Svensk plan för att fånga in koldioxid presenterad

Vid Värtaverket i Stockholm pågår försök att fånga in koldoixid för lagring i bergrunden. Arkivbild. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Tekniken att fånga in och lagra koldioxid måste utvecklas för att Sverige ska klara klimatmålen. ”Men vi föreslår inte någon lagring av koldioxid i Sverige”, säger utredaren Åsa-Britt Karlsson.

(Uppdaterad)

Klimatpolitiska vägvalsutredningen har nu presenterat sin 900-sidiga rapport för regeringen. Den innehåller förslag till en rad åtgärder som krävs för att Sverige ska klara av att nå klimatmålet på noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045, och på sikt uppnå negativa utsläpp. För trots utsläppsminskningar kommer det att återstå ungefär 15 procent, som måste hanteras med så kallade kompletterande åtgärder.

Det handlar dels om att fånga in och lagra koldioxid vid förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS, vilket leder till att koldioxid plockas ut ur atmosfären. Dessutom ska åtgärder sättas in för att stärka naturens egen förmåga att binda mer koldioxid i skog och mark. I sista hand kommer det även att ingå satsningar på utsläppsminskningar i andra länder.

Saknas incitament

Utredningen lägger en hel del fokus på metoden att fånga in och lagra koldioxid, så kallad bio-CCS. En del försök görs med detta i dag, men det finns ingen fullskalig, kommersiell verksamhet.

– I dag finns inga incitament för fullskalig bio-CCS. Anläggningsägarna har helt enkelt ingen fördel i att investera i CCS, säger utredaren Åsa-Britt Karlsson.

Läs mer: Så mycket koldioxid kan 7,5 miljarder träd fånga in

Därför föreslås att Energimyndigheten ska få i uppdrag att handla upp lagrad koldioxid genom något som utredningens ordförande Åsa-Britt Karlsson kallar för omvänd auktionering.

– Då skulle vi garantera efterfrågan på negativa utsläpp genom bio-CCS och ge en intäkt till anläggningsägaren.

Enligt utredningen skulle Energimyndigheten 2030 kunna upphandla uppemot två miljoner ton koldioxid och det skulle kunna röra sig om mellan tre och fem anläggningar för bio-CCS.

Inte i Sverige

Visserligen finns några platser i Sverige där lagring skulle kunna vara möjlig i teorin, men utredningen anser att det skulle ta för lång tid att ta fram en lagringsplats och dessutom är Östersjön – som skulle vara aktuell – en känslig miljö.

– Vi bedömer att lagring utomlands är det alternativ som kommer att utvecklas i Sverige. Vi föreslår alltså inte någon lagring av koldioxid i Sverige och det vill jag vara extra tydlig med, säger Åsa-Britt Karlsson.

Läs mer: Första steget mot bio-CCS i Stockholm

När det gäller ökat upptag i skog och mark föreslår utredningen bland annat plantering av träd på oanvänd åkermark. Enligt utredningssekreteraren Mattias Lundblad, miljöanalysspecialist vid SLU i Uppsala, rör det sig om totalt ungefär 100 000 hektar, vilket skulle kunna ge ett upptag av koldioxid på omkring 0,8 ton år 2045.

– Då pratar vi om mark som har tagits ur bruk de senaste 20 åren, som man i dag inte använder till något. Tanken är att plantera traditionella skogsträd, som anpassas efter området, så det handlar inte om granåkrar, säger Mattias Lundblad.

"Skydda mer skog"

Naturskyddsförenigen kritiserar att utredningen inte lägger ännu större vikt vid möjligheten för skog och mark att binda koldioxid.

"Vi hade önskat att utredningen i högre grad lyft fram de fantastiska möjligheter som de svenska skogarna, jordbruksmarkerna och våtmarkerna erbjuder för klimatarbetet. I Sverige är potentialen för detta större än för bio-CCS. Vi behöver skydda mer skog och låta produktionsskogarna växa sig äldre så att de kan binda och lagra mer koldioxid", säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl i ett pressmeddelande.

Fakta: Mål för kompletterande åtgärder

Strategin utgår från följande mål för kompletterande åtgärder:

År 2030 ska Sverige åstadkomma kompletterande åtgärder som motsvarar minst 3,7 miljoner ton koldioxid per år.

År 2045 ska Sverige åstadkomma kompletterande åtgärder som motsvarar minst 10,7 miljoner ton koldioxid per år. Nivån ska kunna öka efter 2045.

Mellan 2021 och 2045 ökar volymen årligen genererade kompletterande åtgärder kontinuerligt.

Källa: SOU 2020:4 Strategi för negativa utsläpp av växthusgaser

Jörn Spolander/TT

Maria Davidsson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer