MILJÖ

Värmen förändrar Sveriges fågelfauna

Gärdsmygen är en sångare av rang i den svenska fågelfaunan. Den har gynnats starkt av de senaste årens milda vintrar. Fågeln på bilden ska ringmärkas vid Falsterbo fågelstation. Arkivbild.
Gärdsmygen är en sångare av rang i den svenska fågelfaunan. Den har gynnats starkt av de senaste årens milda vintrar. Fågeln på bilden ska ringmärkas vid Falsterbo fågelstation. Arkivbild.

Lövsångaren är Sveriges talrikaste fågel – men kanske inte för all framtid. Tecken finns på att den nu tar stryk av klimatuppvärmningen. Som ett resultat hörs inte längre dess vemodiga sång lika frekvent i vissa områden, ett av många exempel på att den svenska fågelfaunan håller på att stöpas om av den stigande värmen.

Publicerad

fakta

Vinnare och förlorare bland Sveriges fåglar

Cirka 250 fågelarter häckar i Sverige. Inventeringar visar att några av dem har ökat starkt de senaste 20 åren. Hit hör snatterand, röd glada, havsörn, fjällpipare, kärrsnäppa, gärdsmyg, gransångare, steglits och gråsiska. Förutom dessa har bland andra sångsvan, grågås, storskrake, tjäder, rördrom, trana, ringduva, större hackspett, rödhake, törnsångare, kungsfågel, blåmes och hämpling ökat i antal.

Andra arter uppvisar en stor minskning: bläsand, ejder, brushane, backsvala, hussvala, talltita, grönfink och ortolansparv. Även tofsvipa, storspov, skrattmås, gråtrut, havstrut, silvertärna, tornseglare, björktrast, grönsångare, lövsångare, entita, stare och gulsparv har tappat mark.

Många andra arter är förvånansvärt stabila sedan lång tid, exempelvis gräsand, sparvhök, fiskmås, fisktärna och koltrast.

Källa: Svensk fågeltaxering

– Lövsångarna tenderar att försvinna i varma söderlägen. Man måste komma ihåg att den i allt väsentligt är en nordlig art, och det troliga är det har blivit för varmt på många platser. Den kommer kanske att ersättas av gransångaren som är under stark expansion i Sverige, säger Anders Wirdheim, ornitolog och ansvarig för den årliga sammanställning av Sveriges fågelarter som görs i regi av Lunds universitet och Sveriges ornitologiska förening.

Klimatet är bara en av många faktorer som styr vilka arter som minskar och vilka som ökar. Anders Wirdheim påpekar att det största problemet är omvandlingen av jordbrukslandskapet. Skogsbruket är också ett större hot än klimatet – än så länge – men det tippas att effekterna av klimatuppvärmningen kommer att bli allt mer påtagliga de kommande decennierna.

Vinnare och förlorare

Några vinnare är redan tydliga. Förutom gransångaren har gärdsmygen, steglitsen och gråsiskan ökat kraftigt de senaste 20 åren. I samtliga fall rör det sig om arter som gynnas av milda vintrar och/eller ett varmare och torrare klimat. Faktum är att steglitsen är en karaktärsart i länderna vid Medelhavet.

Förlorarna är inte lika lätta att utse. De flesta av Sveriges måsfåglar har minskat påtagligt men där är det inte särskilt troligt att nedgången är klimatrelaterad.

– Däremot är det möjligt att ejderns kraftiga minskning har med klimatet att göra. Danska studier har visat att blåmusslorna som ejdrarna lever av inte lägger på sig lika mycket fett som tidigare på grund av stigande temperaturer. Kanske ejderhonorna har fått allt svårare att äta upp sig inför fortplantningen, säger Wirdheim.

I statistiken finns också många svårförklarliga förändringar. Det har varit allmän visdom att fjällens fåglar kommer att få det svårt när värmen stiger. Ändå har två av fjällhedarnas typiska småvadare, fjällpiparen och kärrsnäppan, ökat påtagligt sedan millennieskiftet. Detsamma gäller fjällabben.

– Det är märkligt. Men andra faktorer än temperaturen kan ha varit av större vikt, som nederbörden eller tillgången på föda, säger Wirdheim.

Lövsångaren är Sveriges talrikaste fågelart. Den är också en av våra bästa sångare. Men det finns tecken på att den håller på att minska på grund av klimatuppvärmningen. Arkivbild.
Lövsångaren är Sveriges talrikaste fågelart. Den är också en av våra bästa sångare. Men det finns tecken på att den håller på att minska på grund av klimatuppvärmningen. Arkivbild.
Biätaren är en värmeälskande art som troligen är på ingång i Sverige. Arkivbild.
Biätaren är en värmeälskande art som troligen är på ingång i Sverige. Arkivbild.

Längre artlista

En sak är säker – den svenska listan över våra häckande fåglar kommer att bli längre med tiden. Sedan år 2000 har bara en art försvunnit från landet (svartbent strandpipare) medan sex nya arter har tillkommit: toppskarv, ägretthäger, svarthuvad mås, svarthakad buskskvätta, brandkronad kungsfågel och trädgårdsträdkrypare. Alla dessa, förutom toppskarven, kommer från sydligare nejder.

– Vi kan också räkna med skedstork och silkeshäger ganska snart. Båda är under spridning norrut. Även biätaren kommer snart. Den har ökat starkt i Tyskland på senare tid, säger Wirdheim.

Frågan är om detta är positivt eller negativt. Anders Wirdheim gläds i viss mån åt att fåglar som biätaren är på ingång – det är en mycket vacker fågel – men känner samtidigt sorg över förändringarna.

– Jag tror att vi Sverige kommer att klara oss rätt så skadeslösa när klimatet förändras. Men i andra områden, som i bergsregnskogarna i tropikerna, kommer mängder av arter att gå förlorade, säger han.

Steglitsen är en av de stora vinnarna i den svenska fågelfaunan. Arkivbild.
Steglitsen är en av de stora vinnarna i den svenska fågelfaunan. Arkivbild.