Biologisk sköld mot uran

Det är forskare vid tyska Helmholz-Zentrum HZDR och universitet i Bern som funnit denna motståndskraft genom noggrann mätning av värmebalans.

Levande celler är små kraftverk där kemiska reaktioner äger rum, vilka avger värme. Processen stimuleras när celler exponeras för uran, men då växer de inte. De kämpar i stället mot giftet. Detta har forskarna kunnat mäta med mikrokalorimetri, som kan mäta även en miljondels watt.

Forskarna valde en bakterie som används vid osttillverkning, Lactococcus lactis, som cellkultur i studien. Exponerad för uran producerade cellerna värme, men inga nya celler. De gick i försvarsställning. Men i närvaro av glutation, en effektiv antioxidant som innehåller aminosyrorna glycin, cystein och glutaminsyra, hände något – celler började växa.

- Glutation minskar uranets kemiska giftighet, och cellerna klarar kontamineringen bättre, säger Karim Fahmy, en av forskarna.

Den valda bakterien kan själv producera glutation tack vare en gen som kan slås av och på. Det har gjort det möjligt för forskarna att se skillnaden mellan när glutation är verksamt och ej.

Enligt forskarna binder uran till karboxylgruppen i glutation. Det är fullt möjligt att genomföra biologisk rening av förorenade platser, exempelvis vid urangruvor, menar forskarna.

Studien finns publicerad i Applied and Environmental Microbiology.