Branschen tror på bättre fart med nya regler

Systemet med elcertifikat har tagits fram för att öka produktionen av förnybar el. Staten delar ut elcertifikaten till företag som levererar förnybar el och dessa kan sedan sälja dem vidare på marknaden.

Köparna är företag med så kallad kvotplikt, det vill säga främst elleverantörer som säljer el till konsumenterna. Hur många elcertifikat dessa företag måste köpa varje år bestäms genom en kvot i lagen om elcertifikat.

Det är den kvoten som ska justeras av riksdagen i slutet av oktober. Resultatet väntas bli att de kvotpliktiga företagen måste köpa fler elcertifikat.

– Kvoterna har varit felaktigt satta och det har byggts upp ett överskott på elcertifikat. Med justeringen skapar vi en extra -efterfrågan som skulle ha funnits tidigare år, säger Roger Östberg, expert på Energimyndigheten.

När kvoterna höjs väntas alltså priserna på elcertifikaten att stiga. Branschorganisationen Svensk Vindenergi hoppas på en uppgång från dagens ungefär 15 öre per producerad kilowattimme till åtminstone 20 öre.

– Vi behöver få upp både elpriserna och certifikatspriserna så att de närmar sig produktionskostnaden, säger Charlotte Unger, vd på Svensk Vindenergi.

I dagsläget ger elen och elcertifikaten intäkter på ungefär 35 öre per kilowattimme till producenterna. Men kostnaden för en kilowattimme ligger på 50–60 öre, enligt Svensk Vindenergis beräkningar på investeringar, drift och underhåll under vindkraftverkets livstid. Riksdagen väntas också höja ambitionsnivån för Sveriges produktion av förnybar el i oktober med två terawattimmar (TWh) fram till år 2020.

– Det är jätteviktigt för branschen att få den här politiska säkerheten. Sedan är det viktigt att vi får nya mål för 2030, säger Charlotte Unger.

Även om investeringarna i nya vindkraftverk har kommit av sig är hon inte alltför bekymrad.

– Det finns en stark förhoppning om att man kommer ta politiska beslut i tid, därmed kommer investerarna också att återkomma, säger hon.