Digitalisering
Då var vi bättre än IBM
På 1960-talet klådde svenska uppstickaren Saab stora IBM och byggde snabbare och bättre datorer. Nu finns hela Datasaabs historia nedtecknad. En krönika från den svenska kiselslätten som börjar med seger över jättarna och slutar med gudarnas undergång.
1960 visade Saab för första gången upp den nya datorn D2. En svensk egenutvecklad stordator, byggd med den supermoderna transistortekniken.
Egentligen hade Saab aldrig tänkt bygga datorer för sådana trivialiteter som bokföring, kundregister och annan administration. Nej, D2 började i själva verket som en förstudie till en navigeringsdator för stridsflygplan och robotar.
Tog upp konkurrensen
Men konstruktionen var så lyckad att företagsledningen beslöt att ta upp konkurrens med IBM och tidens datortillverkare med den helt civila versionen D21.
Datasaabs historia har skrivits av före detta anställda i föreningen Datasaabs Vänner. De har gjort sammanlagt fem böcker som följer företaget mellan framgångar och kriser, mellan fusioner, uppköp och namnbyten.
Böckerna bygger dels på personliga minnen, men också på företagets efterlämnade arkiv som i dag är deponerat på landsarkivet i Vadstena. Den första boken i serien, om stordatorerna, kom redan 1994.
- Det är kompetent och ambitiöst skildrat av dem som var med, de har lyckats lyfta sig över det anekdotiska, säger teknikhistorikern Magnus Johansson vid Linköpings universitet.
- De har gjort ett jättearbete och systematiserat och sorterat materialet i arkivet i Vadstena.
Svenska datorerna överlägsna
Ett tag såg det faktiskt ut som om uppstickaren från Östgötaslätten skulle besegra jättarna. Svenska staten utrustade hälften av sina länsstyrelser med IBM-datorer, hälften med Datasaabmaskiner. Efter ett par år visade erfarenheten att de svenska datorerna var helt överlägsna i kapacitet och driftsekonomi.
Två datorgenerationer senare var Datasaabs tid som stordatorutvecklare över. Stordatorverksamheten såldes till amerikanska Univac, själv sedan länge utplånat som självständigt företag. Datasaab fortsatte med att utveckla minidatorer, var under en period världsledande på bankterminalsystem.
Den sista boken i serien har just blivit klar. Den handlar om gudasystemen, affärssystem som döptes efter figurer i den fornnordiska mytologin. De utvecklades först för de egna minidatorerna men konverterades sedan till nya plattformar. Under hela historien, från D2 till gudasystemen står en person, Viggo Wentzel, ständigt i centrum för utvecklingen. Han har också varit drivande i arbetet med böckerna.
Under en period dominerade Tor, Loke, Oden med flera den svenska marknaden för affärssystem. Och ännu lever några av de gamla gudarna kvar hos de sista kunderna, de sista tydliga spåren efter Datasaaberan.Kunde historien ha blivit annorlunda? Kunde den svenska dataslätten ha blivit en Kiseldal? Ingen vet.
- Under en period var det en axel som var viktig här i Östergötland, som var den lilla datavärlden i Sverige. Med Facit, Datasaab och Luxor. Nog sjutton fanns det någon slags tyngdpunkt här?, säger Magnus Johansson.
Egentligen hade Saab aldrig tänkt bygga datorer för sådana trivialiteter som bokföring, kundregister och annan administration. Nej, D2 började i själva verket som en förstudie till en navigeringsdator för stridsflygplan och robotar.
Tog upp konkurrensen
Men konstruktionen var så lyckad att företagsledningen beslöt att ta upp konkurrens med IBM och tidens datortillverkare med den helt civila versionen D21.
Datasaabs historia har skrivits av före detta anställda i föreningen Datasaabs Vänner. De har gjort sammanlagt fem böcker som följer företaget mellan framgångar och kriser, mellan fusioner, uppköp och namnbyten.
Böckerna bygger dels på personliga minnen, men också på företagets efterlämnade arkiv som i dag är deponerat på landsarkivet i Vadstena. Den första boken i serien, om stordatorerna, kom redan 1994.
- Det är kompetent och ambitiöst skildrat av dem som var med, de har lyckats lyfta sig över det anekdotiska, säger teknikhistorikern Magnus Johansson vid Linköpings universitet.
- De har gjort ett jättearbete och systematiserat och sorterat materialet i arkivet i Vadstena.
Svenska datorerna överlägsna
Ett tag såg det faktiskt ut som om uppstickaren från Östgötaslätten skulle besegra jättarna. Svenska staten utrustade hälften av sina länsstyrelser med IBM-datorer, hälften med Datasaabmaskiner. Efter ett par år visade erfarenheten att de svenska datorerna var helt överlägsna i kapacitet och driftsekonomi.
Två datorgenerationer senare var Datasaabs tid som stordatorutvecklare över. Stordatorverksamheten såldes till amerikanska Univac, själv sedan länge utplånat som självständigt företag. Datasaab fortsatte med att utveckla minidatorer, var under en period världsledande på bankterminalsystem.
Den sista boken i serien har just blivit klar. Den handlar om gudasystemen, affärssystem som döptes efter figurer i den fornnordiska mytologin. De utvecklades först för de egna minidatorerna men konverterades sedan till nya plattformar. Under hela historien, från D2 till gudasystemen står en person, Viggo Wentzel, ständigt i centrum för utvecklingen. Han har också varit drivande i arbetet med böckerna.
Under en period dominerade Tor, Loke, Oden med flera den svenska marknaden för affärssystem. Och ännu lever några av de gamla gudarna kvar hos de sista kunderna, de sista tydliga spåren efter Datasaaberan.Kunde historien ha blivit annorlunda? Kunde den svenska dataslätten ha blivit en Kiseldal? Ingen vet.
- Under en period var det en axel som var viktig här i Östergötland, som var den lilla datavärlden i Sverige. Med Facit, Datasaab och Luxor. Nog sjutton fanns det någon slags tyngdpunkt här?, säger Magnus Johansson.
