Analys: ”Svenska startups vill bidra till en bättre värld”

När vi i november öppnade portarna för nomineringar till 33-listan 2020 var kravspecifikationen till största delen identisk med alla tidigare år.

Sedan den första 33-listan presenterades våren 2008 har den innehållit svenska onoterade teknikbolag som är yngre än sju år, som bygger sin verksamhet på en egen teknisk innovation och som har en tydlig internationell affärspotential.

Men inför årets upplaga, den trettonde i ordningen, bestämde vi att det var dags att lägga till ytterligare ett urvalskriterium: en hållbarhetsaspekt.

Det krävs bara en snabb titt på FN:s hållbarhetsmål för att inse vilka stora utmaningar mänskligheten står inför.

De sjutton målen omfattar bland annat att avskaffa både fattigdom och hunger, att säkerställa tillgången till rent vatten, att få fram hållbara energikällor och att bekämpa klimatförändringarna.

För att hantera de här utmaningarna krävs insatser av många olika slag. Politiska beslut, internationella överenskommelser och förändrade levnadsvanor är de lösningar som mycket av det offentliga samtalet kretsar kring.

En annan otroligt viktig del är tekniska innovationer. Nya lösningar på de behov som gammal teknik inte klarar av på ett bra sätt. Eller kort och gott lösningar på utmaningar som gammal teknik inte klarade av att lösa alls.

Därför bestämde vi att 33-listan 2020 också skulle väga in hållbarhetsaspekten i bedömningen av de nominerade bolagen – och därför innehöll nomineringsformuläret den här gången en fråga om hur företaget jobbar med FN:s hållbarhetsmål.

Resultatet talar för sig självt.

Det saknas sannerligen inte svenska innovationsbolag som tar sig an mänsklighetens allra största utmaningar.

Bland årets 33 företag utvecklas teknik för bland annat snabbare och säkrare diagnos av allvarliga sjukdomar, hållbar matproduktion och energieffektiviseringar på många olika sätt och i många olika verksamheter.

Och bland bolagen som i år inte tog sig in på listan står många andra hållbarhetsinnovationer och knackar på dörren inför 2021, 2022 och åren som följer.

Kort sagt, den svenska startupscenen är bred, riktigt bred, med många företag som bygger sin verksamhet på avancerade tekniska innovationer – inte sällan genom kommersialisering av mångårig akademisk forskning – inom väldigt många olika nischer.

Här finns också en stark drivkraft om att göra skillnad. Energin och viljan att bidra till en bättre värld är påtaglig.

Men det gäller att bolagen överlever. För om en tydlig bild som framträtt under årets juryarbete är att det finns gott om svenska entreprenörer med idéer om hur ny teknik kan bygga en bättre framtid, så är den andra tydliga bilden att covid-19 har kommit med en ny utmaning för själva företagandet.

Många av de nominerade företagen, inte minst de som befinner sig i de allra tidigaste faserna med bara något eller några år på nacken, vittnar om försenade planer för riskkapitalinvesteringar eller säljcykler som bromsat upp eller till och med avstannat helt som en konsekvens av covid-19.

Många bolag har till exempel byggt stora delar av marknadsstrategin på branschmässor och möjligheterna att där få visa upp sig för potentiella kunder.

Å andra sidan har kanske pandemin bäddat för att de bolag som bygger på innovativ teknik står bättre rustade i kampen om kapital framöver.

Än är det för tidigt att säga säkert, men en del av de signaler vi sett under våren och sommaren, i våra samtal med bolag och investerare, säger att både statligt och privat kapital söker sig åt det hållet.

Det här är givetvis något redaktionen kommer följa nära framöver, både i vår löpande nyhetsrapportering och i kommande 33-listor.

Vad mer är värt att lyfta fram om årets lista?

En sak är ett bolag som både på årets lista och historiskt sticker ut ordentligt.

Northvolt är större än något annat bolag varit när det tagit plats på 33-listan. Är det ändå en startup? Ja, menar vi. Åtminstone enligt vår kravlista: max sju år, onoterat, med nyutvecklad återvinningsteknik som adresserar hållbarhetsmålen och en klar internationell potential.

En annan aspekt är den geografiska spridningen. 33-bolagens geografiska hemvist har alltid haft en slagsida åt de tre storstadsregionerna. I år är den koncentrationen större än någonsin. Vi har funderat på varför, men har inte hittat ett givet svar. Det här är en fråga vi också fortsätter bevaka, såklart.

Pandemin påverkade inte bara bolagen på listan. Den påverkade också arbetet med listan.

2020 blev första gången vi gör publiceringen i september, i stället för under våren. Det innebär att vi snart öppnar för nomineringar till 2021.

Då hoppas vi att ni återigen hänger på låset och tipsar oss om bolag som ni läsare tycker är värda en plats på listan.