldre.

Beskedet kommer efter att vaccinationerna med Astra Zenecas covidvaccin stoppades förra veckan. Stoppet beslutades av Folkhälsomyndigheten efter larm om misstänkta biverkningar – en kombination av blodproppar och brist på blodplättar.

De misstänkta biverkningarna har dock inte hittats bland vaccinerade över 65 år och nyttan bedöms överstiga risken för dessa personer, enligt Folkhälsomyndighetens bedömning.

Vi har landat i att Astra Zeneca är ett väldigt effektivt vaccin och det finns ett stort behov av skydd mot covid-19 bland de äldre. Inte minst nu när vi ser en ökande smittspridning, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

För personer yngre än 65 år fortsätter dock stoppet med Astra Zenecas vaccin.

Utredningen av ett eventuellt orsakssamband med vaccinet pågår fortfarande på EU-nivå, och efter påsk väntas en uppdaterad slutsats kring vaccinet från EU:s läkemedelsmyndighet (EMA).

  • I en studie av totalt 131 kvinnor i USA, varav 84 var gravida och 31 ammande, har vaccinerna från Pfizer-Biontech och Moderna visat sig vara effektiva mot det nya coronaviruset, berättar TT. Vaccinen har gett ett robust immunsvar hos både gravida och ammande kvinnor, och antikroppar förs vidare till foster och barn, enligt studien som publicerats i American Journal of Obstetrics and Gynecology.

25 mars: Astra Zeneca skriver ner resultatet för skydd mot mild covid-19

Astra Zenecas vaccin är inte riktigt så effektivt mot mildare covid-fall som man tidigare angett, visar ny data från bolaget.

Företaget reviderar ned resultatet kring läkemedelsbolagets covid-19-vaccin, och uppger att effektiviteten är 76 procent när det gäller att motverka covid-19 med symptom av alla slag, jämfört med 79 som man tidigare angett.

Enligt bolaget ger vaccinet samtidigt ett 100-procentigt skydd mot ett allvarligt och kritiskt sjukdomsförlopp och behov av sjukhusvård.

Justeringen av siffrorna kommer efter att en amerikansk oberoende expertpanel vid Nationella institutet för allergier och infektionssjukdomar (Niaid) i USA uttryckt oro att Astra Zeneca brustit i att inkludera uppdaterad data i de siffrorna man till en början släppte.

21 mars: Studie visar att Astravaccin ger starkt skydd för 65+

  • Den amerikanska fas 3-studien av Astra Zenecacs vaccin mot covid-19 har nått sitt primärmål i USA, där man analyserat vaccinets effektivitet när 141 symptomatiska fall av covid-19 upptäckts bland samtliga deltagare i studien (32 449 stycken, där hälften fått vaccinet och hälften placebo). Enligt analysen ska vaccinet vara 79 procent effektivt vad gäller att förhindra symptomatisk covid-19 och 100 procent effektivt vad gäller att förhindra allvarliga fall och sjukhusinläggning. Skyddet var som starkast bland deltagare äldre än 65 år, 80 procent.
  • Flera asiatiska länder har börjat vaccinera med Astra Zenecas vaccin mot covid-19, däribland Thailand och Indonesien. Vissa länder hade stoppat vaccinet tillfälligt efter rapporter om blodproppar.
  • Efter att en studie visat att Astra Zenecas vaccin mot covid-19 inte var så effektivt mot lindriga former av den sydafrikanska varianten av viruset har Sydafrika stoppat detta vaccin. Landet har i stället börjat vaccinera med vaccin från Johnson & Johnson. Nu har Sydafrika sålt sitt lager av Astra Zenecas covidvaccin till 14 andra afrikanska länder, berättar TT.
  • I Norge har två personer till som vaccinerats med Astra Zenecas vaccin mot covid-19 avlidit med blodproppar. Det meddelar det norska läkemedelsverket. Myndigheten skriver att den inte kan utesluta att händelserna kan ha ett samband med vaccinet. Men fler undersökningar krävs.

20 mars: Varannan vuxen i Storbritannien har fått vaccin

  • I Storbritannien har nu hälften av alla vuxna fått åtminstone en dos vaccin mot covid-19, berättar TT.

19 mars: Bara 55+ får Astra Zenecas vaccin i Frankrike

  • Folkhälsomyndigheten har uppdaterat vaccinationsordningen. Enligt den nya ordningen ska fler vaccineras med en första vaccindos innan den andra vaccindosen ges. Bakgrunden är smittoläget och att det finns begränsat med doser. Fram till och med den 19 mars har över 900 000 svenskar fått en vaccindos, varav över 380 000 har fått sin andra dos.
  • Finland har bestämt sig för att tillfälligt pausa användningen av Astra Zenecas vaccin mot covid-19, berättar TT. Detta efter att två patienter drabbats av blodroppar. Blodpropparna ska utredas för att se om det kan finnas någon koppling till vaccinet eller ej.
  • Frankrike har bestämt att bara personer över 55 år i landet ska få Astra Zenecas vaccin mot covid-19, uppger nyhetsbyrån TT. Detta beror på att de blodproppar som har rapporterats i samband med vaccination, men där det inte är klarlagt att vaccinet har orsakat dessa, bara har påvisats hos patienter under 55 år gamla.
  • I Italien ska de som inte vill vaccinera sig med Astra Zenecas vaccin mot covid-19 kunna tacka nej till vaccinet och senare kunna erbjudas ett alternativ, berättar TT.
  • Världshälsoorganisationen, WHO, har inte hittat något som visar att Astra Zenecas vaccin mot covid-19 ökar risken för blodpropp. Det är en särskild panel för vaccinsäkerhet som har granskat den tillgängliga datan som finns kopplad vaccinet.

18 mars: EMA ger Astra Zenecas vaccin ok

  • I Norge har en läkargrupp kopplat Astra Zenecas vaccin till några allvarliga fall av blodpropp kort efter vaccination, berättar TT. Det går inte att med säkerhet säga att det finns ett samband mellan blodpropparna och vaccinet, men professorn och överläkaren Pål Andre Holme ”pekar allt på det”. Han och hans kollegor har upptäckt antikroppar som binder till blodplättarna hos individerna som drabbats. Detta kan utlösa blodproppar.
  • Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s bedömning är att Astra Zenecas vaccin mot covid-19 är säkert och effektivt. Beskedet kommer efter att myndigheten granskat vaccinet på nytt,efter rapporter om hälsoproblem. EMA fortsätter att studera potentiella kopplingar mellan vaccinet och blödningar orsakade av brist på blodproppar, berättar TT. Av hittills totalt 17 miljoner doser av Astra Zenecas vaccin som getts i Europa har runt 15 fall av möjlig blodverkan rapporterats. De fall som rapporterats i Norge (se nedan) har inte ingått i EMA:s senaste granskning.
  • I Sverige ligger stoppet av Astra Zenecas vaccin än så länge kvar. Ett nytt besked väntas nästa vecka, efter att Folkhälsomyndigheten gått igenom analyserna i EMA:s granskning.
  • Sverige har också fått sitt första falll av en allvarlig koagulationsrubbning hos en individ som har fått Astra Zenecas vaccin mot covid-19, berättar TT. Individen avled en dryg vecka efter vaccinationen. Läkemedelsverket utreder fallet, och ytterligare ett misstänkt fall.
  • Flera länder i Europa börjar efter EMA:s besked att börja använda Astra Zenecas vaccin igen. Det handlar bland annat om Frankrike, Italien, Spanien och Portugal, enligt TT. Även Lettland, Litauen, Bulgarien och Cypern ska återuppta vaccineringen med vaccinet.

17 mars: Vaccin till Västbanken

  • Palestinska Västbanken har nu fått en första leverans av vaccin via det globala initiativet Covax, berättar TT. Hur många doser det handlar om är inte känt.
  • I Sverige har hittills 1 223 422 vaccindoser mot covid-19 getts, enligt regionernas egen inrapportering till det nationella vaccinationsregistret.
  • Läkemedelsverkets bedömning är att Janssens vaccin mot covid-19, som godkändes i EU förra veckan, måste övervakas extra noga. Detta för att utreda om det kan finnas en risk för blodpropp kopplad till vaccinet eller ej.
  • Flera länder har pausat Astra Zenecas vaccin mot covid-19 efter rapporter om allvarliga blodproppar. I morgon, torsdag, väntas den europeiska läkemedelsmyndighetens utvärdering av vaccinet vara klar, som kan leda till nya rekommendationer. Världshälsoorganisationen WHO:s bedömning är att fördelarna med vaccinet överväger riskerna, och att man därför ska fortsätta vaccinera med Astra Zenecas vaccin.

16 mars: Sverige pausar Astra Zenecas vaccin

  • Nu har även Sverige pausat Astra Zenecas vaccin mot covid-19, berättar TT. Detta beror på att det har framkommit signaler om en form av blödningsverkan, som kan göra att man blir mer lättblödande. Detta behöver utredas innan vaccineringen med vaccinet kan fortsätta.

15 mars: Flera EU-länder pausar vaccin

  • Även Tyskland, Frankrike, Italien, Portugal och Slovenien har nu pausat Astra Zenecas vaccin efter rapporter om blodproppar. Detta sker dock trots att det inte finns bevis för att blodproppar faktiskt har orsakats av vaccinet, något som ska utredas. EMA har tidigare också meddelat att antalet blodproppar som rapporterats inte har varit högre för gruppen som fått vaccin jämfört med befolkningen som helhet.
  • Somalia har nu fått sin första vaccinleverans. Det handlar om 300 000 doser av Astra Zenecas vaccin mot covid-19, berättar TT.

13 mars: Kongo-Kinshasa väntar med vaccin

  • Efter rapporter om blodproppar har nu även Kongo-Kinshasa bestämt sig för att skjuta upp starten på användandet av Astra Zenecas vaccin mot covid-19, rapporterar TT. Vaccineringen skulle ha inletts på måndag, men skjuts nu på framtiden som en försiktighetsåtgärd. Ett samband mellan vaccinet och ökad risk för blodproppar är inte konstaterad.

12 mars: Även Thailand pausar Astra Zenecas vaccin

  • Efter rapporter om blodproppar bland personer som har fått Astra Zenecas vaccin mot covid-19 pausar nu även Thailand användningen av vaccinet, berättar TT. Detta sker trots att det inte står klart om det faktiskt finns en koppling mellan vaccinet och blodproppar. Den europeiska läkemedelsmyndigheten kan i dagsläget inte konstatera förhöjd risk för blodpropp. Thailand skulle ha börjat vaccinering med Astra Zenecas vaccin i dag, fredag.

11 mars: Flera länder pausar Astra Zenecas vaccin

  • Danmark, Norge och Island har alla pausat användningen av Astra Zenecas vaccin från och med i dag, torsdag. Detta sker efter rapporter om blodproppar hos personer som har vaccinerats. Huruvida det finns en koppling mellan vaccinet och blodpropparna behöver utredas. Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har konstaterat att vaccinets fördelar överväger riskerna och att det därför kan användas, berättar Euractiv. Sverige bedömer inte att det finns tillräckligt med bevis för att stoppa vaccineringen med Astra Zenecas vaccin.

  • EU har godkänt Johnson & Johnsons vaccin mot covid-19. Vaccinet kräver bara en dos och den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rekommendation är att det kan ges till alla över 18 år.

10 mars: Ny milstolpe för svenska vaccinationer

  • I dag, onsdag, kommer Sverige att ha genomfört över en miljon vaccinationer mot covid-19. Det berättade socialminister Lena Hallengren (S) under en pressträff. På äldreboenden ska nu 90 procent ha fått minst en vaccindos. Målet är att alla vuxna svenskar ska ha erbjudits vaccin mot covid-19 före halvårsskiftet.

9 mars: Kina inför vaccinpass

  • Kina har nu infört ett digitalt vaccinpass för sina medborgare, som visar en persons vaccinstatus och provsvar för covid-19, berättar nyhetsbyrån TT. EU diskuterar också vaccinpass. Kritiker är oroade över att ett sådant kan leda till ökad övervakning och leda till större orättvisor mellan de som är vaccinerade och de som inte är det.

4 mars: Astra Zenecas vaccin även till äldre

  • Även personer som är 65 år och äldre ska kunna få Astra Zenecas vaccin mot covid-19, enligt nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Enligt de tidigare rekommendationerna var rådet att vaccinet bara skulle ges till vuxna yngre än 65 år, eftersom man saknat underlag för att bedöma skyddseffekten av vaccinet hos äldre. Folkhälsomyndigheten anser nu dock att man har tillräckligt med information för att göra en ny bedömning, och har därför också kunnat ändra sin rekommendation.
  • Äveni Tyskland har man beslutat sig för att godkänna Astra Zenecas vaccin mot covid-19 för personer över 65 år, berättar TT.

2 mars: Frankrike godkänner Astras vaccin för vissa äldre

  • Frankrike har tidigare endast godkänt Astra Zenecas vaccin mot covid-19 för personer under 65. Detta berodde på att man ansåg att det saknades data för om vaccinet var effektivt för personer äldre än så. Men nu har landet ändrat sig och godkänner vaccinet för personer mellan 65 och 74 som har andra underliggande sjukdomar, berättar BBC. Personer som är över 75 år gamla kommer att få andra vaccin.
  • I Frankrike har också tre fjärdedelar av de runt 600 000 vaccindoser som levererats från Astra Zeneca inte använts, berättar TT. En representant för franska hälsodepartementet beskriver det som ett problem med utdelningen.
  • Nigeria har fått en första leverans av vaccin mot covid-19. Detta har skett via Covax, ett globalt vaccinprogram som hjälper fattiga länder att få tillgång till vaccin. Landet har fått 3,9 miljoner vaccindoser, men det kan bli totalt 84 miljoner doser innan året är slut. I landet bor cirka 200 miljoner invånare.
  • Enligt den brittiska folkhälsomyndigheten har både Pfizer-Biontechs och Astra Zenecas vaccin visat mycket goda effekter för äldre över 80 år, berättar nyhetsbyrån TT. Tre–fyra veckor efter den första vaccindosen ska vaccinen ha varit över 80 procent effektiva, vad gäller att förhindra inläggning på sjukhus. Studien har ännu inte granskats slutgiltigt.

1 mars: Ghana börjar vaccinera

  • I Ghana, där det bor 30 miljoner personer, har man nu börjat vaccinera mot covid-19. Landet har fått 600 000 doser vaccin via vaccinprogrammet Covax, som hjälper fattiga länder att få tillgång till vaccin.

28 februari: USA godkänner ett till vaccin

  • Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt ytterligare ett vaccin mot covid-19, ett som är utvecklat av Johnson & Johnson, berättar nyhetsbyrån TT. Det handlar om ett så kallat nödgodkännande. Vaccinet kräver bara en dos och kan förvaras i vanlig kylskåpstemperatur i upp till tre månader. FDA uppger att vaccinet är 77 procent effektivt mot att förebygga allvarlig/kritisk covid-19 minst 14 dagar efter att någon har fått vaccinet. Efter 28 dagar ska vaccinet vara 85 procent effektivt. Johnson & Johnson har sökt godkännande inom EU.
  • I Storbritannien har nu drygt 20 miljoner personer fått sin första vaccindos mot covid-19, berättar TT.

26 februari: Sydkorea börjar vaccinera befolkningen

  • Vid några vaccinationstillfällen tidigare i veckan i Västra Götalandsregionen har allergiska reaktioner uppstått. Läkemedelsverkets snabbutredning visar att det aktuella partiet av vaccinet inte var defekt när det lämnade tillverkaren. Vaccinationen med detta parti kan därmed återupptas.
  • Nu har även Sydkorea börjat vaccinera sin befolkning mot covid-19, rapporterar TT. Först ut blev anställda vid äldreboenden och patienter, som fick Astra Zenecas vaccin. I morgon, lördag, börjar vaccineringen av omkring 55 000 anställda på vårdavdelningar för patienter med coronasmitta. De får Pfizer-Biontechs vaccin.
  • Nästan 35 000 personer i Danmark ska i dag, fredag, få vaccin mot covid-19, berättar TT. Det blir det första storskaliga försöket att massvaccinera mot sjukdomen i landet.
  • I Israel har nu halva befolkningen fått åtminstone en dos av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19, berättar TT. Drygt var tredje, 35 procent, har fått två doser vaccin.

25 februari: Kina godkänner två vaccin till

  • Fem personer i Västra Götalandsregionen fick akuta allergiska reaktioner i samband med sin vaccination mot covid-19. Nu har regionen pausat vaccineringen med det aktuella partiet av vaccinet, från Astra Zeneca, berättar nyhetsbyrån TT. Läkemedelsverket ska utreda händelsen, för att se om de allergiska reaktionerna var relaterade till vaccinet eller inte.
  • Kina har godkänt ytterligare två inhemska vaccin mot covid-19 för allmänt bruk i landet, berättar TT. Det handlar om vaccin från Cansino Biologics och Wuhan Institute of Biological Product. Därmed har Kina nu fyra godkända vaccin som har utvecklats i landet.
  • Enligt en ny studie i New England Journal of Medicine var Pfizer-Biontechs covidvaccin 94 procent effektivt mot sjukdomen med symptom minst sju dagar efter den andra vaccindosen. Det berättar nyhetsbyrån TT. Studien bygger på en granskning av 1,2 miljoner människor i Israel, där hälften fick vaccinet.

24 februari: Moderna steget närmare uppdaterat vaccin

  • Läkemedelsbolaget Johnson & Johnsons vaccin mot covid-19, som tas med en dos, ska enligt dokument från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA vara säkert och effektivt, berättar nyhetsbyrån TT. Skyddsnivån ska enligt kliniska försök ligga på 85,9 procent i USA, 81,7 procent i Sydafrika och 87,6 procent i Brasilien. Vaccinet är ännu inte godkänt.

  • Amerikanska Moderna har producerat råmaterial till ett uppdaterat vaccin som ska ge ett skydd mot den virusvariant som först upptäcktes i Sydafrika, berättar TT. Vaccinet ska nu studeras.

  • Majoriteten av de över 200 miljoner doser covidvaccin som har injicerats så här långt har getts i rika länder. Genom Covax-projektet ska också fattigare länder få tillgång till vaccin. Ghana kan bli först ut. Landet har fått en leverans från Indien med 600 000 doser av Astra Zenecas vaccin, berättar nyhetsbyrån TT. Det bor drygt 30 miljoner människor i Ghana.

21 februari: Gaza får mer vaccin

  • Tidigare i veckan kom en första leverans av det ryska vaccinet Sputnik V till Gaza, som ska räcka till omkring 1 000 personer. Nu står det klar att ytterligare omkring 20 000 doser av vaccinet har anlänt till Gaza. Vaccinet ska användas till sjukvårdspersonal.

20 februari: Få och milda biverkningar av vaccin

  • Miljontals människor har vid det här laget fått vaccin mot covid-19 (i Sverige ligger siffran hittills på närmare 400 000 personer). Enligt en sammanställning som tidskriften Nature har gjort är antalet biverkningar knutna till covidvaccin förhållandevis få och relativt milda (som huvudvärk och/eller trötthet), berättar TT. Och inga av de dödsfall som har skett har kunnat knytas till vaccin mot covid-19.
  • Den brasilianska varianten av det nya coronaviruset har upptäckts i Region Gävleborg, berättar TT. Det är första gången som virusmutationen har konstaterats i Sverige, och det ska inte finnas någon koppling till någon resa till Brasilien.
  • Ryssland har godkänt Covivac, ett inhemskt framtaget vaccin mot covid-19 som ännu inte har genomgått kliniska försök i stor skala, berättar TT. Covivac ska bestå av ett coronavirus som inte kan reproducera sig, och är avsett att ges i två doser med fjorton dagars mellanrum.

19 februari: Pfizer-Biontechs vaccin klarar högre temperatur

  • Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 ska enligt nuvarande rekommendationer förvaras vid 60 minusgrader eller kallare. Men enligt nya rön ska vaccinet kunna klara sig i upp till två veckor i mellan 25 och 15 minusgrader, vilket kan underlätta leveranserna.

  • Enligt en studie i The Lancet ska Astra Zenecas vaccin mot covid-19 ge ett bättre skydd om det går tolv veckor mellan de två doserna i stället för sex veckor, berättar TT. När den andra sprutan har getts efter sex veckor har effekten legat på 55 procent, att jämföra med 81 procent efter tolv veckor.

17 februari: Miljader till tester, forskning och samarbete

  • EU kommer enligt en ny plan att satsa miljarder på tester, forskning och samarbete för att kunna hantera varianter av det nya coronaviruset, och mutationer av densamma, berättar TT. Drygt 750 miljoner kronor ska gå till utveckling av tester, analyser och sekvensering. Drygt 1,5 miljarder kronor ska gå till forskning och informationsutbyte om varianterna.
  • I Region Västmanland har man bekräftat 20 fall av den coronavirusvariant som först upptäcktes i Sydafrika. Man har inte hittat någon koppling till resor. Utbrottet ska vara begränsat och kontrollerat, enligt regionen.
  • Över två miljoner invånare finns i Gaza. Över 53 000 har drabbats av covid-19 och 538 personer har dött, berättar nyhetsbyrån TT. Eftersom landområdet länge har varit under blockad råder det brist på bland annat medicin. Israel har dock godkänt att en rysk vaccintransport går via landets territorium. Ryssland har donerat vaccin mot covid-19 som ska räcka till omkring 1 000 personer i palestinska Gaza. Vaccinet kommer i första hand att ges till sjukvårdspersonal.
  • Sydafrika har börjat vaccinera sina invånare mot covid-19, berättar TT. I landet har man konstaterat nära 1,5 miljoner fall av covid-19 hittills, och över 48 000 människor har avlidit. Sydafrika har nära 60 miljoner invånare.

16 februari: Bred immunitet efter infektion

  • En studie av 370 sjukhusanställda i Sverige visar att en bekräftad infektion med sars-cov-2 i de flesta fall ger en bred immunitet mot viruset, rapporterar nyhetsbyrån TT den 16 februari 2021. Denna immunitet varar i minst nio månader.

    Enligt studien ska risken för återinfektion och att smitta andra också vara liten för den som haft bekräftad sars-cov-2, det virus som orsakar sjukdomen covid-19.

15 februari: Astra Zenecas vaccin får nödgodkännande

Genom att nödgodkänna Astra Zenecas vaccin mot covid-19 gör Världshälsoorganisationen, WHO, det tillgängligt globalt via vaccinprogrammet Covax. Det berättar nyhetsbyrån TT.

Världshälsoorganisationens chef Tedros Adhanom Ghebreyesus uppger att alla bitar nu är på plats för att snabbt kunna distribuera vaccinet. Det som återstår är en snabbare produktion.

14 februari: Ny studie om Pfizer-Biontechs vaccin

När israeliska forskare tittade närmare på symtomatisk covid-19 bland 600 000 människor som har fått Pfizer-Biontechs vaccin var resultatet positivt. Vaccinet ska ha minskat covidfallen med 94 procent, rapporterar nyhetsbyrån TT.

13 februari: Covidvaccin testas på barn

Oxfords universitet ska titta närmare på vilken effekt vaccin mot covid-19 har på barn. Det handlar om det vaccin som universitetet har utvecklat i samarbete med Astra Zeneca.

Omkring 300 frivilliga deltagare mellan 6 och 17 år ska delta i studien.

12 februari: Snabbspår för vaccin mot virusvarianter

  • Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA håller på att uppdatera sina riktlinjer. Enligt de nya reglerna kan vaccin mot covid-19 som ska skydda mot nya varianter av coronaviruset få ett snabbspår. Det kommer inte att finnas ett krav på stora fas 3-studier med tiotusentals deltagare. Det kan i stället räcka med hundratals för denna slags covidvaccin, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
  • En expertgrupp vid Kungliga Vetenskapsakademien. KVA, menar att vaccin inte kommer att räcka för att få stopp på den pågående pandemin. Med dagens höga smittspridning ökar risken för att det nya coronaviruset muterar. Det kan göra att vaccin mot covid-19 inte ger ett lika bra skydd. Expertgruppens uppmaning är att hålla coronavirusets förökningstakt nere genom att minska smittspridningen i samhället. Vaccinering är en del, men det behövs även effektiva system för övervakning och analys av viruset i realtid, menar expergruppen bland annat.
  • Region Sörmland och Region Gävleborg har tillfälligt stoppat vaccineringen av vårdpersonal med det godkända covidvaccinet från Astra Zeneca. Bakgrunden är att en hög andel vaccinerade har fått misstänkta biverkningar. Nu ska händelserna utredas. Även Astra Zeneca ska följa upp rapporterna om misstänkta biverkningar, för att reda ut vad som har hänt.
  • De som redan har varit sjuka i covid-19 i Frankrike rekommenderas bara en dos vaccin mot sjukdomen, berättar nyhetsbyrån TT. Så här långt ges alla vaccin mot covid-19 som används i Frankrike normalt sett i två doser, med några veckors mellanrum. Men de som redan varit sjuka i covid-19 bedöms ha fått en immunitet motsvarande den man får av en första vaccindos. Detta är bakgrunden till den nya rekommendationen.

10 februari: WHO säger ok till Astras vaccin för 65+

  • Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar Astra Zenecas vaccin mot covid-19 även för personer över 65 år. Detta trots att data från de kliniska studierna av vaccinet som rör personer över 65 år och äldre av andra har bedömts vara otillräcklig av andra. Kritiken har gått ut på att man inte kan säga hur effektivt vaccinet är när det gäller att skydda äldre mot sjukdomen. Bland annat Sverige har därför valt att inte rekommendera vaccinet till personer 65 år och äldre. WHO uppger att man har tagit alla bevis i beaktande.
  • Enligt en ny studie publicerad i tidskriften Nature ska Modernas och Pfizer-Biontechs vaccin inte vara lika effektiva mot de varianter av coronaviruset som man har upptäckt på senaste tiden, som mot det ursprungliga viruset, rapporterar nyhetsbyrån TT. Studien baserar sig dock på endast ett 20-tal personer. Men slutsatsen är ändå att mRNA-vaccinen sannolikt kommer att behöva uppdateras regelbundet.
  • Personer som tidigare haft covid-19 och fått kraftiga biverkningar, som feber och kräkningar, av den första dosen vaccin får rådet att avvakta med andra dosen i Region Stockholm. Det berättar nyhetsbyrån TT. Genom att avvakta med andra dosen vill regionen undvika fler biverkningar. Men det kan också vara så att de som haft covid-19 och sedan får en vaccindos får ett tillräckligt gott skydd.

7 februari: Sydafrika stoppar Astra Zenecas vaccin

Sydafrika hade planerat att börja vaccinera sin befolkning med Astra Zenecas vaccin. Men en ny studie sätter stopp för det, åtminstone tillfälligt, berättar nyhetsbyrån TT.

Enligt studien, som ännu inte är granskad och ska publiceras den 8 februari, ger vaccinet minimalt med skydd mot lindriga former av den variant av covid-19 som sprids i och dominerar i Sydafrika.

Nu ska befolkningen i stället vaccineras med vaccin från Johnson & Johnson och Pfizer-Biontech.

7 februari: Ungern godkänner Sputnik V

Som första EU-land har Ungern godkänt Sputnik V, det ryska vaccinet mot covid-19. Beskedet kom på söndagen, den 7 februari, berättar Euractiv.

Tidigare i veckan har Ungerns regering meddelat att man har fått en leverans om 40 000 doser av Sputnik V. Totalt två miljoner doser ska levereras inom tre månders tid. I Ungern bor nära 10 miljoner människor.

Det ryska vaccinet Sputnik V är 91,6 procent effektivt mot symptomatisk covid-19, enligt en analys av fas 3-försök publicerad i The Lancet.

6 februari: Kina godkänner Coronavac

Coronavac är ett vaccin mot covid-19 som utvecklas av det kinesiska bioteknikföretaget Sinovac. Vaccinet har nu fått ett villkorat godkännande i Kina, berättar nyhetsbyrån TT.

Det här innebär att även den breda allmänheten kan få vaccinet, som tidigare har getts till högriskgrupper.

I kliniska försök av vaccinet i Brasilien har det visat på runt 50 procents effektivitet, sett till att skydda mot sjukdomen covid-19.

3 februari: Schweiz säger nej till Astra Zenecas vaccin

Underlaget från Astra Zeneca är otillräckligt och nya studier behövs. Det säger schweiziska myndigheter och väljer därför att inte godkänna den svensk-brittiska läkemedelsjättens vaccin mot covid-19, berättar nyhetsbyrån AFP.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkände i förra veckan vaccinet för alla över 18 år. Men svenska Folkhälsomyndigheten har meddelat att man inte kommer att rekommendera vaccinet för de som är 65 år och äldre, eftersom de kliniska försöken av vaccinet inte har gett tillräckligt mycket underlag för att göra en bedömning av hur vaccinet påverkar äldre.

Nu väljer alltså schweiiziska myndigheter att gå steget längre och inte godkänna vaccinet förrän mer data och nya studier är på plats. Man efterfrågar bland annat mer data om vaccinets effektivitet i fas 3-försök.

2 februari: Äldre i Sverige får inte Astra Zenecas vaccin

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vaccin mot covid-19 fick den 29 januari grönt ljus i EU. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s godkännande gäller för användning för alla över 18 år. Men svenska Folkhälsomyndigheten kommer inte att rekommendera vaccinet för personer som är 65 år och äldre.

Skälet är att resultaten från Astra Zenecas kliniska försök inte gett tillräckligt mycket information om hur vaccinet påverkar äldre.

Det här innebär att personer som är 65 år och äldre i Sverige kommer att få andra godkända vaccin, i nuläget handlar det Moderna respektive Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. De är båda utvecklade med hjälp av mRNA-teknik.

2 februari: Sputnik V är 91,6 procent effektivt

Sputnik V, det ryska vaccinet mot covid-19, har i fas 3-försök haft en skyddseffekt på 91,6 procent. Detta enligt en studie i den medicinska tidskriften The Lancet, berättar nyhetsbyrån TT. Procenten visar hur andelen insjuknade i covid-19 är fördelad mellan de som har fått vaccin och de som har fått placebo.

I fas 3-studien har nära 20 000 personer ingått.

29 januari: EMA ger Astra Zenecas vaccin grönt ljus

På fredag eftermiddag den 29 januari 2021 kom beskedet. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ger Astra Zenecas vaccin mot covid-19 grönt ljus. Godkännandet gäller för användning för alla över 18 år.

EMA poängterar att resultaten från Astra Zenecas kliniska försök är otillräckliga sett till deltagare över 55 år. Man räknar ändå med att vaccinet ska ge denna ålderskategori ett skydd. EMA:s experter bedömer att vaccinet är säkert att använda även för äldre.

Astra Zenecas vaccin ges i två doser.

29 januari: Johnson & Johnson redovisar vaccinresultat

Läkemedelsjätten Johnson & Johnson utvecklar ett vaccin mot covid-19 som bara behöver tas i en dos, att jämföra med exempelvis Moderna och Pfizer-Biontechs två doser.

Johnson & Johnson uppger att deras vaccin i fas 3-försök har gett 72 procents skydd mot covid-19 bland försökspersoner i USA. Globalt ligger siffran på 66 procent, berättar nyhetsbyrån TT den 29 januari 2021.

Bolaget väntas söka ett nödgodkännande i USA i början av februari.

29 januari: Novavax vaccin ger 89 procents skydd

Enligt det amerikanska bolaget Novavax fas 3-studie ger deras vaccinkandidat mot covid-19 en skyddseffekt på 89,3 procent. Det uppger bolaget själv, berättar nyhetsbyrån TT den 29 januari 2021.

Siffran är högre vad gäller ett skydd mot den ursprungliga varianten av det nya coronaviruset (95,6 procent), att jämföra med den nya virusvarianten som har upptäckts i Storbritannien (85,6 procent).

