Blade Runner utspelar sig 2019 – hur rätt hade filmen?

Robotar som ser ut som människor

En grundpelare i Blade Runner-universumet är replikanterna, robotar som både ser ut, låter som och i viss mån beter sig som människor. De är så svåra att skilja från oss vanliga dödliga att statliga inspektörer måste använda en speciell lögndetektor, Voight-Kampff-maskinen, för att kunna identifiera replikanterna – och här måste vi ändå bestämt säga att samtiden går bet.

Roboten Sophia i all ära är vi inte ens i närheten, Saudiarabiskt medborgarskap till trots skulle ingen någonsin kunnat missta henne för en människa av kött och blod. Trots att det gjorts stora framsteg inom ai- och robotteknik sedan åttiotalets början är de flesta ledande forskare överens om att den typen av generell artificiell intelligens som skulle krävas för att bygga robotar som Roy Batty eller speciellt Rachel är långt bort (om du har sett uppföljaren Blade Runner 2049 förstår du hur långt bort vi är).

Vi kan väl passa på att döda Blade Runners artificiella djur också. Några robotormar som ser naturtrogna ut har åtminstone inte undertecknad stött på, och robothundarna i leksaksaffären har en bit kvar.

Hade Blade Runner rätt?

Nej, verkligen inte.

När är vi där?

I sitt arbete med boken Architects of Intelligence som kom ut i höstas intervjuade Martin Ford några av de främsta forskarna inom ai. Han frågade alla när de trodde att det är minst 50 procents chans för generell artificiell intelligens och fick svar från 18 av forskarna.

Den mest optimistiska (eller pessimistiska, beroende på hur du ser på saken) var den Google-anknutna forskaren Ray Kurzweil som svarade 2029. Medeltalet var betydligt mer avlägset: år 2099. Den som lever får se.

Flygande bilar

I Blade Runner-världen kallas flygande bilar för ”Spinners” och som vi ser i filmen används de av polisen för att patrullera de neonbelysta, regniga megastäderna. Enligt sägnen är en Spinner utrustad med en förbränningsmotor, en jetmotor och en antigravitationsmotor som alla tre samverkar för att skapa ett fordon som kan lyfta vertikalt – ungefär som en VTOL-farkost.

Flygande bilar är förstås en älskling inom science-fiction, och det räcker väl att sorgset titta ut genom kontorsfönstret för att konstatera att de inte swishar runt över hustaken. ”Var är min flygande bil?” har närmast blivit ett talesätt för att uttrycka sitt missnöje över vår samtids oförmåga att leverera tekniska under.

Men låt oss inte var alltför hårda mot de självkörande bilarna. De finns kanske bara runt hörnet. En lång rad startups och flera tungviktare inom flyg- och fordonsindustrin tävlar om att vara först på marknaden med flygande bilar. Både Boeing och Geely-ägda Terrafugia lovar att ha en i luften innan 2019 är slut – och tyska Volocopter har flugit i flera år. Även om den inte direkt påminner om en Spinner.

Hade Blade Runner rätt?

Nja, filmen får åtminstone en halv poäng. Polisen kanske inte patrullerar i några flygbilar ännu, men utvecklingen är på god väg.

När är vi där?

Ett långt antal företag däribland Rolls-Royce, Uber, Airbus och Toyota säger sig vara redo att börja serietillverka flygande bilar under tidigt 2020-tal.

Rymdkolonier

Redan i inledningstexten till filmen får vi reda på att en grupp replikanter har rymt från en koloni i rymden. Annars är information om kolonierna väldigt sparsam. Vi vet att de finns och att människor uppmanats att emigrera till dem.

Men redan där är väl informationen fullt tillräcklig för att slå hål på den här framtidsspaningen. Trots storslagna visioner om en koloni på Mars finns väl inga rymdbaser bortom ISS annat än i Elon Musks drömmar?

Hade Blade Runner rätt?

Inte ens lite.

När är vi där?

Elon Musk hoppas kunna etablera en första koloni på Mars under andra halvan av 2020-talet, men då krävs fortsatta framsteg och investeringar inom rymdindustrin. Det japanska startupföretaget Ispace har också ambitiösa planer om att anlägga en hel stad med tusentals invånare på månen innan år 2040. Kina har planer på en bemannad rymdstation på Månen senast 2022.

Röststyrda datorer

I en trendsättande scen sätter sig den tidigare polisen Deckard ner framför datorn med en whisky i näven och kollar på en övervakningsfilm. ”Enhance”, säger han till datorn och skärmen zoomar in på allt mer svårtydda detaljer i bilden. Greppet med omöjliga inzoomningar har sedan använts i otaliga filmer och blev inte minst en förlöjligad favorit i krimserien CSI.

Och visst har datorprogram blivit bättre på att förbättra pixliga bilder tack vare ai-teknik, men om det är någonstans Blade Runner träffar mitt i prick är det själva röststyrningen. De senaste åren har teknikevangelister talat sig varma för ”rösten som det nya gränssnittet”, och med genombrottet för smarta högtalare som Google Home och Amazon Echo kan vi konstatera att framtiden är här.

Hade Blade Runner rätt?

Full pott!

Videochatt

I en scen får vi se hur Deckard uppsöker en telefonautomat för att ringa ett videosamtal. Här kan vi väl konstatera att dagens teknik blåst om Blade Runner-visionen med hästlängder. Möjligheten till videosamtal finns i var mans ficka – men när såg du senast en telefonkiosk?

Hade Blade Runner rätt?

Helt rätt med videosamtal, men vår teknik är mycket mer avancerad.

Retrofuturistiskt mode

Sen var det där med kläderna. Mode i science-fiction är ett outtömligt ämne, och vi får väl helt enkelt hålla tummarna för att hösten 2019 bjuder på långa rockar med höga kragar och extra välblonderat bakåtkammat hår av holländsk kvalitet.

Hade Blade Runner rätt?

Det vet vi först i november.

Ny Teknik återkommer i januari 2049 med en genomgång av tekniken i uppföljaren Blade Runner 2049.