33-listan 2022: ”Förvånad om inte några blir enhörningar inom ett par år”

1. Varför gör Ny Teknik 33-listan?

– Det är på startupscenen som det mest spännande innovationsarbetet sker. Det kan vi se när vi tittar tillbaka på listan, som vi har gjort sedan 2008. Det är många av företagen som var med på listan som unga bolag som sedan har blivit uppköpta eller har vuxit sig stora. 33-listan är också ett sätt för oss på Ny Teknik att hålla koll på vårt kärnbevakningsområde och presentera det för läsarna, säger Anders Thoresson.

2. För vilka är det intressant att ta del av 33-listan?

– Vi tänker oss att det är intressant för många typer av läsare. Jag är övertygad om att om man är Ny Teknik-läsare är man nyfiken på de här bolagen, på grund av innovationshöjden. Det är intressant att ta del av listan eftersom bolagen oftast inte uppmärksammas av andra medier förrän de har blivit större. Andra redaktioner börjar titta på dem först när de har börjat bevisa sig affärsmässigt. Så att ta del av 33-listan är ett sätt att få en tidig koll. Sedan vet vi att listan är intressant för investerare, och det är en lista som även svenska storföretag har koll på för att hitta potentiella uppköp.

3. Vad är det viktigaste som årets 33-lista berättar om teknikutvecklingen just nu?

– Det finns flera intressanta saker att konstatera på listan i år. Under de senaste åren är känslan att den digitala aspekten har funnits med i lösningarna hos många bolag. Men det är verkligen inte så att all innovation i Sverige handlar om artificiell intelligens. I år har vi med flera företag som ligger nära den svenska basindustrin. Vi har exempelvis Stilride, som har en teknik för att vika plåt, och Hypex Bio, som utvecklar sprängmedel. Det visar bredden i svensk innovationskraft. Det är också riktigt häftigt att många svenska innovatörer och entreprenörer tar sig an riktigt stora globala mänskliga utmaningar. Det är också intressant att se att det är flera stora investeringar i 33-bolagen i år, där flera sticker ut. Sammanlagt har 1,2 miljarder kronor investerats hittills i år. Det betyder att det är 120 miljoner kronor som har trillat in per månad. Det är unikt i listans historia. Det är också slående att trenden med ai, maskininlärning och analysmetoder fortsätter. Oavsett vilken bransch finns de här förmågorna som ai för med sig som en möjliggörare. Där har det skett en utveckling i en teknisk undervegetation.

4. Inom vilka teknikområden har ni sett de flesta starka idéerna?

– Ska man klumpa ihop tillämpningar är hälso- och sjukvård ett område som sticker ut, där flera företag använder dataanalys av statistik för nya sätt att utveckla läkemedel och medicinteknik. Det är ett riktigt getingbo.

5. Finns det något eller några bolag på årets lista som verkar inom ett område som är helt nytt, som vi inte har sett på listan förut?

– Nya sprängmedel har vi inte haft med tidigare. Jag tror inte att vi har haft med bolag som klyver transistorer, viker stål eller precisionsstyr mikrovågor heller. 33-listan handlar inte bara om digitalisering, utan innovationskraft finns på många andra områden också.

6. Finns det några blivande enhörningar på årets lista?

– Det är en riktigt stark lista i år. Vi rangordnar inte bolagen på listan. Men jag skulle bli superförvånad om inte två eller tre blir enhörningar inom ett par år.

7. Du har varit med och gjort 33-listan sedan starten 2008. Vad är skillnaden i startup-Sverige då och nu?

– Den allra största likheten är drivet och övertygelsen som finns hos entreprenörerna. Det är få intervjuer som man gör som journalist där intervjupersonerna är så fulla av framtidstro som de som man gör med en grundare eller vd för ett nominerat bolag. Den stora förändringen är att ekosystemet runt svenska startuper har markant mognat. Entreprenörer som var med i bolag de tidigare åren återkommer i nya konstellationer, eller som investerare. Den här mognaden syns och hörs i hur man resonerar om sitt företag. Det finns mer självförtroende, mer tillit till den egna förmågan.