Bredbandsbolaget: Risk för censur om vi förlorar

På torsdagsförmiddagen startade rättegången i Stockholms tingsrätt mellan Bredbandsbolaget och en grupp av film- och musikbolag i Sverige.

Kravet från bolagen - som i november förra året stämde internetoperatören och dess ägare Telenor - är att Bredbandsbolaget ska spärra åtkomsten till flera webb- och ip-adresser som är kopplade till piratsajterna Swefilmer och Pirate Bay.

Stämningen gäller totalt 26 musikalbum och 64 filmer som gjorts tillgängliga för nedladdning hos Pirate Bay, samt 77 filmer som gått att strömma från sajten Swefilmer, som slog igen tidigare i år.

Bland verken som omfattas finns till exempel skivor från Lars Winnerbäck och First Aid Kit, samt filmer som Sune i Grekland och The Stig Helmer Story.

– Vi har att göra med två notoriska piratplatser som utnyttjar bredbandstjänster för att nå ut till allmänheten, sade bolagens rättsliga representanter.

Bredbandsbolaget, med cirka en halv miljon anslutna hushåll, pekas ut som en betydande mellanhand av bolagen.

Som bevis lyfter man fram dels att ip-adresser som använts för att ladda ned upphovsrättsskyddat material via Pirate Bay kunnat spåras till kunder hos Bredbandsbolaget, dels att kunderna har kunnat använda operatörens tjänster för att olovligen strömma film hos sajten Swefilmer.

– Vi är i dag här för att upprätthålla respekten för upphovsrätten, sade målsägarnas ombud, som också menade att det är mellanhänderna – i det här fallet Bredbandsbolaget – som har störst möjlighet att förhindra upphovsrättsintrång av detta slaget.

Under sina yrkanden drog man också paralleller till en färsk dom i Norge, där Oslos tingsrätt slog fast att Telenor och flera andra stora internetleverantörer ska stänga tillgången till Pirate Bay och sex andra nedladdningssidor.

Bredbandsbolaget å sin sida menade att saknas grund för att påstå att man medverkar till att upphovsrättsintrång via sajterna Pirate Bay och Swefilmer.

– Vi anser att vi i vår roll som internetoperatör inte medverkar till brott som begås på internet. Vi tillhandahåller och möjliggör kommunikation, sade Anna Byström, chefsjurist på Telenor och Bredbandsbolaget, efter att första delen av huvudförhandlingarna avslutats.

– Om det blir en dom till förmån för upphovsrättsinnehavarna skulle det kunna få allvarliga konsekvenser, eftersom det kan leda till inskränkningar i yttrandefriheten när vi tvingas blockera sidor enbart på grund av att en enskild intressent begär det, fortsatte hon.

Målsägarna drog paralleller till tidigare domar i Österrike och Norge. Vad är er kommentar till det?

– Den stora och viktiga skillnaden är att detta mål kan få konsekvensen att internetoperatörer bedöms vara medskyldiga till brott som begås på nätet. Så är det inte i de andra länderna. Vi anser därför inte att de tidigare domarna som du nämner är relevanta i det här målet. I de andra länderna har det funnits stöd i lag för att förelägga en operatör att spärra vissa sajter och ip-adresser. Domstolarna har sedan gjort bedömningen att operatörerna ska göra det. I det här fallet skulle vårt medverkandeansvar, om man skulle säga att vi har ett sådant, innebär att det är vi som ska göra bedömningen av vilka sajter som ska stängas ner. Vi ser det som ett stort problem och en farlig väg att gå, eftersom det finns en risk att vi ska behöva bedriva någon slags censur på nätet.

Per Strömbäck, talesperson för Film- och tv-branschens samarbetskommitté:

– Bredbandsbolaget vill inte känna vid sitt ansvar som mellanhand, vilket var förväntat från vår sida. Men vi kan konstatera att det drivits flera andra liknande rättprocesser i Europa, och där har rätten valt att gå på upphovsrättsinnehavarnas linje. Det är heller inte konstigt att man går på just en mellanhand – vi anser att det kan jämföras med processor mot banker i fall som rör pengatvätt.

Varför är fallet viktigt för er?

Vi vill ha en rättslig prövning av våra blockeringskrav. Sedan är det viktigt att påpeka att vi inte tror att det skulle vara en slutgiltig lösning på problemen. Det handlar snarare om en kombination av blockader tillsammans med information till konsumenterna, exempelvis. En dom i det här fallet skulle också kunna skapa bättre möjligheter för marknaden för lagliga nedladdnings- och strömningssajter.