Novavax studie bygger på över 15 000 deltagare mellan 18 och 84 år. Ungefär en fjärdedel av deltagarna var över 65 år gamla.

Enligt en mindre studie som gjorts av Novavax vaccin i Sydafrika har kandidaten en lägre skyddsnivå mot den virusvariant som sprids i landet. Där ligger nivån på bara 49,4 procent. Om hiv-positiva deltagare räknas bort ligger skyddsnivån på 60 procent.

27 januari: Nytt vaccin överges efter kliniska försök

Imperial College London har den 27 januari 2021 meddelat att man överger de kliniska försöken av en vaccinkandidat mot covid-19. Det handlar om ett rna-vaccin och stoppet sker efter en kombinerad fas 1 och fas 2-studie.

Enligt forskare bakom projektet är bedömningen att det inte är läge att inleda nya försök för ytterligare ett vaccin mot covid-19. För att inte konkurrera med de vaccin som redan får användas mot sjukdomen väljer forskarna nu att titta på att utveckla kandidater som kan fungera mot nya varianter av coronaviruset, berättar New York Times.

25 januari: Moderna utvecklar ny vaccinvariant

Amerikanska Moderna har utvecklat ett mRNA-vaccin mot covid-19.

Den 25 januari 2021 har bolaget meddelat att deras vaccin är effektivt även mot nya varianter av coronaviruset, de som har upptäckts i Storbritannien och Sydafrika. Men vaccinet verkar inte vara lika effektivt mot den sydafrikanska varianten som andra. Därför har Moderna meddelat att man utvecklar en ny variant av sitt vaccin, som kan användas som en förstärkningsdos, berättar New York Times.

– Vi gör det här i dag för att ligga steget före om vi behöver. Jag ser det som en försäkring, säger Modernas medicinske chef Tal Zaks till tidningen.

Enligt Moderna ska det befintliga vaccinet dock ge tillräckligt höga nivåer av antikroppar för att ge ett bra skydd även mot den sydafrikanska varianten av viruset.

Resultatet av studien har ännu inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift eller granskats av utomstående experter.

25 januari: Merck överger två vaccinkandidater

Amerikanska Merck har varit inblandad i utvecklingen av vaccin mot covid-19. Måndagen den 25 januari 2021 har bolaget meddelat att man överger de kliniska försöken av två kandidater, berättar New York Times.

Det ena vaccinet var ursprungligen utvecklat av franska Institut Pasteur och började testas i fas 1-försök i augusti 2020. Vaccinet har visat sig ge ett svagare immunsvar än en naturlig infektion.

Det andra vaccinet har Merck utvecklat tillsammans med organisationen Iavi. Även detta vaccin har i fas 1-försök gett ett för dåligt immunsvar.

20 januari: Söker registrering av Sputnik V i EU

Ryska myndigheter har ansökt om registrering av covid-19-vaccinet Sputnik V i EU. Det meddelade en talesperson för den ryska investeringsfonden RDIF onsdagen den 20 januari 2021.

Enligt Euractiv ska en första granskning av ansökan ske i februari.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har ingen pågående rullande granskning av Sputnik V.

RDIF har tidigare bett om ett tillstånd i EU för nödanvändning av vaccinet.

I Ryssland har åtminstone 1,5 miljoner människor vaccinerats mot covid-19 med Sputnik V, som är baserat på försvagade förkylningsvirus.

16 januari: Massavaccinering inledd i Indien

Över 10,5 miljoner indier har testat positivt för covid-19 fram till mitten av januari 2021. Lördagen den 16 januari 2021 har landet inlett massvaccineringen av sin befolkning. Först ut är sjukvårdspersonal och andra som jobbar "i frontlinjen", rapporterar nyhetsbyrån TT.

Befolkningen kommer att få antingen Indiens egenutvecklade vaccin Covaxin, där kliniska studier pågår, eller Astra Zenecas vaccin.

Om allt går enligt plan ska 300 miljoner indier vara vaccinerade i juli. Det bor totalt strax över 1,3 miljarder människor i landet.

14 januari: Två miljoner vaccinerade i Israel

I Israel har vaccineringen mot covid-19 gått snabbt. Den 14 januari 2021 rapporterar TT att över två miljoner människor i landet har fått en första dos av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. Detta motsvarar mer än var femte invånare.

En andra dos av vaccinet kan ges innan månadsskiftet är till ända.

Samtidigt uppges dock palestinier i Västbanken och Gazaremsan få vänta åtminstone två månader innan de kan få ett vaccin mot covid-19, något som väckt kritik från bland annat Amnesty International.

14 januari: 100 miljoner till svensk vaccinforskning?

Vaccineringen mot covid-19 blir den största vaccinationsinsatsen som Sverige har gjort. Därför vill regeringen, Centerpartiet och Liberalerna satsa 100 miljoner kronor på forskning som följer upp massvaccinationen, bland annat om vaccinens effekt och kartläggning av ovanliga biverkningar, rapporterar nyhetsbyrån TT den 14 januari 2021.

Förslaget läggs fram som en del av en extra ändringsbudget. Det är riksdagen som tar beslut om förslaget ska bli verklighet. Pengarna skulle i så fall fördelas av Vetenskapsrådet under 2021, i samarbete med Folkhälsomyndigheten.

13 januari: Nya resultat för Sinovacs vaccin

Kliniska försök av kinesiska Sinovacs vaccin mot covid-19 i Brasilien visar att vaccinet har en effekt på 50,4 procent, rapporterar BBC den 13 januari 2021. För att kunna bli godkänt behöver effekten vara åtminstone 50 procent.

Brasilianska forskare har tidigare i januari uppgett att vaccinet visat en effektivitet på 78 procent när det gäller att förhindra milda till allvarliga fall av covid-19. Det har dock senare visat sig att uppgifter från en grupp som fått väldigt milda infektioner, som också fått vaccinet, inte ingick i beräkningen. Genom att ta med dessa i datan hamnar effektiviteten på 50,4 procent, enligt forskarna.

12 januari: Forskare vill pausa vaccinering

Det australiska och nya zeeländska sällskapet för immunologi vill inte att regeringen rullar ut Astra Zenecas vaccin mot covid-19 brett i Australien. Skälet är att det kanske inte är tillräckligt effektivt, berättar The Sydney Morning Herald den 12 januari 2021.

– Astra Zenecas vaccin är inte något jag skulle använda i stor utsträckning på grund av den lägre effekten. Du kan inte lita på det för att skapa flockimmunitet, säger sällskapets ordförande professor Stephen Turner.

Flockimmunitet innebär att en tillräckligt stor andel av befolkningen är immun så att viruset inte kan spridas.

Fas 3-försök visar att Astra Zenecas vaccin har en effektivitet på 62 procent vid rekommenderad dos. Detta kan jämföras med Pfizer-Biontechs och Modernas vaccin som båda har uppnått drygt 95 procents effektivitet i samma fas.

Men hos en mindre grupp deltagare som fick en lägre dos av Astra Zenecas vaccin var effektiviteten högre. Därför finns en osäkerhet kring vaccinets verkliga effektivitet.

Forskningssällskapet tycker dock att Astra Zenecas vaccin kan användas för att minska de negativa effekterna av covid-19, tills andra vaccin kan ges brett.

12 januari: Astra Zeneca ansöker om EU-godkännande

Astra Zenecas vaccin mot covid-19 kan bli det tredje som godkänns inom EU. Den svensk-brittiska läkemedelsjätten lämnat in en formell ansökan om att få vaccinet godkänt, meddelar EU:s läkemedelsmyndighet EMA den 12 januari 2021.

Enligt nyhetsbyrån Reuters kan ett beslut om godkännande komma den 29 januari.

Sedan tidigare har EMA godkänt Biontech och Pfizers gemensamma vaccin mot covid-19, samt Modernas. Båda dessa vaccin utgår från mRNA-teknik.

Astra Zenecas vaccin är utvecklat tillsammans med Oxford University. Basen är ett vanligt förkylningsvirus, som försvagas för att inte orsaka sjukdom.

12 januari: Modernas uppger att vaccin kan ge ett års immunitet

Moderna har utvecklat ett mRNA-vaccin mot covid-19. Det amerikanska bolaget har i januari 2021 meddelat att deras vaccin bör ge minst ett års immunitet mot sjukdomen, som orsakas av det nya coronaviruset sars-cov-2. Det berättar nyhetsbyrån TT den 12 januari 2021.

Modernas vaccin ges i två doser, och är godkänt inom EU.

Sverige har tecknat avtal om 3,6 miljoner doser från bolaget, vilket alltså räcker till 1,8 miljoner människor.

10 januari: 80 000 svenskar vaccinerade

Cirka 80 000 personer i Sverige hade vaccinerats mot covid-19 till och med den 10 januari 2021. Det meddelar Folkhälsomyndigheten.

Siffran kan vara högre än så, eftersom statistiken inte var komplett. Uppgifter från tre regioner för vecka 1 saknades när siffran presenterades.

8 januari: Vaccin på väg till fattigare länder enligt WHO

Vaccinationen mot covid-19 har redan börjat på flera håll i världen, men inte överallt. Världshälsoorganisationen, WHO, uppger att världens fattigare länder ska kunna få sina första vaccinleveranser från slutet av januari till mitten av februari. Det berättar nyhetsbyrån TT den 8 januari 2021.

Covax, en global vaccinallians, har säkrat två miljarder doser vaccin mot covid-19. Målet är att minst 20 procent av befolkningen i de 92 låg- och medelinkomstländer som ingår i programmet, i bland annat Afrika och Sydasien, ska vaccineras.

7 januari: Sinovacs vaccin är 78 procent effektivt

Kinesiska Sinovac Biotechs vaccin mot covid-19 har en effektivitet på 78 procent. Det uppger forskare i Brasilien efter fas 3-försök, berättar New York Times den 7 januari 2021.

Vaccinet, som kallas Coronavac, ska också ha förhindrat alla deltagare i studien från att utveckla allvarliga och milda komplikationer av det nya coronaviruset. Totalt 12 476 frivilliga har ingått i försöken i fas 3 i Brasilien.

Sinovac har redan sålt över 300 miljoner doser av sitt vaccin mot covid-19, framför allt till låg- och medelinkomstländer.

Coronavac utgår från ett inaktiverat virus för att trigga kroppens immunsystem att producera antikroppar.

Den kinesiska staten godkände i slutet av 2020 ett vaccin mot covid-19 utvecklat av statligt ägda Sinopharm. I fas 3-försök uppges det här vaccinet ha en effektivitet på drygt 79 procent, men data från försöken har inte blivit offentliga och har därmed inte kunnat granskas av utomstående experter.

