Digitalisering
Curiositys dator – slö men tuff
Curiositys dator är fem gånger långsammare än din mobil. Men tuffare dator får man leta efter.
I rymden finns ingen datareparatör. Så när Marsroboten Curiosity kör omkring och undersöker planeten gäller det att datorn fungerar hela tiden, och det i en miljö som skulle slagit ut de flesta vanliga datorer på ett ögonblick.
Visserligen är den långsam med dagens mått mätt – omkring fem gånger långsammare än en modern pekmobil, men den tål stråldoser på 100 000 rad. Som jämförelse blir människor akut strålsjuka redan vid doser på ett par hundra rad.
Strålning ställer till det i datorer eftersom enstaka laddade partiklar kan slå loss tusentals elektroner och skapa felaktiga signaler eller förstöra elektroniken helt.
Genom materialval och skärmning har Curiositys dator därför gjorts så tålig att det väntas inträffa något som kräver en insats från jorden endast en enda gång under femton års drift. För säkerhets skull finns det dessutom två datorer, men endast en används åt gången.
Datorn heter RAD750 och är en enkortsdator utvecklad av försvarsjätten BAE Systems. Modellen som lanserades 2001 och sköts upp i rymden första gången 2005, är populär i rymdsammanhang och sitter idag i över 150 rymdfarkoster och satelliter.
Processorn är baserad på IBMs Power PC 750, känd från Mac-världen som G3 vilken satt i Apples datorer i slutet av 90-talet. Klockfrekvensen är också omkring densamma som på den tiden – 200 megahertz – medan dagens datorer närmar sig tre gigahertz.
Internminnet i Marsdatorn är på blygsamma 256 megabyte och istället för hårddisk har den ett flashminne på två gigabyte – som ett mindre usb-minne.
Där ryms inte allt som Curiosity behöver under sin livstid, och därför byts programvaran successivt ut från jorden. Efter landningen raderades programvaran för rymdresa och landning och därefter startade överföringen av program för markkörning och styrning av robotarmar, verktyg och analysinstrument – en process som tar flera dagar.
Några topprestanda är det alltså inte frågan om, men den extrema driftsäkerheten kostar – den som vill skaffa en RAD750 får betala mellan en och tre miljoner kronor.