Bahnhof: ”Vi kommer att överklaga den nya datalagringen”

Den omstridda svenska datalagringen är tillbaka. Den första oktober trädde en ny lag i kraft som innebär att operatörer måste lagra kunddata som sedan kan lämnas ut till bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Skatteverket.

Den nya lagen kommer efter ett flera års långt vakuum som uppstod när EU-domstolen i december 2016 ogiltigförklarade Sveriges datalagring. Men många bedömare menar att den nya lagen är alltför lik den gamla, och att också den strider mot EU-rätten.

Inte minst internetoperatören Bahnhof, som länge har kritiserat hur svensk datalagring är utformad. Företaget har sedan länge bestämt sig för att de kommer att bestrida lagen.

– Vi kommer att överklaga den, men om det blir i Sverige eller på EU-nivå vet jag inte ännu. I mellanperioden lagrar vi den information som den svenska lagen kräver, säger Bahnhofs vd Jon Karlung till Ny Teknik.

Tele 2 och Telenor: Vi överklagar inte

Den förra datalagringslagen föll efter ett överklagande från Tele2. De har dock sagt att de inte planerar att överklaga den nya lagstiftningen. Inte heller Telenor har några planer på att överklaga, uppger företagets pressavdelning.

Det som operatörerna behöver lagra är bland annat positionsdata som visar varifrån mobilsamtal är ringda, och abonnemangsuppgifter som kan visa vilken kund som har använt sig av vilken ip-adress vid ett visst tillfälle.

Tele2 och Telenor uppger för Ny Teknik att de nu har börjat lagra dessa uppgifter enligt den nya lagen. Det gör även Bahnhof, men företaget betonar att de endast lagrar uppgifter för att kunna lämna ut dem till myndigheter som har rätt att ta del av dem enligt Lagen om elektronisk kommunikation, lek.

För ett antal år sedan slutade operatören att spara listor över vem som använt vilken ip-adress när. Bahnhof har därför inte kunnat lämna ut sådana uppgifter till domstolar där upphovsrättsmål enligt den så kallade ipred-lagen drivs. De senaste åren har en rad fall uppmärksammats där advokatfirmor begärt ut abonnemangsuppgifter rörande tusentals påstådda fildelare för att kunna kräva dem på ersättning.

– Vi öppnar bara systemet för datalagring för de fall som gäller lagen om elektronisk kommunikation, och det innefattar inte begäran från domstolar i ipred-mål. Den lådan är stängd för dem, säger Jon Karlung.

Hur går det till i praktiken?

– Vi har sedan länge slutat spara loggfiler om våra användare. Vi sparar datan i 24 timmar sedan raderas loggfilerna löpande, det finns ingen praktisk användning för en operatör att spara loggfiler över kommunikationen. I och med datalagringen blir vi tvungna att göra det, men vi har inrättat ett separat system där vi sparar den data som krävs.