6 januari: EU godkänner Modernas vaccin

Godkännandet från EMA kom strax efter lunchtid på onsdagen 6 januari, rapporterar nyhetsbyråerna Reuters och AFP. Därmed blir Modernas vaccin det andra vaccinet mot covid-19 att godkännas inom EU.

Totalt har Sverige nu tecknat avtal om 3,6 miljoner doser från Moderna, vilket räcker till 1,8 miljoner människor – eftersom vaccinet ska tas i två doser.

I och med onsdagens godkännande kommer Sverige få 11 000 doser från Moderna redan under nästa vecka.

Modernas vaccin är ett mRNA-vaccin. Läs mer här om hur det fungerar.

4 januari: Storbritannien börjar använda Astra Zenecas vaccin

Den 4 januari 2021 inledde Storbritannien vaccinering med Astra Zenecas vaccin, som godkändes precis före nyår.

I och med att Astra-vaccinet inte har samma hållbarhetskrav vad gäller kyl- eller frys-förvaring som andra preparat säger premiärminister Johnson i BBC:s The Andrew Marr Show att Storbritannien är "första land att gå i bräschen med ett vaccin för rumstemperatur".

– Vi hoppas att vi kan ge tiotals miljoner doser under de närmaste tre månaderna, säger Johnson.

Astra Zenecas och Oxford-universitetets vaccin mot covid-19 är godkänt i Storbritannien, berättade Astra Zeneca den 30 december. Storbritannien är det första landet i världen att ha godkänt detta vaccin.

Astra Zenecas vaccin utgår från ett ofarligt förkylningsvirus. Det används för att leverera vaccinet med coronavirusets genkod in i kroppen.

3 januari: Indien godkänner inhemskt vaccin

Indiens läkemedelsmyndighet har 3 januari 2021 snabbgodkänt det inhemskt framtagna Covaxin.

Landet väntas nu kunna inleda sin planerade massvaccinering inom en vecka. Man siktar på att ha vaccinerat 300 miljoner av de 1,3 miljarder invånarna till mitten av året.

Covaxin kommer till en början att ges i mer begränsad skala eftersom det ännu inte finns någon fullständig data om dess effektivitet. Vaccinet är utvecklat av indiska Bharat Biotech i samarbete med ett statligt forskningsinstitut.

Indien godkände Astra Zeneca och Oxforduniversitetets vaccin den 2 januari.

Indisk vårdpersonal har redan börjat öva inför landets planerade massvaccinering mot covid-19. Runt 100 000 personer har utbildats för att delta i genomförandet och på lördagen fick de öva på varandra med vaccinattrapper.

Serum Institute of India, världens största vaccintillverkare, har redan förberett tiotals miljoner doser av Astra Zenecas vaccin i väntan på grönt ljus.

Indien har sedan utbrottet startade rapporterat över 10 miljoner fall av covid-19. Smittspridningen har dock gått ner ordentligt sedan i mitten av september då den var som värst.

Novavax vaccin in i fas 3 i USA

Amerikanska Novavax vaccin mot covid-19 ska nu in i fas 3-försök i USA och Mexiko. Det uppger den amerikanska folkhälsomyndigheten NIH, den 28 december 2020.

I Novavax fas 3-försök ska drygt 30 000 frivilliga vuxna ingå.

Vaccinet fas 3-testas även i Storbritannien. Där ska 15 000 frivilliga ingå.

I dagsläget testas 19 vaccin mot covid-19 i fas 3-försök.

Siktar på 200 miljoner doser till september

Pfizer och Biontech planerar att ha levererat samtliga 200 miljoner doser av sitt gemensamma vaccin mot covid-19 som ingår i avtalet med EU till september 2021. Det berättar nyhetsbyrån TT den 28 december.

Det här är första gången som bolagen uppger en deadline för sina leveranser av vaccinet, som ges i två doser.

Svensk vaccination kör igång

Söndagen den 27 december 2020 genomfördes de första vaccinationerna mot covid-19 i Sverige. Platsen blev Bokens vårdboende i östgötska Mjölby.

Det vaccin som gavs var Pfixer-Biontechs gemensamma mRNA-vaccin mot covid-19. Vaccinet godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA tidigare samma vecka.

Miljontals vaccindoser från Pfizer på väg till EU

Redan före årsslutet 2020 ska EU få 12,5 miljoner doser av Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19 levererat. Det meddelar Biontech tisdagen den 22 december 2020.

Detta ska räcka till strax över 6 miljoner européer, då vaccinet ges i två omgångar.

EU-kommissionen godkände Pfizer-Biontechs vaccin måndagen den 21 december, på inrådan av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Vaccineringsstart inom EU väntas bli den 27 december, så även i Sverige.

EMA godkänner Pfizer-Biontechs vaccin

Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19 har fått ett första godkännande av EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Det rapporterar nyhetsbyrån TT måndagen den 21 december.

Det här innebär att allt går enligt tidplan. EU-kommissionen kan godkänna vaccinet de 23 december, och om så sker kommer Sverige kunna få de första doserna av vaccinet på julafton. Då kan vaccineringen starta redan på annandagen den 26 december, eller 27 december.

Nya råd i USA efter allergiska reaktioner

Personer i USA som har fått svåra allergiska reaktioner av andra vaccin uppmanas nu att rådfråga läkare innan de tar Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. De nya riktlinjerna kommer från USA:s smittskyddsmyndighet CDC.

De som har fått svåra allergiska reaktioner mot en ingrediens i vaccinet bör inte vaccinera sig, och de som reagerar kraftigt på den första sprutan av vaccinet avråds från att ta den andra sprutan.

I USA utreder läkemedelsmyndigheten FDA fem fall av allergiska reaktioner av Pfizer-Biontechs vaccin.

Sverige kan få 90 000 vaccindoser i december

Om allt går enligt plan kan Sverige omkring den 26 december få omkring 10 000 doser av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. Med start den 28 december kan Sverige sedan få 80 000 doser av vaccinet i veckan. Det är mer än man tidigare har trott, säger Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström till TT.

Sverige fungerar också som inköpscentral åt Norge och Island.

USA godkänner Modernas vaccin

Natten till lördagen den 19 december, svensk tid, meddelade USA:s läkemedelsmyndighet FDA officiellt att man har godkänt det amerikanska läkemedelsbolaget Modernas mRNA-vaccin mot covid-19.

Det är det andra vaccinet mot covid-19 som fått ett godkännande i USA. Sedan tidigare har Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin blivit godkänt, och börjat användas för att vaccinera befolkningen mot covid-19.

Financial Times rapporterade den 18 december att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har beslutat att snabbgodkänna Modernas mRNA-vaccin mot covid-19.

Godkännandet kan träda i kraft de närmaste dagarna, och därefter kan sex miljoner doser av vaccinet distribueras i USA.

Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19, som också är ett mRNA-vaccin, fick godkänt i USA av FDA förra veckan. Detta vaccin har också fått ett godkännande i bland annat Storbritannien, Kanada och Mexiko.

Svensk vaccinstart den 27 december

Den svenska vaccineringen mot covid-19 kör igång den 27 december, eller kanske redan den 26 december. Det säger Sveriges vaccinsamordnare till Sveriges Radios Ekot.

En förutsättning för att tidplanen håller är att vaccinet godkänns av EU den 23 december, och börjar skeppas till alla medlemsländer dagen därpå.

Sjukvårdsanställd fick allergisk reaktion efter vaccin

En sjukvårdsanställd i den amerikanska delstaten Alaska vaccinerades mot covid-19 tisdagen den 15 december och fick sedan en allvarlig allergisk reaktion, berättar TT den 16 december.

Den sjukvårdsanställda vaccinerades med Pfizers vaccin, som bara en dryg vecka tidigare har kopplats till allergiska reaktioner hos två sjukvårdsanställda i Storbritannien. Båda av dessa individer har tidigare haft allvarliga allergiska besvär. De ska efter behandling må bra.

Pfizer har bekräftat att man samarbetar med lokala myndigheter för att undersöka händelsen i Alaska.

Pfizer ansöker om nödgodkännande

Pfizer-Biontech hoppas på ett snart nödgodkännande för sitt vaccin mot covid-19 i USA. Pfizer har gjort en ansökan till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, rapporterar TT den 16 december.

Pfizer-Biontechs vaccin har enligt en slutanalys av fas 3-försök visat att det är 95 procent effektivt i att förebygga covid-19.

Astra Zenecas vaccin visar lovande resultat

Resultat från pågående fas 2-studier tyder på att Astra Zenecas och Oxford-universitetets gemensamma vaccinkandidat mot covid-19 ger ett bra immunsvar även hos personer över 70 år. Det rapporterar nyhetsbyrån TT den 15 december.

Det här resultatet är viktigt, eftersom vaccin brukar ha sämre effekt hos äldre personer. Men för att styrka resultatet krävs mer forskning.

Pfizer-Biontech har sedan tidigare meddelat att deras vaccin mot covid-19 har en hög skyddseffekt för personer över 65 år. Enligt delresultat från de pågående fas 3-studierna ska skyddseffekten i denna grupp ligga på 94 procent, vilket innebär att 94 procent av dem som får vaccinet också fått ett skydd mot sjukdomen covid-19, som orsakas av viruset sars-cov-2.

Astra Zeneca genomför sina fas 2-studier parallellt med fas 3-försök.

Svensk vaccinering mot covid-19 kan börja i mellandagarna

EU:s läkemedelsmyndighet EMA tidigarelägger ett sammanträde där Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 kan godkännas, från den 29 december till den 21 december. Det berättar nyhetsbyrån TT den 15 december.

Om EMA godkänner vaccinet kan EU-kommissionen ge sitt godkännande två dagar senare, vilket innebär att vaccinet kan levereras till Sverige redan på julafton, enligt Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström.

Pfizer-Biontech ska efter ett godkännande vara redo att skicka 10 000 doser av sitt vaccin till varje EU-land. Om allt går enligt plan kan vaccinering då inledas i Sverige redan i mellandagarna.

Sverige väntas få 350 000 doser vaccin mot covid-19 i januari, från olika tillverkare.

USA börjar vaccinera

Före årsskiftet ska drygt 20 miljoner amerikaner vaccineras mot covid-19, enligt plan. I delstaten Kentucky kan de första personerna vaccineras redan under måndagen den 14 december. Det är bara två dygn efter att USA:s läkemedelsmyndighet FDA gett Pfizer-Biontechs vaccin ett nödgodkännande.

Storbritannien började vaccinera sina medborgare den 8 december med samma vaccin. Även i detta fall har vaccinet fått ett nödgodkännande. Det brittiska läkemedelsverket har bett personer som tidigare upplevt svåra allergiska reaktioner att vänta med att ta sprutan. Bakgrunden är att två vårdmedarbetare har drabbats av allergisk chock, och man behöver utreda vad som har hänt.

