Miljö

Arla satsar på fossilfri plast – över en miljard förpackningar byts ut

Torkel Bergengren, chef för förpackningar på Arla Foods. Foto: Arla Foods
Torkel Bergengren, chef för förpackningar på Arla Foods. Foto: Arla Foods
Arla satsar på växtbaserad plast. Foto: Arla Foods
Arla satsar på växtbaserad plast. Foto: Arla Foods

Plast från sockerrör och skogsavfall ska minska Arlas klimatavtryck. Genom att fasa ut gamla kartonger kan mejerijätten minska koldioxidutsläppen med 960 ton – varje år.

Publicerad

Senare i höst ska inte längre någon förpackning i Arlas bassortiment i Sverige vara fossilbaserad. Det innebär att vare sig mjölk-, fil- eller gräddförpackningarna kommer att göras av nyproducerad plast, baserad på råolja. I stället ska plasten vara växtbaserad, och komma från etanol från antingen sockerrör eller skogsavfall.

Ungefär 230 miljoner förpackningar kommer alltså snart bestå av 100 procent förnyelsebar råvara, uppger Arla Foods. Det enda som inte blir förnyelsebart är tryckfärgen.

– Vi räknar med att det här ska minska koldioxidutsläppen förknippade med förpackningarna med 12,6 procent, eller 960 ton koldioxid varje år, berättar Torkel Bergengren, chef för förpackningar på Arla Foods, för Ny Teknik.

Skruvkorkarna står i dag för nästan halva plastmängden i Arlas förpackningar. Plasten är framför allt sockerrörsbaserad, och kommer då från det brasilianska företaget Braskem, men görs även av skogsavfall och kommer då från en finsk leverantör.

– Den sockerrörsbaserade plasten har samma plastmolekyler som fossilbaserad plast, de har bara olika kolursprung. Den skogsbaserade plasten kan ha vissa egenskaper som skiljer sig från fossilbaserad plast, men i tester märker vi ingen skillnad, säger Torkel Bergengren.

”Har jobbat för att komma över den tröskeln, och nu är vi där”

Han ser inga nackdelar med att gå över från fossilbaserad plast till växtbaserade varianter.

– Ur ett livscykelperspektiv är växtbaserad plast mindre belastande än fossilbaserad, framför allt sett till sådant som koldioxid och energianvändning.

Samtidigt som bassortimentet ska få ett växtbaserat skydd, ska plastbägarna för yoghurt- och crème fraiche bytas ut till återvinningsbar plast. Men om de kommer att kunna återvinnas beror på vilka återvinningssystem som finns i respektive land. I Sverige ska det vara möjligt.

Det aluminium som i dag skyddar vissa av Arlas livsmedel ska också bytas ut, till plastbelagt papper. Även detta ska bidra till att minska klimatavtrycket.

– Aluminium är energikrävande, men det kräver en del ombyggnader på mejerierna vi jobbar med för att gå över till papper i stället. Vi har jobbat för att komma över den tröskeln, och nu är vi där, säger Torkel Bergengren.

Omställningen till fossilfria plastförpackningar ska ske på Arlas alla europeiska marknader och beräknas omfatta totalt över en miljard förpackningar.