Batterier kan lösa Gotlands problem

I dagsläget finns vindkraftverk med en total installerad effekt om 180 MW på ön. Det är i paritet med den högsta elförbrukningen på ön över året.

Samtidigt har ön haft problem med strömavbrott. I många fall har dessa uppstått när Gotland exporterar el till fastlandet, via de två havskablarna för högspänd likström.

Många hade hoppats att en ny elförbindelse till fastlandet skulle lösa båda problemen på Gotland. Men i maj 2017 beslutade Svenska kraftnät att någon sådan inte skulle byggas.

Därför har Vattenfall fått i uppdrag av Energimyndigheten att undersöka andra möjliga lösningar. Rapporten presenterades under måndagen.

Höja spänningen i elnätet

Vattenfall föreslår fyra åtgärder:

1. Ett energilager med batterier installeras för att reglera frekvensen i elnätet om det uppstår fel på fastlandskablarna. Lagret bör ha en installerad maxeffekt om 25-50 MW och åtminstone kunna lagra 25 MWh.

2. Krav införs på att de nya elproduktionsanläggningarna som byggs måste kunna bistå med frekvensreglering.

3. Spänningen höjs i regionnätet från 70 kV till 130 kV.

4. En digital marknadsplats inrättas för handel med flexibilitet. Elkonsumenter får betalt för att flytta sina effektbehov till tidpunkter som gynnar elnätet.

Reglering från vindkraft ger billigare batteripark

Vattenfall räknar med att energilagret och krav på frekvensreglering från ny vindkraft ger möjlighet att installera ytterligare 80 MW vindkraft på ön. En spänningshöjning av regionnätet ger ytterligare 70 MW och marknadsplatsen 100 MW till.

– Då blir det 250 MW utöver det som redan finns. Det skulle innebära mer än en fördubbling av dagens vindkraft, konstaterar Karl Bergman, forskningschef på Vattenfall.

Ett beslut om att införa punkt 2, krav på att nya vindkraftverk ska kunna frekvensreglera, ligger hos nätägaren, det vill säga Gotlands Elnät. Men hur frekvensregleringen skulle gå till framgår inte av Vattenfalls rapport.

Ett krav på frekvensreglering från vindkraftverk skulle innebära att energilagret kan bli mindre och billigare. Den storlek som Vattenfall har räknat med, 25 MWh/25 MW, bedöms kosta omkring 200 miljoner kronor.

En lokal marknadsplats ska demonstreras

Hur vanligt är det med vindkraftverk som kan frekvensreglera?

– Vet inte, men det finns att köpa från många ledande tillverkare redan i dag. Det är förenat med någon kostnad naturligtvis, men det är inte ett olösligt problem, säger Karl Bergman.

Vattenfall har flera intressen i Gotland genom sitt delägarskap i det lokala elbolaget Geab, vars dotterbolag Gotland Elnät äger elnätet på ön. Dessutom äger Vattenfall Eldistribution likströmsförbindelsen till fastlandet.

Rapporten diskuterades på ett seminarium i Visby under måndagen.

Vad händer nu?

– Nu behöver vi gå igenom hur det här skulle kunna finansieras och vem som ska äga och driva energilagret. Men en lokal marknadsplats ska demonstreras på Gotland och i Uppsala i EU-projektet Coordi Net som startar vid årsskiftet, säger Karl Bergman.

”Kräver noggrann analys och diskussion”

Så 200 miljoner är inget som Vattenfall självt kan hosta upp för ett energilager?

– Investeringen måste stå på egna ben. Man måste komma fram till en affärsmodell som möjliggör investeringen för någon. Vi är intresserade av att utveckla energisystemet på Gotland men ser det som en öppen fråga hur det ska finansieras. Ett par hundra miljoner är en betydande summa som kräver noggrann analys och diskussion, säger Karl Bergman.

Ett energilager kan vara i drift två till tre år efter att investeringsbeslut har tagits, bedömer Karl Bergman.

Vattenfalls rapport är en del i Energimyndighetens studie om hur Gotland kan bli en pilot för omställningen till ett förnybart energisystem. Studien görs på uppdrag av regeringen.