Pfizer-Biontechs vaccin får ett nödgodkännande

USA:s läkemedelsmyndighet FDA har den 12 december gett Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19 ett nödgodkännande. Målet är att börja vaccinera veckan därpå.

USA har köpt 100 miljoner doser av Pfizer-Biontechs vaccin.

Det amerikanska läkemedelsbolaget Modernas mRNA-vaccin mot covid-19 väntas få ett godkännande i USA senare i december.

Brittiska och ryska forskare samarbetar

Forskare i Storbritannien och Ryssland ska samarbeta om kring ett försök där Oxford-Astra Zenecas vaccin mot covid-19 ges i kombination med forskningsinstitutet Gamalejas vaccin mot samma sjukdom, Sputnik V. Syftet är att undersöka om en kombination av de båda vaccinen ger ett bättre immunförsvar mot coronavirus.

Försöken ska ske i Ryssland, på vuxna deltagare.

Både Oxford-Astra Zeneca och Gamaleja-institutet har utvecklat vaccin där man använder sig av ett ofarligt förkylningsvirus. Detta används för att leverera ett vaccin med coronavirusets genetiska kod i kroppen. Genom att använda två olika vaccin är tanken att man kan undvika att kroppen lär sig känna igen leveransviruset. Detta skapar bättre förutsättningar för att ge ett mer varaktigt skydd mot covid-19.

Vaccin blir försenade

Franska Sanofis och brittiska GSK:s vaccin mot covid-19 beräknas inte bli klara förrän tidigast i slutet av 2021. Detta beror på att deras vaccinstudie har visat dålig immunitet hos äldre, rapporterar nyhetsbyrån TT den 11 december 2020.

Vaccin mot covid-19 stoppat

Forskare vid University of Queensland har utvecklat ett vaccin mot covid-19 som testats i fas 1-försök på människor. Vaccinet använder en liten del hiv-protein, som ska vara ofarligt för deltagarna. Men den 11 december 2020 står det klart att arbetet har avbrutits och inte kommer att återupptas. Skälet är att vaccinet i kliniska försök har gett falska positiva resultat för hiv hos testpersoner. Australien ska nu i stället köpa in fler doser av Oxford-Astra Zenecas vaccin.

Vuxna i Sverige vaccineras första halvan av 2021

Under en pressträff den 8 december 2021 kom regeringens besked: alla vuxna över 18 år kommer att erbjudas vaccin mot covid-19 under första halvåret 2021. Sverige har genom avtal med EU säkrat vaccin för hela befolkningen.

De som först kan vaccineras är personer över 70 år, personer som tillhör någon annan riskgrupp samt personal inom vård och omsorg.

Oxford-Astra Zenecas vaccin säkert

Enligt en vetenskapligt granskad studie i tidskriften The Lancet är Oxford-Astra Zenecas vaccin mot covid-19 säkert. Det handlar om halvtidsresultat.

Vaccinet skyddseffekt mot symptomatisk covid-19 ska enligt studien vara i genomsnitt 70 procent. Man har inte observerat några svårare fall av covid-19 bland dem som har fått vaccinet.

Storbritannien och Ryssland börjar massvaccinera

Tisdagen den 8 december väntas Storbritannien inleda vaccinering med Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19. Först i prioriteringsordningen är personer över 80 år, medarbetare och inom sjukvården samt boende och anställda på äldreboenden. Till en början ska vaccineringen ske på 50 olika sjukhus i landet. Vaccination på vårdcentraler kan inledas i mitten av december.

Ryssland inledde allmän vaccinering mot covid-19 med det ryska vaccinet Sputnik V lördagen den 5 december. Ett nytt center för vaccination öppnade då också i huvudstaden Moskva. Först att få vaccinet är lärare, läkare och socialarbetare. Nyhetsbyrån TT uppger att över 100 000 personer redan har fått vaccinet, innan den allmänna vaccinationen börjat.

De kliniska försöken av Sputnik V pågår ännu i storskaliga fas 3-studier.

Modernas plan: 100 miljoner doser i början av 2021

Redan under första kvartalet 2021 planerar amerikanska Moderna att ha 100–125 miljoner doser av sitt covid 19-vaccin tillgängligt. Av detta ska majoriteten, 85–100 miljoner doser, distribueras inom USA.

Modernas vaccin, som är baserat på mRNA-teknik, kräver två doser per person.

Första godkännandet inom EU 29 december?

EU kan ta beslut om att godkänna Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 den 29 december 2020, rapporterar Sveriges Radio Ekot den 4 december 2020. När den europeiska läkemedelsmyndigheten har gett sitt godkännande är det EU-kommissionen som måste ta ett formellt beslut. Godkänns vaccinet kan det börja transporteras t i Sverige efter jul- och nyårshelgen.

The Wall Street Journal har rapporterat att Pfizer-Biontechs vaccin blir försenat på grund av problem i logistikkedjan. Planen var att skeppa över 100 miljoner vaccindoser i år, men nu väntas det bli hälften så mycket.

Astra Zeneca börjar tillverka vaccin i stor skala

Den 2 december 2020 rapporterar Sveriges Radio Ekot att Astra Zeneca redan inlett en storskalig produktion av sitt vaccin mot covid-19. Den svensk-brittiska läkemedelsjätten har ännu inte fått sitt vaccin godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten.

Bolaget uppger att man kan börja leverera vaccin i hundratals doser i januari 2021, om vaccinet blir godkänt.

Oväntat höga resultat för vaccin mot covid-19

Måndagen den 30 november har det amerikanska bioteknikbolaget Moderna släppt nya data kopplade till deras vaccin mot covid-19. Resultatet är att vaccinkandidaten är 94 procent effektivt. Det ska också skydda mot allvarlig sjukdom. Baserat på detta ska bioteknikbolaget nu ansöka om ett nödgodkännande hos amerikanska FDA. De första vacindoserna skulle kunna levereras inom ett par veckor.

Torsdag 26 november gick Astra Zeneca ut med att man sannolikt ska göra nya globala studier för att undersöka effektiviteten i företagets covid-19-vaccin, säger vd:n Pascal Soriot till Bloombergs.

Beskedet är ett svar på de frågor som ställts sedan företaget offentliggjorde resultat från sin fas 3-studie med tiotusentals deltagare. Resultatet väckte förvåning, eftersom det visade sig att vaccinet var 90 procent effektivt hos en grupp av deltagarna som vid första vaccinationstillfället fick en halv dos i stället för en hel dos. Den halverade dosen uppges ha givits av misstag, uppger nyhetsbyrån Dow Jones.

”Jag tänker inte låtsas som att det inte är ett intressant resultat, för det är det verkligen – men jag förstår det definitivt inte och det tror jag inte att någon av oss gör”, sa Mene Pangalos, forskningschef vid Astra Zeneca, när resultaten presenterades, enligt Dow Jones.

Det var en betydligt högre effektivitet än vad som sågs hos de deltagare som bara fått hela doser. En ny studie skulle i så fall på nytt utreda effektiviteten i den halverade dosen.

Tisdag 24 november meddelade ryska Gamaleja-institutet att vaccinet Sputnik V i preliminära resultat visar sig vara 95 procents effektivt. Det visar data som har inhämtats 42 dagar efter första vaccindosen.  (Läs mer om Sputnik V längre ned i artikeln.)

Måndag 23 november meddelade Astra Zeneca och Oxfords universitet att preliminära resultat för deras gemensamma vaccinkandidat visar 90 procents effektivitet när vaccinet ges i först en halv dos och efter en månad en full dos. När vaccinet ges med två fulla doser med en månad emellan har effektiviteten varit 62 procent. Sammantaget ger det en effektivitet på 70,4 procent.

Enligt pressmeddelandet uppvisade deltagarna i studien inga allvarliga biverkningar.

Onsdagen den 18 november presenterade läkemedelsföretagen Pfizer och Biontech i en slutanalys av fas 3-testerna att deras gemensamma vaccinkandidat visar 95 procents effektivitet. Det står också klart att för personer över 65 år har vaccinet en effektivitet på 94 procent.

Vaccinet ska enligt testerna inte heller ha några större bieffekter. Nu ska företagen ansöka om ett akutgodkännande från amerikanska myndigheter. (Läs mer om Pfizers vaccin längre ned i artikeln.)

Måndagen den 16 november 2020 meddelade amerikanska Moderna att deras vaccinkandidat i fas 3-försök varit 94,5 procent effektivt i att förebygga covid-19, enligt preliminära resultat.

Anthony Fauci, chef för amerikanska National Institute of Allergy and Infectious Diseases, uppger att resultaten är bättre än han hade kunnat hoppas på.

– Jag kunde inte ha väntat mig det, ärligt talat. Jag trodde att det var för mycket att hoppas på, säger han till Stat.

Han har upprepade gånger sagt att han skulle vara nöjd med vaccin mot covid-19 som uppnår 70 och 75 procents effektivitet.

Moderna respektive Pfizer och Biontech utvecklar båda mRNA-vaccin, där det är kroppens egna celler som triggas för att skapa ett skydd mot covid-19.

En viktig skillnad mellan de båda vaccinkandidaterna är temperaturkänslighet. Modernas vaccin ska kunna förvaras i kylskåpstemperatur i 30 dagar, och i -20 grader i ett halvår. Pfizer och Biontechs gemensamma vaccinkandidat klarar endast av att förvaras i kylskåpstemperatur i som mest fem dagar, och behöver annars förvaras i -70 grader.

Båda vaccinen ges i två doser med 28 dagars mellanrum. Hur länge vaccinkandidaterna ger ett skydd vet man ännu inte.

Moderna uppger att totalt 11 deltagare i fas 3 utvecklat allvarlig covid-19, alla i placebo-gruppen. Pfizer och Biontech ska inte ha några allvarliga fall.

Torsdagen den 19 november rapporterade TT att Astra Zenecas vaccinkandidat verkar ge ett bra immunsvar hos personer över 70 år. Det framgår av resultat från pågående fas 2-studier, som nu publiceras i tidskriften The Lancet. Astra Zeneca genomför parallellt kliniska fas 3-studier, som kommer att ge mer information.

Skyddseffekt hos äldre är ett av orosmolnen när det gäller vaccin mot covid-19, eftersom vaccin generellt sett har sämre effekt hos äldre personer.

Moderna, Pfizer och Biontech samt Astra Zeneca har alla lämnat in en ansökan om att få sina vaccin mot covid-19 godkända hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och svenska Läkemedelsverket, berättar DN. Detta innebär att granskningen av vaccinen kan ske löpande, i stället för att den inleds först när hela studien av vaccinen är klar. Kraven på säkerhet och effektivitet är dock desamma.

Ryssland: Lovande resultat för Sputnik V

Ryska Gamaleja-institutet och den statliga ryska fonden RDIF meddelade 24 november att vaccinet Sputnik V enligt preliminära data har en effektivitet på 95 procent 42 dagar efter första vaccindosen och sju dagar efter andra vaccindosen.

Beräkningen är gjord på data från nära 19 000 deltagare som har fått två doser var. 39 personer i studien har insjuknat i covid-19.

Totalt ingår 40 000 personer i fas 3-studien, och 22 000 av dem har endast fått en dos av vaccinet.

Enligt Gamaleja-institutet har inga oväntade biverkningar uppstått men de fortsätter att följas upp.

Tidigare preliminära resultat, 11 november, visade att vaccinet skulle förebygga sjukdomen i 92 procent av fallen.

Det resultatet var baserat på en analys som hade genomförts efter att 20 deltagare i fas 3-studien bekräftats med covid-19. Därefter har man tittat på hur många av dem som har fått vaccinet kontra placebo.

Data från studien är ännu inte offentliggjorda och har därför inte kunnat granskas av utomstående.

Sputnik V-vaccinet är baserat på försvagade förkylningsvirus, ad5 och ad26. Det godkändes för använding i landet redan i augusti.

EU vill köpa Pfizers vaccin

Under onsdagen den 11 november väntas EU-kommissionen ge sitt klartecken om köp av amerikanska Pfizer och tyska Biontechs gemensamma covid-19-vaccin, berättar nyhetsbyrån TT.

Beskedet kommer bara två dagar efter att Pfizer och Biontech meddelat att deras vaccin mot covid-19 uppnått 90 procents effektivitet, enligt en tidig analys av fas 3-försöken.

För EU:s del ska det handla om ett köp av minst 200 miljoner doser av Pfizer och Biontechs vaccin, med möjlighet att köpa 100 miljoner doser till, när och om vaccinet blir godkänt.

EU har avtalat om inköp av tre andra vaccin mot covid-19 sedan tidigare, däribland svensk-brittiska läkemedeljätten Astra Zenecas.

Brasilien stoppar fas 3-försök

Den brasilianska hälsomyndigheten Anvisa har stoppat fas 4-försöken av vaccinet Sinovac. Det berättar nyhetsbyrån TT den 10 november 2020.

Skälet är att det har inträffat en ”allvarlig skadlig händelse" under försöken. Om det har med vaccinet att göra står inte klart, och det inga andra detaljer om vad som har hänt är offentliggjorda.

São Paulos guvernör har beställt 120 000 doser av det aktuella vaccinet, för leverans i slutet av månaden. Landets president Jair Bolsonaro vill däremot köpa in Astra Zeneca och Oxford universitets vaccin.

Lovande resultat för Pfizers vaccinkandidat

Det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer och det tyska läkemedelsbolaget Biontech utvecklar ett mRNA-baserat vaccin mot covid-19. Vaccinkandidaten ska ha visat lovande resultat i kliniska fas 3-försök, uppger bolagen i ett pressmeddelande den 9 november 2020. I en slutanalys skrivs effektiviteten upp, något som bolagen meddelade 18 november.

– Studiens resultat markerar ett viktigt steg på denna historiska åtta månader långa resa för att utveckla ett vaccin som kan hjälpa oss att få ett slut på denna förödande pandemi, säger Albert Bourla, vd för Pfizer, i ett pressmeddelande.

Vad effektivitet för ett vaccin innebär kan du läsa närmare om här:

Pfizer och Biontech har konstaterat 170 bekräftade fall av covid-19 i testgruppen, varav 162 i den grupp som får placebo och 8 i vaccingruppen. Effektiviteten såg likadan oavsett kön eller demografiska grupper med undantag av personer över 65 år, där var effektiviteten 94 procent.

Enligt företagen har testerna i fas 3-studien inte visat att vaccinkandidaten har allvarliga biverkningar. En ansökan till amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om att få ett akutgodkännande (emergency use authorization) ska göras inom några dagar, enligt pressmeddelandet.

Inom ramen för Pfizers och Biontechs fas 3-studie ingår över 43 000 deltagare.

Möjlig vaccineringsstart redan 2020?

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vd Pascal Soriot uppger att man kanske kan börja vaccinera mot covid-19 redan innan året är slut, eller i början av januari 2021. Detta säger han i en intervju med Dagens Nyheter publicerad den 7 november.

En förutsättning för att detta ska kunna ske är att man måste fastslå att vaccinet verkligen fungerar, samt att berörda myndigheter godkänner vaccinet.

EU har tecknat avtal med Astra Zeneca om 400 miljoner vaccindoser, varav 7,5 miljoner i Sverige, om vaccinet blir godkänt.

Astra Zenecas vaccin är ett vektorbaserat vaccin, där man utgår från ett vanligt förkylningsvirus för att ta sig in i cellerna och skapa ett skydd mot covid-19. Immunförsvaret reagerar på en sekvens för ett protein som kommer från coronavirusets yta, som finns i förkylningsvirusets arvsmassa.

Moderna förbereder sig för lansering

Den amerikanska läkemedelsjätten Moderna uppger att man förbereder sig för lansering av sitt vaccin mot covid-19, berättar nyhetsbyrån TT den 29 oktober 2020.

Moderna utvecklar ett vaccin mot covid-19 baserat på mRNA (budbärar-RNA). Deras vaccinkandidat är en av 12 som i oktober 2020 befann sig i fas 3, den sista fasen av kliniska försök som avgör om vaccinet kan bli godkänt eller inte.

Bekräftat att pausade försök återupptas

Fredagen den 23 oktober bekräftade både Astra Zeneca och Johnson & Johnson att de ska återuppta sina kliniska studier av vaccin mot covid-19.

Bolagen pausade sina försök under tiden som man utredde potentiella säkerhetsproblem med vaccinen. Bakgrunden var att deltagare drabbats av sjukdomsfall.

Utredningarna har inte kunnat koppla sjukdomsfallen till vaccinen och därför kan försöken nu återupptas.

Astra Zenecas fas 3-försök är fortsatt pausade i USA, men har fått okej att återupptas i Storbritannien.

Även det amerikanska läkemedelsbolaget Eli Lilly, som utvecklar en antikroppsmedicin mot covid-19, har fått pausa sina kliniska försök sedan ”eventuella säkerhetsrisker uppstått”.

Så ska Stockholm prioritera covid-vaccinering

Torsdagen den 15 oktober presenterade Region Stockholm sin strategi och förberedelse inför en storskalig vaccination mot covid-19 av regionens invånare. När ett vaccin blir tillgängligt kommer de invånare i regionen som är över 70 år gamla, riskgrupper och vårdpersonal att få det först. Den här gruppen utgör omkring 700 000 personer. Därefter kommer övriga invånare som är över 18 år att prioriteras, de som är lite äldre först. Sist i prioriteringsordningen blir barn och unga, som enligt Folkhälsomyndigheten löper mycket lägre risk att insjukna i covid-19.

Region Stockholm räknar med att kunna vaccinera mot covid-19 i början eller mitten av nästa år, om ett verksamt och godkänt vaccin finns tillgängligt.

Kinesisk vaccinkandidat lovande i tidiga försök

Beijing Institute of Biological Products utvecklar en vaccinkandidat mot covid-19 kallat BBIBP-CorV. Resultatet av de första två stadierna av kliniska försök på människor är lovande, enligt forskarna. Det berättar nyhetsbyrån Reuters den 16 oktober.

Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet ska vaccinet, som redan är godkänt för begränsad användning, inte ha orsakat några allvarliga bieffekter i den kombinerade fas 1 och fas 2-studien på över 600 friska individer.

Forskarna uppger också att vaccinet ska ha triggat immunförsvaret, så deltagarna har bildat antikroppar. Men huruvida vaccinkandidaten verkligen är effektiv mot covid-19 vet vi först efter fas 3-försöken, där vaccinet testas på en större grupp människor.

Johnson & Johnson inleder fas 3-studie

Den amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson inleder en global fas 3-studie av en vaccinkandidat mot covid-19, berättade nyhetsbyrån TT den 23 september. I studien ska totalt 60 000 personer ingå.

Till skillnad från många andra av de vaccinkandidater som är under utveckling ska Johnson & Johnsons vaccinkandidat vara utvecklad för att ges i en dos, i stället för konkurrenternas två. Detta kan underlätta vaccineringsprocessen.

Johnsn & Johnsons fas 3-studie beräknas vara klar i slutet av 2020 eller i början av nästa år, uppger bolagets forskningschef.

FN begär nära 130 miljarder i vaccinstöd

FN och WHO ska tillsammans leda ett arbete för att försöka ta fram ett vaccin och läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Därför uppmanade FN i mitten av september sina medlemsländer att under de tre närmaste månaderna skänka motsvarande drygt 130 miljarder kronor till den mellanstatliga organisationen.

USA hoppas på snabbt vaccin

USA:s president Donalt Trump hoppas att ett vaccin mot covid-19 ska vara färdigt och kunna börja distribueras redan före det amerikanska presidentvalet i november i år. Landets smittskyddsmyndighet har bett delstaterna skyndsamt ordna tillstånd för vaccinationskliniker, berättar nyhetsbyrån TT. I första hand ska personer med samhällsviktiga uppdrag, pensionärer och särskilt drabbade grupper att prioriteras.

Samtidigt väljer Vita huset bort att delta i ett världsomfattande vaccinprojekt där syftet är påskynda utvecklingen av verksamma vaccin och säkra en jämn och rättvis fördelning globalt. Som skäl uppger Vita huset att man inte vill vara bunden "av multilaterala organisationer under påverkan av den korrupta Världshälsoorganisationen och Kina".

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca ska nu inleda den tredje och sista delen av kliniska studier av sin vaccinkandidat mot covid-19 i USA. Uppåt 30 000 vuxna ska ingå i försöket, som syftar till att undersöka om vaccinet är tillräckligt effektivt och säkert. Samtliga som testas kommer att övervakas i två år efter försöken.

Förhoppningen är att resultatet av fas 3-studien ska vara färdigt senare i år.

Svensk vaccinering kan börja tidigt nästa år

Om den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vaccin mot covid-19 godkänns kan Sverige börja dela ut de första doserna i början av nästa år. Det säger den svenska vaccinsamordnaren Richard Bergström till DN. Totalt beräknas Sverige få tillgång till uppåt 18 miljoner doser vaccin mot det nya coronaviruset, om allt går som planerat.

Troligast är att personer i riskgrupp och personer i vård och omsorg blir först att vaccineras mot covid-19 i Sverige.

Enligt vaccinsamordnaren Richard Bergström ska alla svenskar som vill kunna vaccinera sig mot smittan under 2021 elller 2022. Enligt en enkätundersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill dock mer än var femte svensk inte vaccinera sig mot den nya smittan.

Hur många vaccindoser man kommer att behöva för att få ett fullt skydd är ännu inte fastställt.

