Analys: Magic Leap är ett språng i rätt riktning

Det fanns flera brister hos Google Glass, men storleken var inte en av dem. Ingen kommer att protestera om den i framtiden serveras virtuell och/eller förstärkt verklighet via något som känns lika ledigt och lätt att bära som ett par solglasögon. Så det första jag tänkte på när den mytomspunna startupen Magic Leap visade sitt headset var hur litet det var.

Dess design – som om ett par skidglasögon hämtats från en steampunkvärld – både hyllas och hånas i sociala medier just nu, men alla kan enas om att det verkar skönare att bära än både Oculus Rift och HTC Vive.

Magic Leap kommer från Florida och har de senaste åren lockat tunga investerare som Google och Alibaba. Bolaget har fram till nu tagit emot 1,9 miljarder dollar. En förklaring till den höga summan är att Magic Leap till skillnad från konkurrenterna använder en annan teknik för att generera digital information över den verkliga världen.

För att skapa 3d-bilder används inte stereoskopi. Istället har de med en särskild ljusteknik listat ut ett sätt att lura hjärnan att tro att den ser objekt som inte finns där. Enligt den lilla grupp som testat tekniken ska upplevelsen kännas mer ”verklig” jämfört med exempelvis Microsofts Hololens.

Magic Leap själva hävdar att deras metod gör att ögonen inte ansträngs på samma sätt som med en Vive eller Rift på huvudet.

Likafullt delar Magic Leap One: Creator Edition (som den döpts till) en av Hololens-visirets största nackdelar. Synfältet – här menas det synfält i vilket den digitala informationen kan visas – är inte större än en liten rektangel. Det är som att ha en liten tv-skärm utan kanter framför ögonen. Jag har burit en Hololens och den snäva ytan gör att tekniken känns betydligt mindre spännande än den faktiskt är.

Men precis som namnet antyder är Magic Leap One bara ett första steg. Det lilla synfältet kommer att breddas allt eftersom. Samtidigt kommer själva glasögonen att minska i storlek.

Ett företag som inte fått alls lika mycket exponering som Magic Leap är Innovega. De har utvecklat Emacula: kontaktlinser med nanoteknik som man använder med något som ser ut som ett par vanliga solglasögon. Innovega lovar redan nu ett synfält som är betydligt bredare än det Magic Leap kan stoltsera med.

En fråga Innovega av uppenbara skäl brottats med är hur deras teknik skiljer sig från det Google försökte göra med Glass. Som tur är har de ett svar också: ”Google Glass fungerade bara för ett av ögonen och hade låg upplösning. Displayen visades snett ovanför ögat med ett synfält på 15 grader. Att titta med ett öga i den vinkeln är kort och gott något man aldrig gör annars. Med våra speciella kontaktlinser och glasögon med hög upplösning kan erbjuda ett synfält på mellan 50 och 100 grader.”

Det kan mycket väl vara så att vare sig Innovega eller Magic Leap klarar att ta sig till den där toppen de försöker bestiga. Men om man vill hitta tecken på vilken betydelse virtuell och förstärkt verklighet kan komma att få? Då gäller det att hålla utkik efter den teknik som krymper.