Opinion
Ännu en sjuka hus-katastrof

Miljöförvaltningens senaste projekt "Hälsomässigt Hållbara Hus" är ett lågvattenmärke. Fyra års projektarbete och miljoner som kastats i sjön, skriver Leif Kåvestad, byggnadsingenjör och före detta hälsoskyddsinspektör.
Projektet "Hälsomässigt Hållbara Hus" är en kartläggning av inomhusmiljön i Stockholms flerbostadshus. Studiens huvudsyfte är att ge en bild av hur inomhusmiljö med hälsa upplevs 2005 jämfört med åren 1991/93 och en boendeenkät har genomförts i 10 000 hushåll.
Rapporten redovisar att andelen allergiker ökat jämfört med tidigare kartläggning liksom sjuka hus-symptom som slemhinnebesvär och hudbesvär. Störst är ökningen för ögon- och näsbesvär. Sambandet mellan hälsobesvär och utförda mätningar har dock inte kunnat fastställas på grund av att projektet har fokuserat på fel typ av tekniska mätningar.
Trots det redovisar rapporten det motsägande resultatet att andelen sjuka hus i Stockholm har minskat från 17 procent till 11 procent. Men en viss ökning av antalet sjuka hus kan skönjas för nyare hus byggda efter 1990.
Visst kan man ljuga med statistik, men när man med uppenbara lögner försöker slå blå dunster i folk blir inte rapporten något som man tar till sig.
Hur vet man att sjuka hus har minskat med sex procent, om det inte finns något samband mellan mätmetoder och enkätfrågor?
Vore det inte på sin plats att berätta att bedömningen av vad som är sjuka hus har ändrats sedan förra undersökningen?
Det fundamentala felet med projektet är valet av enkätformuläret, Stockholms Innemiljöenkät. Frågorna är anpassade för att kartlägga inomhusklimatet med avseende på energifrågor och komfortproblem som temperatur, uppvärmningssystem, drag, värme, kalla golv, matos och ventilationssystem.
Inomhusmiljön med fukt, mögel och giftiga kemikalier från oprövade byggmaterial och konstruktioner med tillhörande folkhälsoproblem som astma och allergier har hamnat i skymundan. Det är orsaken till misslyckandet med att hitta sambandet mellan boendes hälsobesvär och mätningarna.
I rapporten dras ändå en viktig slutsats: "Vid misstanke om inomhusmiljöproblem och skador i en byggnad bör fokus läggas på den/de lägenheter där problemen rapporteras."
Det innebär att de hälsoenkäter som tidigare varit så vanliga vid sjuka hus i problemområden inte bör utföras. I stället ska man rikta in sig på att göra relevanta mätningar och utföra åtgärder i de lägenheter där folk blivit sjuka.
Redovisningen av projektet omfattar 47 sidor med tillhörande sex ramprogram och rapporter. Rapporten är svår att tyda med sina modeller, stapeldiagram, procentdiagram, prickdiagram och oförklarliga jämförelseaspekter med tillhörande fikonspråk, och visar att man ansträngt sig för att dölja ett totalt misslyckande.
Denna undersökning är skrämmande. Nybyggda hus är hälsofarligast och en orsak till ökningen av astma och allergier. Ökningen gäller framför allt barn och ungdomar. Det framgår redan av Allergiutredningen 1989 och Miljöförvaltningens Rapport, Mätlägenheter - sunda eller sjuka hus, 2003.
Allergierna har mer än fördubblats i Sverige under de senaste 30 åren och är en folkhälsofråga. Hur länge kan politikerna blunda för detta folkhälsoproblem.
Leif Kåvestad, byggnadsingenjör och före detta hälsoskyddsinspektör.