EU ingår avtal om Astra Zenecas vaccin

Bland annat den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca utvecklar ett vaccin mot covid-19. I mitten av augusti 2020 stod det klart att bolaget ingår ett vaccinavtal med EU. Avtalet innebär att Astra Zeneca ska leverera 400 miljoner doser av vaccinet AZD1222 till medlemsländerna, till självkostnadspris. Förhoppningen är att de första doserna ska kunna levereras redan i slutet av 2020.

Läkemedelsbolaget har i augusti 2020 också fått klartecken att genomföra en fas 3-studie för sitt vaccin i Ryssland, där 150 personer ska delta.

Ryssland börjar tillverka vaccin

I augusti 2020 meddelade Ryssland att de har tagit fram världens första vaccin mot covid-19: ”Sputnik V”. Detta har också godkänts för användning i landet, efter mindre än två månaders testning. Vaccinet har inte genomgått en studie i fas 3, där normalt sett tusentals personer får testa vaccinet. Detta har väckt mycket kritik, då oron är att processen har gått för snabbt och vaccinet inte ska vara tillräckligt säkert. Rysslands hälsodepartement har i mitten av augusti 2020 också meddelat att tillverkningen av det nya vaccinet är igång. Massvaccinering ska enligt landet kunna påbörjas redan i oktober.

I oktober ska också en fas 3-studie inledas i landet, på över 40 000 personer som tillhör riskgrupper. Denna ska granskas av ett utländskt forskningsorgan, berättar nyhetsbyrån TT.

Kinesiska Cansino Biologics har också utvecklat ett vaccin som ska testas i fas 3. Kinesisk militär har redan godkänt vaccinet för begränsad användning.

För att Världshälsoorganisationen, WHO, ska ge ett vaccin sin kvalitetsstämpel krävs att organisationen får göra en noggrann granskning av vaccinets effektivitet och säkerhet under kliniska tester, berättar nyhetsbyrån TT.

Moderna gör fas 3-försök

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna ska från den 27 juli och tre månader framåt testa sitt vaccin i fas tre-försök. Försöken omfattar 30 000 personer i USA, som antingen ska få vaccinet eller placebo, berättar nyhetsbyrån TT. Syftet med försöket är framför allt att visa att vaccinet om säkert samt att om kan förhindra infektion eller hindra infekterade att utveckla symptom.

Vaccinstöd till sårbara grupper

Den 4 juni meddelade Cepi, en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling, att man ingår ett samarbete med den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca. Samarbetet går ut på att stötta tillverkningen av 300 miljoner vaccindoser mot covid-19 som om vaccinet visar sig vara säkert och effektivt ska göras tillgängliga för de mest sårbara grupperna globalt. Astra Zeneca ska inom ramen för samarbetet leverera vaccinet utan vinstintresse.

Cepi investerar totalt upp till 383 miljoner dollar i samarbetet, motsvarande drygt 3,5 miljarder svenska kronor.

Den 10 juni rapporterade Wall Street Journal att det amerikanska läkemedelsbolaget Moderna kan inleda fas 3-försök av sitt vaccin mot covid-19 i juli. Detta innebär att bolaget då ska inleda storskaliga studier på den tilltänkta målgruppen. Bolaget skulle då hinna före den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca, som planerar att inleda sin fas 3-studie i september. (Läs mer om Modernas vaccinkandidat nedan).

I slutet av maj meddelade vaccinjätten MSD att de också vill försöka utveckla vaccin mot covid-19, två vektorbaserade varianter. MSD var först med vaccin mot påssjuka, röda hund och trippelvaccinet MPR, berättar nyhetsbyrån TT.

Internationell kraftsamling för vaccin mot covid-19

Den internationella organisationen Cepi har en nyckelroll i jakten på vaccin mot covid-19. För första gången testas ambitionerna mitt under en pågående pandemi: att rekordsnabbt få fram hundratals miljoner doser vaccin mot en smitta, inom 12 till 18 månader. Cepi har bidragit med medel till nio olika vaccinprojekt i världen.

Den 11 maj meddelade Cepi att man kommer att investera uppåt 384 miljoner amerikanska dollar till, motsvarande drygt 3,8 miljarder svenska kronor, för att påskynda Novavax utveckling och tillverkning av ett vaccin mot covid-19. Därmed uppgår Cepis investering i bioteknik-bolaget nu till upp till 388 miljoner amerikanska dollar.

De nya pengarna ska finansiera fas 1 och fas 2-studier samt storskalig tillverkning av bolagets vaccinkandidat, som utgår från ett nano-partikulärt protein, med målet att tillverka miljoner doser vid slutet av 2020.

Pengarna ska också användas för storskalig tillverkning av en adjuvans, en substans som förstärker effekten, till vaccinet som tillverkas bland annat i Uppsala.

Moderna först med tester på människor

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna blev först ut med att börja testa en vaccinkandidat mot det nya coronaviruset på människor. Den 16 mars påbörjade bolaget en fas 1-studie med 45 friska, frivilliga vuxna personer.

Den 7 maj meddelade Moderna att de har fått klartecken för att inleda fas 2-studier, som ska dra igång ”inom kort” med 600 deltagare. I sommar hoppas bolaget kunna inleda försök i fas 3, som omfattar storskaliga tester. Det är först efter fas 3-studien som vi kan veta om vaccinet verkligen kan skydda mot covid-19.

Den 18 maj rapporterade Moderna att de tidiga resultaten från fas 1-studien av deras vaccinkandidat tycks lovande. Enligt bolaget verkar vaccinet ha skapat ett immunsvar hos åtta individer på ett sätt som liknar det som en naturlig infektion orsakar.

Moderna utvecklar ett rna-vaccin. Det liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök och flera kandidatvacciner mot andra sjukdomar har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inga godkända rna-vaccin ännu.

Så här beskriver bolaget själva i en video hur deras vaccin fungerar:

Inovio inleder fas 1-studier

I början av april 2020 gick det amerikanska bolaget Inovio Pharmaceuticals ut med nyheten att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gett dem godkänt att påbörja en fas 1-studie av en potentiell vaccinkandidat mot sars-cov. Det innebär alltså att bolaget kan börja testa sin vaccinkandidat på frivilliga, vuxna och friska människor.

Inovio har valt att utgå från mers-vaccinet för att tillverka ett vaccin mot sars-cov-2. Därmed kunde bolaget dra i gång arbetet med det nya vaccinet så fort dna-sekvensen för det nya coronaviruset publicerades av kinesiska forskare i januari.

”När vi fick dna-sekvensen av viruset kunde vi bygga vårt vaccin på bara tre timmar” sa Inovios vd Joseph Kim när han deltog i ett möte i mars med USA:s president Donald Trump och hans särskilt tillsatta grupp, ("task force") för frågor om nya coronaviruset.

Bill och Melinda Gates stiftelse stöttar Inovios försök.

De första resultaten av Inovios kliniska försök väntas bli klara i slutet av sommaren.

Hela gensekvensen för sars-cov-2 publiceras

Helgen 10-11 januari publicerade kinesiska forskare det nya coronavirusets hela gensekvens. Det blir starten för utvecklingen av ett nytt vaccin mot viruset, som orsakar sjukdomen covid-19.

Artikeln uppdateras

En illustration av ett coronavirus. Foto: Science Photo Library
En illustration av ett coronavirus. Foto: Science Photo Library

Fem olika vägar till vaccin mot covid-19

I vanliga fall brukar det ta i genomsnitt 10–15 år av forskning och utveckling innan ett vaccin kan börja användas. Detta beror bland annat på att det finns ett antal steg som arbetet måste gå igenom:

1. Grundforskning

I den här fasen har forskare sett att vaccinet kan vara användbart, och har hittat en lovande antigen. Nu vill forskarna undersöka vilka praktiska egenskaper det potentiella vaccinet kan ha.

2. Preklinisk utveckling

Här studerar forskarna det potentiella nya vaccinet i labbmiljö och gör en första bedömning av dess funktion och säkerhet. I normalfallet kan den här fasen vara i flera år. Det är också bara en liten andel av vaccinkandidaterna som klarar sig bortom denna fas.

3. Klinisk utveckling

Fas 1: Studier på frivilliga försöksdeltagare

Efter den prekliniska delen ska vaccinet börja testas på människor. Det första steget är att testa vaccinet i liten skala på frivilliga. Här vill forskarna få svar på om vaccinet är säkert för människor och se vilket immunsvar det framkallar. Forskarna vill få en bild av hur vaccinet ska doseras och vilka biverkningar som kan förekomma. Det här stadiet kan ta ungefär ett år.

Fas 2: Studier i den verkliga målgruppen

När försöken på den frivilliga gruppen är klar och visar sig vara lovande är det dags att studera vaccinet i de verkliga målgrupperna. Här studerar forskarna bland annat immunsvaret på vaccinet i detalj, antalet doser och vad som är ett optimalt vaccinationsschema. Den här fasen kan vara i några månader eller i flera år.

Fas 3: Storskaliga vaccinstudier

När forskare har konstaterat att vaccinet är säkert och effektivt är det dags för storskaliga studier, på personer som hör den tilltänkta målgruppen. Resultatet ska analyseras och följas upp, och vaccinets säkerhet genomgå noggranna prövningar. Det gör att den här fasen i normalfallet kan ta månader eller år. Här kan man skicka in en ansökan om tillstånd att få använda produkten på människor.

Fas 4: Övervakning efter att försäljningen är godkänd

Vaccinet är nu godkänt och har börjat användas. Nu ska vaccinets effekt och säkerhet samt dess inverkan på befolkningsgruppen följas upp. Att titta på vaccinets effekt och säkerhet gör man så länge vaccinet används.

Virusvektorvaccin

Virusvektorer är virus som modifierats för att uttrycka antigener från det aktuella sjukdomsframkallande viruset, utan att vi blir sjuka. Vaccinet triggar alltså i gång en immunologisk reaktion som leder fram till bildandet av antikroppar.

Dna-vaccin

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein”. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin

Liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök, och flera kandidatvacciner mot till exempel hiv, zika och influensa har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inget godkänt rna-vaccin ännu.

Attenuerade vacciner

Här handlar det om att försvaga (attenuera) virus så att det både aktiverar kroppens immunsvar direkt men också tar sig in i cellerna och gör en kopia av sig själv där. Vaccinet orsakar en mild infektion, utan att vi blir sjuka, så att vi bildar antikroppar mot viruset. MPR-vaccinet, som ges mot mässling, påssjuka och röda hund, är ett sådant vaccin.

Proteinbaserade vaccin

Här utgår man från protein från det aktuella viruset och kombinerar det ofta med en adjuvans, som ökar vår förmåga att bilda antikroppar. Vaccinet triggar alltså i gång ett immunsvar som leder till bildandet av antikroppar.