63 svenska vr/ar-bolag att ha koll på

Det är fredag morgon på Södersjukhuset i Stockholm. Ortopediläkaren Björn Barenius lutar sig framåt och tar vant emot ett sterilt verktyg från en kollega i operationssalen. Det här skulle kunna ha varit ett rutiningrepp om det inte var för att rummet som Björn Barenius rör sig i är en virtuell modell av operationssal 3 på Södersjukhuset. Och för att kollegan han har intill sig är en digital avatar.

I den fysiska världen står Björn Barenius i ett litet arbetsrum och håller i vad som ser ut som två korta stavar. På huvudet har han en virtual reality-hjälm av märket HTC Vive. Från hjälmen löper sladdar ned över hans ljusblå sjukhuskläder, och in i en dator på ett bord mitt i rummet. På skärmen ser vi hur Björn Barenius interagerar med sin digitala kollega.

Tekniker som virtual reality och augmented reality – vr och ar – har varit heta i flera år.

Intresset för tekniken är särskilt stort i Sverige. I en färsk genomgång har Ny Teknik identifierat 63 svenska teknikbolag som alla på olika sätt arbetar med att flytta fram gränserna för vad vr och ar är. Många av bolagen har grundats de senaste åren.

De bygger banbrytande programvara och unik hårdvara. Bolagen gör – såklart – massor för dataspels- och underhållningsindustrin. Men det finns också en annan tydlig trend: intresset för tekniken sprider sig snabbt även i andra branscher.

Virtual reality är förvisso inget nytt inom svensk industri. Redan på 1990-talet byggde exempelvis Volvo upp en avancerad, virtuell träningsmiljö där robotprogrammerare kunde vässa sina färdigheter.

Byggbranschen var tidig att hoppa på vr-tåget: i dag använder byggjättar som Skanska och NCC flera tillämpningar av vr och ar. I ESS-bygget i Lund har Skanska utrustat vissa av sina byggnadsarbetare med Microsofts ar-glasögon Hololens.

Med hjälmen kan arbetarna bland annat se virtuellt var varje armeringsjärn ska placeras. Och i planeringen av det stundande Västlänken-bygget i Göteborg har NCC gett alla projektmedlemmar – däribland konstnärer och arkitekter – tillgång till vr-modeller under projekteringen av delprojektet Centralen.

– Den största nyttan som vr skapar för oss är en djupare upplevelse och förståelse för vad det är vi ska bygga, säger Josef Habbe, ansvarig för VDC-arbetet i Centralen-projektet.

Men Ny Tekniks genomgång visar också att intresset för att testa vr och ar inom den egna verksamheten har börjat sprida sig till nya områden – bland annat sjukvården.

Tillbaka till Södersjukhuset i Stockholm. I det lilla arbetsrummet har ortopediläkaren Björn Barenius tagit av sig vr-hjälmen och rättat till den cendréfärgade kalufsen. Intill honom står Italo Masiello, universitetslektor och chef för Södersjukhusets Utbildnings- och innovationscenter.

Projektet på Sös drivs tillsammans med det nystartade Stockholmsbolaget Scio Reality, som har byggt upp en exakt digital kopia i tre dimensioner av operationssal 4 på Södersjukhuset med hjälp av laserskanning.

Vr-försöket har två mål: dels att skapa förutsättningar för st-läkare, personer som är på väg att bli specialistläkare, att kunna träna oftare på kirurgiska ingrepp under sin utbildning. Dels att göra det lättare för läkarna att öva på samarbete med andra medlemmar i operationsteamet som operations-sjuksköterskor, till exempel.

– I dag måste st-läkarna ha tillgång till träningscenter och dyra maskiner för att kunna träna på de olika ingreppen. Det gör att många av läkarna sällan får tillfälle att repetera vissa procedurer, säger Italo Masiello.

Att samla ihop ett helt arbetslag med bland annat st-läkare samt operations- och undersköterskor är ofta tidsödande, och kräver att alla personer är på plats fysiskt. När operationsteamet i stället kan sammanstråla i en virtuell miljö ökar chanserna att träna oftare.

– Vår förhoppning är att det kan bidra till att även patientsäkerheten förbättras, säger Italo Masiello.

De första försöken med vr-programmet på Södersjukhuset väntas börja i november. Den slutgiltiga versionen ska levereras under våren nästa år.

Nystartade Scio Reality ser mycket hoppfullt på framtiden för vr, föga förvånande. I dagsläget finns inga andra avtal, men enligt vd:n Oscar Andén förs samtal med flera sjukhus.

– Initialt var vi oroliga för att ett långsamt upptag av digitala innovationer inom sjukvården skulle vara vårt största hinder. Men baserat på vår feedback från Södersjukhuset och andra sjukhus har jag fått uppfattningen att vr är något som ligger helt rätt i tiden.

Men möjligheterna till att använda vr för utbildning har också lett till att processindustrin har fått upp ögonen för tekniken. I ett Vinnova-finansierat projekt som rullade i gång i somras ska Billerud Korsnäs titta på hur virtuella miljöer kan användas för kompetensutveckling.

– Stora pensionsavgångar väntar inom industrin. Samtidigt är det svårt med tillgänglighet för att träna på våra maskiner eftersom de är i drift i princip dygnet runt. Ny teknik ger en möjlighet att öva på viktiga arbetsmoment under säkra och kontrollerade former. Det gör att vi ser stora möjligheter med vr, säger Henrik Axelsson, ansvarig för projektet hos Billerud Korsnäs och Training & Education specialist.

Enligt Björn Rundin, affärsutvecklare och teknisk direktör hos Saabägda konsultbolaget Combitech, går det att knyta svenska företags växande intresse för ar och vr till två faktorer. Dels har tekniken mognat, vilket bland annat har fått som följd att billigare och mer lättanvänd hårdvara som Microsofts Hololens och Oculus Rift. Dels går det att koppla vr-testen till den digitaliseringsresa som många svenska företag är på väg in i, eller har redan har påbörjat.

Combitech har bland annat tagit fram ett ar-koncept för Securitas och utvecklar ett virtuellt utbildningsverktyg för Saab inom ramen för Vinnova-projektet Gais II. Inom kort kommer bolaget att påbörja fem nya vr-test inom svensk industri.

– Det vi ser är att vr och ar börjar bli en naturlig del av industrins digitaliseringsprocess. Bolagen har börjat inse värdet i sina interna informationssystem som cad- och produktdatabaser, och hur tillgången till den informationen kan hjälpa medarbetarna att fatta bättre beslut ute i verksamheten.

Många av försöken med vr och ar inom svensk industri är fortfarande i sin linda. Det gör att de stora genombrotten kommer att dröja tills det blir tydligt för företagen att teknikerna kan skapa tydliga lösningar på konkreta problem, säger Chalmersprofessorn Johan Stahre.

– Att välja rätt teknik är extremt viktigt inom digitalisering. Vr och ar är effektiva verktyg, men det är viktigt att börja med att titta på behoven som finns. Utifrån den analysen bör man sedan fråga sig om vr och ar är rätt redskap. Först när man har svaret på det blir det möjligt att övertyga sin organisation att införa teknikerna.