Torkan skapar kris – fler dammar kan behövas

2018-07-13 06:00  

Sommarens torka har skapat en enorm brist på foder. Lantbrukare tvingas lämna sina djur till nödslakt. Fler bevattningsdammar och styrbar dränering kan behövas i framtiden.

En av Gotlands största bevattningsdammar finns i Närs socken, i sydöstra delen av ön. Den är resultatet av ett samarbete mellan tre lantbrukarfamiljer.

Dammen på sexton hektar rymmer 350 000 kubikmeter vatten. Det leds till fälten och en golfbana via en nästan fyra mil lång nedgrävd ledning. Men med torkan finns snart inte mer vatten att ta av.

– Vi har hämtat vatten från dammen varje dag sedan 14 maj för att bevattna vår skörd. Utan dammen hade vi inte haft någon skörd alls. Om det inte regnar kommer vi inte ha mer vatten att hämta mot slutet av veckan, säger lantbrukaren Anita Hägg, som tillhör en av de tre familjer som först investerade i dammen.

Läs mer: Beror torkan på klimatförändringar?

Att bygga den stora bevattningsdammen i Näs socken tog lång tid, berättar Anita Hägg. Den kostade mycket och innebar ett stort risktagande, men ett år som detta är hon glad över att den blev av.

”Vi är inte förberedda på att det kan bli så här torrt”

Bristen på nederbörd har lett till stora problem både för grödor och djur. Grödor som ska bli foder växer inte och dricksvattnet till djuren börjar tryta. Foderbristen har lett till att köerna till slakterierna är långa.

– Vi är inte förberedda på att det kan bli så här torrt. Det händer så pass sällan att vi saknar den infrastruktur som behövs för bevattning, säger Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola.

Även om det snart skulle regna, är det för sent för många av skördarna. Men en bättre beredskap kan byggas upp inför kommande år. En försvårande omständighet är dock att ingen myndighet riktigt äger frågan och har planeringsansvaret för den i dag, tycker Kenneth M Persson.

Fler bevattningsdammar kan vara ett sätt att bättre klara torkan i framtiden. De tar visserligen mark i anspråk, men vore en rimlig investering i östra Sverige, från Blekinge till Uppland, anser Kenneth M Persson. Dessa kan göra det möjligt att samla in och lagra stora mängder av vinterns avrunna vatten för de torrare perioderna. Vattenbalansen i Sverige är fortfarande bra sett till året som helhet.

Stora mängder vatten behövs

Det är inga små vattenmängder som krävs för att täcka behoven, säger Markus Hoffman, expert på vatten och växtnäring på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– För normala grödor avdunstar ungefär 300 millimeter vatten under växtsäsongen, motsvarande 3 000 kubikmeter per hektar. En tumregel är att normal bevattning kräver 30 millimeter vatten. Den som odlar exempelvis 10 eller 20 hektar potatis behöver alltså flera tusen kubikmeter vatten, förklarar Markus Hoffman.

En möjlig metod som han tror att fler lantbrukare skulle kunna ha nytta av är reglerad dränering.

– Ungefär en tredjedel av den befintliga åkerarealen har dräneringsrör under mark för att leda bort överskottsvatten. Man skulle kunna låta vatten rinna ut den vägen till viss del, men även proppa igen systemet på senvåren för att spara på grundvattnet. Det skulle bli som ett underjordiskt system. Det kräver rätt förutsättningar, plan mark exempelvis, men många fler skulle kunna göra det, säger han.

Tillstånd och tillgång till teknik två flaskhalsar

Peter Borring, lantbrukare och regionordförande för LRF Östergötland, säger att ett hinder för lantbrukarna just nu är att få tillstånd att ta ut mer vatten. Generellt sett får man utan tillstånd ta ut maximalt 600 kubikmeter vatten per dygn i ytvattentäkt om inte vattennivån påverkas. Det räcker till ungefär två hektar mark, uppskattar han.

Även om det skulle gå att få vatten någonstans ifrån är maskiner som kan bevattna grödor inte lättillgängliga, enligt Peter Borring.

– De kan kosta åtminstone en halv miljon kronor, vilket är en stor investering för en lantbrukare. En sådan här extrem situation har vi bara haft ett fåtal gånger under det senaste århundradet och man måste planera utifrån vad som är värt att investera i. Det kanske är värt att göra för framtiden, säger han.

Läs mer: Torkan sätter Sverige i behov av krisstöd från EU

Vattenbombning från helikopter är en metod som används för att släcka skogsbränder. Men den skulle bli dyr om den användes för att bevattna åkrar. En helikopter kan bara ta med sig ett fåtal kubikmeter vatten åt gången.

– Det är en sak att släcka en skogsbrand med vattenbombning, och ett annat att försöka vattna upp uttorkad mark. Jag ser inte vattenbombning som ett realistiskt alternativ, säger Peter Borring.

Han förespråkar ett bättre samarbete inför framtiden, mellan stat, lantbruk och lantbrukare. Lantbrukare kan till exempel gå ihop för att bygga en gemensam infrastruktur.

Modern teknik kan också bidra till smartare användning av de tillgångar som finns.

– Det finns hur mycket häftigt som helst att jobba med som väntar runt hörnet, inte minst kopplat till bevattning, som sensorer som ser till att skicka bara precis så mycket vatten som grödorna behöver eller robotar som kan rensa bort ogräs. Allt detta görs för att hushålla med resurserna, säger Peter Borring.

Avloppsvatten kan spela större roll i framtiden

Kenneth M Persson tror att avloppsvatten kan få en betydande roll under perioder av torka i framtiden. Det är den enda vattenresurs i större skala som ännu inte är särskilt exploaterad. Han uppskattar att drygt 10 procent av svensk odlad mark skulle kunna bevattnas med renat avloppsvatten.

– Vi behöver också hjälpa nybildningen av grundvatten under året. I stället för att ha så väldränerade marker som möjligt kan det behövas metoder för att behålla vattnet så länge som möjligt. Regnvatten ska helst stanna i marken så tidigt och nära källflödena som möjligt.

Tekniker för att vattna grödor

Det finns i dag ett fåtal populära tekniker för att vattna grödor, berättar Markus Hoffman, expert på vatten och växtnäring på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Den befintliga tekniken kan delas upp i tre: kaskadbevattningsmaskiner som sprutar ut vatten, ramper som släpper ut vatten som ett regn över åkern och droppbevattning där en slang med vatten bevattnar grödorna.

Ett vanligt år bevattnas ungefär 3 procent av den svenska åkermarken och med de här bevattningsteknikerna kan man klara 6 procent, enligt Markus Hoffman. Men de flesta jordbrukare har inte tillgång till de här maskinerna eftersom en sådan här stor torka sker så sällan och en maskin kostar mycket pengar.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt